Från vision till verklighet

Skriven av Stefan Pålsson, oktober 12, 2011 – 10:23 -

Igår presenterade Danmarks nya barn- och undervisningsminister Christine Santorini, som tillträdde för drygt en vecka sedan, en kortfattad vision för den danska skolan. Med inspiration från gastronomins värld och det nya nordiska köket, vill hon skapa en ny nordisk skola som förenar respekt för traditionen med ett öppet sinne för förändring och nytänkande. Nätet, digitala medier och nya sätt att undervisa och lära ska bli en naturlig del av arbetet i skolan. Det ska i sin tur  bygga vidare på den nordiska traditionen av lustfyllt lärande i konstruktiv och utvecklande dialog, tvärs över socialgrupper och samhällsklasser.

Visionen rimmar väl med den it-strategi för skolan som trädde i kraft i slutet av augusti, ett par veckor innan folketingsvalet och regeringsskiftet. Här sägs att de digitala möjligheterna ska integreras i undervisningen och ge alla barn och unga en god grund för ett livslångt lärande. Detta kräver både en fungerande infrastruktur, tillgång till digitala lärresurser, tydliga pedagogiska mål, nya examinationsformer, en förändrad lärarutbildning och en pedagogisk praktik som bygger vidare på aktuell forskning.

Strategins sju satsningar är tänkta att hantera detta, men det är förstås knappast någon enkel och lösning. Tankar tar tid och strukturer förändras inte så lätt.

Danska medier tar ofta upp satsningar på varsin dator och projekt där man provar nya arbetssätt och metoder. Igår skrev Urban till exempel om hur förskolor, skolor och universitet över hela landet satsar på att använda Ipad i undervisningen. I artikeln lyfter man fram Rysensteen Gymnasium på Vesterbro i Köpenhamn, där några klasser utforskar de möjligheter som detta skapar. En grundläggande förutsättning för att det ska fungera är förstås att det finns en genomarbetad pedagogisk tanke. Karin Levinsen, lektor på Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, påpekar detta i artikeln.


Foto: Chirantan Patnaik CC BY 2.0

Hennes kollega Jeppe Bundsgaard intar dock en mer avvaktande hållning i Folkeskolens reportage från en konferens om skolans nya it-strategi som arrangerades häromveckan. Bundsgaard forskar kring kommunikativa kompetenser och användningen av digitala lärresurser i undervisningen, och han varnar för farorna med teknikfetischism och en alltför hög trendkänslighet.

Jeppe Bundsgaard betonar att de kunskaper och färdigheter som elever behöver utveckla måste komma i främsta rummet – inte tekniken. Informationskompetens, multimedial uttrycksförmåga och internationellt samarbete över nätet samt ämnenas innehåll och metoder hör till det som barn och unga behöver tillägna sig. I det sammanhanget är inte Ipad det självklara valet, eftersom den saknar tangentbord och en rad funktioner och möjligheter som finns på en dator. Dessutom är många appar bristfälliga eller rotade i ett behavioristiskt tänkesätt, menar Jeppe Bundsgaard.

Med andra ord måste målen slås fast innan skolan väljer vilken teknik som ska användas. Och didaktiken måste utvecklas så att tekniken kan utnyttjas och verkligen komma till sin rätt. Annars finns det risk för att skolan genomför ytterligare en stor tekniksatsning som inte förändrar något, konstaterar Jeppe Bundsgaard. Budskapet är inte att skolan ska trycka på bromsen, men det är nödvändigt att ta ut riktningen innan det bär iväg.

Ole Christensen, lektor på Professionshøjskolen UCC, pekar i en intervju med Folkeskolen på de negativa konsekvenserna med en skola som inte vågar ta språnget från det gamla och invanda till det nya. Han och hans kollegor deltar i ett nordiskt jämförande forskningsprojekt om familjers it-användning i vardagen, med särskilt fokus på könsperspektivet: Gendering ICT in everyday life.

Det här projektet inleddes 2009 och avslutas januari 2013. Syftet är att med hjälp av kvalitativa och kvantitativa undersökningar ta reda på hur barn och föräldrar använder och förhåller sig till digitala medier hemma och i andra sammanhang. Forskarna tittar bland annat närmare på vilka könsskillnader som finns, vilken betydelse föräldrarnas inställning har samt vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de utvecklar kring it och digitala medier utanför skolans väggar.

I den danska delstudien ser man tydligt hur ungas användning av digitala medier i hemmet faktiskt kan utmana den pedagogiska dagordningen i skolan. Förra hösten och under våren intervjuade man och genomförde enkätundersökningar med fem familjer i stadsdelen Vesterbro i Köpenhamn där båda föräldrarna är högutbildade och barnen går i sjätte klass. I de här familjerna utvecklas kunskaper och förhållningssätt till teknikutveckling och digitala medier som ligger långt ifrån skolans ramar. Hemma kan barnen leka och lära på kreativa sätt med hjälp av bland annat smartphone, ipad och dator. I skolan är det däremot katederundervisning samt papper och penna som gäller – och den ordningen är svår att ifrågasätta.

I en intervju i högskolans egen tidskrift UCC Magasin, som publicerades förra veckan, berättar Ole Christensen att skillnaderna mellan de här barnens verklighet hemma och i skolan är enorma. Det är som om någon rest en närmast oöverstiglig mur mellan de båda arenorna, ungefär som när berlinmuren skiljde Öst- och Västberlin åt.

Därhemma kan de här barnen träna sig i att möta och hantera dagens samhälle, men i skolan tränas de i att leva i gårdagens förutsättningar. Nu lär de sig ju trots allt en del av det som de behöver ändå, men de barn som inte har de här förutsättningarna hamnar på efterkälken och det finns risk för en växande digital klyfta.

I en annan artikel i samma nummer konstaterar Ole Christensen och kollegan Bernt Hubert att it och medier nog aldrig egentligen implementerats i den danska skolan, trots att det varit obligatoriskt ända sedan 1993. Och det är förstås ett problem när hela samhället och tillvaron präglas av dessa båda krafter. Barnen måste lära sig att tänka kritiskt och att förädla information till kunskap, men det kan de inte i tillräckligt hög grad i dag, säger Christensen och Hubert.

Lösningen är dock inte att skylla på lärarna och att ta avstamp i deras bristande digitala kompetens. Och det duger inte heller att säga att tekniken är dyr, för det är den inte längre. Nej, enligt de båda måste det ske en systemförändring där skolan slutgiltigt lämnar industrisamhällets verklighet bakom sig och istället inriktar sin verksamhet på dagens villkor och förutsättningar. Det är förstås lättare sagt än gjort, men det måste göras, menar de.

Christine Santorinis vision och de tydligt uppställda målen för den danska it-strategin pekar mot en konstruktiv och spännande utveckling för den danska skolan. Men det krävs rejält med vind i seglen för att nå från vision till verklighet.


Postat i kategorin Digital kompetens, Digitala klyftan, IT-strategi | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS