British Columbia bjuder in till förändring

För knappt två veckor sedan meddelade utbildningsdepartementet i den kanadensiska provinsen British Columbia att det är dags att anpassa skolsystemet till de genomgripande förändringar som sker i samhället. Skolan har sina rötter i 1800- och 1900-talets samhälle, men nu är det i allt högre grad andra förutsättningar som gäller. Det måste man ta hänsyn till för att utbildning och undervisning verkligen ska fungera.

Politiker och tjänstemän har tagit fram en plan som anger villkoren och nu bjuder man in medborgarna att diskutera nyckelfrågor och föreslå lämpliga åtgärder, i likhet med vad som just nu är på gång i Skottland. Den pågående samhällsutvecklingen har inget facit och det gäller att vara öppen för de vägar och möjligheter som efterhand kan bli synliga.

Det uttalade syftet med planen är att sätta elevernas intressen och behov i förgrunden, och att förbereda dem för vuxenlivet så att de både kan förverkliga sina drömmar och främja provinsens fortsatta utveckling och välmående. IT-utvecklingen spelar en avgörande roll i dagens samhälle och den löper även som en röd tråd genom planen. Datorer och digitala medier ger helt andra möjligheter att lära, kommunicera, samarbeta och skapa, men kräver också en rad kunskaper och färdigheter som skolan måste kunna ge eleverna möjlighet att utveckla.

I den här planen talas det, precis som i USA och på andra håll, om behovet av att undervisningen leder fram till 21st century skills, de nyckelkompetenser som anses nödvändiga idag och för en överskådlig framtid.

Planen bygger på fem grundstenar:

1. Undervisningen ska anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Detta ska ske inom ramen för de förutsättningar och krav som anges i läroplaner och andra styrdokument. Flexibilitet och en aktiv medverkan av eleverna och deras föräldrar är avgörande för att detta verkligen ska fungera. I planen anges att läroplaner och ramverk för kunskapsvärdering och betygsättning ska färdigställas under de närmaste sex månaderna.

2. Undervisning och lärande ska hålla en hög kvalitet. För att detta verkligen ska fungera, gäller det både att förändra lärarutbildningen och att satsa på lärares kompetensutveckling. I planen sägs det också att lärarnas undervisning och prestationer ska utvärderas regelbundet och att insatserna kring kompetens- och yrkesutveckling ska anpassas efter detta. Här finns det inte någon angiven tidsplan, utan form och innehåll ska diskuteras fram under de kommande månaderna med de parter som detta berör , bland annat högskolor och fackliga organisationer.

3. Flexibilitet och goda valmöjligheter. Under det kommande året ska man undersöka vad som behöver göras för att anpassa skolornas verksamhet och undervisningens former och innehåll till elevernas önskemål och behov. Här handlar det både om att ta reda på hur nätbaserad undervisning kan komplettera den undervisning som ges i skolan och att se hur ungdomarnas fritidsintressen och informella lärande inom olika områden kan bli integrerade delar i skolans vardag.

4. Regler och styrdokument ska sträva efter att säkerställa en hög kunskapsnivå. Här betonas att kritiskt tänkande och en god samarbetsförmåga är lika viktiga som traditionella kärnkompetenser och att eleverna måste ges möjlighet utveckla båda delarna på ett bra sätt. Bedömningen ska vara både formativ och summativ, och de arbetssätt och metoder som behövs i de här sammanhangen ska tas fram tillsammans med lärarna.

Regelverket för bedömningen ska tas fram under närmaste fyra månaderna och inom sex månader ska ramarna för lärarnas ansvar och befogenheter inom det här området redas ut. Det praktiska arbetet med ett nytt nätbaserat system för kunskapsvärdering beräknas vara helt klart i september 2013.

5. Den pedagogiska it-användningen ska stärka och ge stöd åt lärandet. I det här avseendet tänker man sig även att det nya systemet för kunskapsvärdering ska göra det enklare att individanpassa undervisningen. Regeringen kommer både att satsa på infrastruktur och på att ta fram digitala läromedel och resurser som kan användas såväl på distans som i klassrummet. Eleverna uppmuntras att ta med egna datorer, mobiler, tablets och liknande, om de bedöms vara av värde i undervisningen.

De insatser som behöver göras kring den pedagogiska it-användningen, beräknas genomföras under de kommande 6-24 månaderna.

Diskussionerna är i full gång på webbplatsen, liksom på Twitter, under hashtaggen #bcedplan. Just nu handlar det om tre övergripande frågeställningar:

  1. Vilka slags kompetenser behöver eleverna utveckla i skolan för att klara sig som vuxna?
  2. Vad behöver föräldrarna veta om sina barns kunskapsutveckling och lärande?
  3. Hur ser de avgörande faktorerna för framtidens utbildningssystem ut?

Det finns goda skäl att återkomma till debatt, beslut och verklighet i British Columbia!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *