Två perspektiv på it i skolan

För en vecka sedan släppte Kairos Future sin studie IT och digital kompetens i skolan, som är baserad på litteraturgenomgångar, en enkätundersökning, arbete med fokusgrupper och ett expertseminarium, där bland annat jag deltog. I studien behandlas hur it används i undervisning och lärande och vad som krävs för att det hela ska fungera, men man blickar även framåt och funderar lite på hur skolan kommer att se ut om tio, femton år.

Tre huvudslutsatser lyfts fram:

  1. It kommer att revolutionera skolan. På många håll släpar skolans it-användning efter övriga samhället idag, men de flesta förväntar sig att detta snart kommer att förändras.
  2. Det finns en klyfta mellan skolledning och klassrum. Förvaltningschefer, it-strateger och it-pedagoger är i regel mer entusiastiska över it-användningen än lärare och elever. Detta kan, enligt studien, tyda på att ledningen har en övertro på att tekniken i sig har en frälsande effekt på skolans verksamhet.
  3. Lärare och rektorer är i stort behov av kompetensutveckling, såväl kring teknikens övergripande samhällseffekter som kring den konkreta pedagogiska användningen.

Idag presenterar .SE årets upplaga av undersökningen Svenskarna och Internet, där man än en gång konstaterar att Internet spelar en stor och grundläggande roll i vardagen för de allra flesta, inte minst för barn och unga. De allra flesta svenskar har tillgång till en egen dator, och för många handlar det om en bärbar. Internetanvändningen kryper allt längre ner i åldrarna, samtidigt som andelen äldre också växer. Numera använder hälften av alla treåringar Internet då och då – och det är i sig en faktor värd att begrunda. Detta är information värd att hålla i minnet när man läser Kairos Futures studie.

Jag har bytt några ord med Frida Edman, LIN Education och Elisabeth Lennartsdotter, Gleerups, för att få utbildningsföretagets och läromedelsförlagets perspektiv på Kairos Futures huvudslutsatser. Båda företagen är samarbetspartners till Kairos Future och har varit med om att ta fram studien.

Frida Edman betonar att det ur hennes och företagets perspektiv är viktigt att undersöka hur den digitala kompetensen utvecklas för att kunna möta kommuner och skolor där de befinner sig. I det perspektivet kan den här studien ses som ett verktyg som kompletterar och konkretiserar den internationella forskningen och andra undersökningar. Studien visar att it-användningen fortfarande är på en tämligen banal nivå på många svenska skolor. Digitala medier, kritiskt tänkande och analys borde spela en framträdande roll, men istället är det fortfarande kontorsprogrammen och deras funktioner som dominerar.

– Den politiska skoldebatten handlar varken om skolans uppdrag eller om behovet av att omdefiniera pedagogens roll, säger Frida Edman. Här skulle det vara viktigt att diskutera vad styrdokumenten faktiskt säger och vad detta innebär i praktiken. Jag tycker att debatten verkligen behöver lyftas några snäpp. Det finns ett antal rädslor och utmaningar som vi måste börja våga tala om för att kunna komma vidare.

Elisabeth Lennartsdotter instämmer i den allmänna bilden av it och digital kompetens i skolan som framkommer i studien. Det har inte skett några genomgripande förändringar, utan många arbetar fortfarande väldigt traditionellt. Under det här året har det dock uppstått en efterfrågan på digitala läromedel.

– Marknaden är fortfarande i ett tidigt skede, konstaterar Elisabeth Lennartsdotter. Det är också väldigt stora skillnader mellan olika kommuner, skolor och lärare. Ibland kan det nästan kännas som natt och dag. Vårt förhållningssätt är att underlätta för alla lärare oavsett var de befinner sig, så vi behöver ha lösningar som svarar mot dagens varierande önskemål.

Frida Edman
Frida Edman

Förändringar är ofta svårt och ibland kan det vara en rejäl utmaning att få alla med på tåget. Frida Edman tror att den stora skillnaden mellan skolledare och andra grupper i hög grad beror på bristande ledarskap. De som har en positiv syn på it-användningen i skolan har lyckats väl med att förankra argument och slutsatser inom de egna leden, men de har varit mindre framgångsrika med att sprida dem vidare.

– Strategi och ledarutveckling är avgörande faktorer i det här sammanhanget, säger Frida Edman. Rektorer saknar ofta tid för att leda kring de pedagogiska frågorna. Kanske behöver de hjälp, stöd och metoder för att kunna förankra och utveckla den digitala kompetensen på skolan? Annars kan det nog bli svårt att föra in undervisning och lärande på nya vägar.

Ibland är det möjligt att datorer har köpts in till skolan innan det har gjorts en ordentlig analys av hur de ska användas och vad man vill uppnå. Därmed har man inte heller resonerat kring vilka insatser som krävs för att allt ska gå i lås och hur lärarna ska arbeta pedagogiskt med de tekniska möjligheterna. Elisabeth Lennartsdotter tror att det kan vara en förklaring till de stora skillnaderna i synen på it-användningen i skolan.

– Det är en utmaning att på allvar integrera it i undervisningen, säger Elisabeth Lennartsdotter. Läraren måste tänka på andra sätt när det gäller innehållet, hur man går till väga i undervisningen och vilka roller man spelar under arbetets gång. Detta rymmer mängder med möjligheter, men även hinder som kan ställa till problem om man inte kan få hjälp med att hantera dem.

Frida Edman slår fast att det är naivt att tro att it i sig kommer att kunna utmana de traditionella skolmönstren. Förändring sker aldrig per automatik, menar hon.

– Ett starkt och lyssnande pedagogiskt ledarskap är nödvändigt, säger Frida Edman. Och det måste ske på helt andra sätt än tidigare. Lärare måste börja dela med sig, samtala och diskutera kring utmaningar och möjligheter, hinder och genvägar. Det är ju detta som kompetensutveckling handlar om! Här fungerar det inte med några ”one size fits all”-lösningar, utan varje lärare måste ta tag i saken utifrån sin egen konkreta situation, tillsammans med de andra.

Elisabeth Lennartsdotter instämmer i att kompetensutveckling är en avgörande faktor.

– Egentligen borde det ju vara självklart att läraren får en dator innan eleverna, säger Elisabeth Lennartsdotter. Det krävs både kunskap och erfarenhet för att kunna dra nytta av tekniken på ett bra sätt och för att kunna tänka om och tänka nytt. Därför är det förstås nödvändigt att lärare ges god tid att lära känna de nya möjligheterna och att utveckla sina förmågor på ett bra sätt. Det gäller att blicka bortom infrastrukturen och tekniken för att istället fästa blicken på pedagogiken. Och detta måste göras kontinuerligt och bli till en naturlig del i vardagen för lärarna.

Elisabeth Lennartsdotter
Elisabeth Lennartsdotter

Vi får inte glömma att svensk skola faktiskt är rätt bra i en internationell jämförelse, påpekar Frida Edman. Det gäller dock att inte stagnera. Om vi ska revolutionera skolan, kan vi inte bara prata om paradigmskifte – utan vi måste faktiskt se till att göra något. Det finns inget facit som visar hur vi ska göra, men det får inte bli ett hinder för att sätta igång med utvecklings- och förändringsarbetet, tillägger hon.

– Det är inte svårt att se att framtidens läromedel och -resurser uteslutande kommer att vara digitala, säger Frida Edman. De kommer även i stor utsträckning vara något som eleverna och lärarna själva är med om att utveckla. När vi digitaliserar skolan ska det alltså inte främst skannas in böcker. De som normalt räknats till användarna av läromedel, ska istället delta i produktionen och vara med om att ta fram de grunder och plattformar som behövs. Dessutom tror jag att det är viktigt att vi inte ”skolifierar” det hela. Istället ska vi dra nytta av de verktyg och tjänster som vi använder i vardagen, utanför skolan. Det handlar inte om traditionella läromedel, utan om att använda alla lämpliga och tillgängliga medel för att stimulera och utveckla lärandet.

Elisabeth Lennartsdotter anser att hon och hennes kollegor ständigt reflekterar och resonerar kring vad ett läromedel är, hur det bör se ut och hur det ska fungera. Hon tillägger att man gör detta i dialog med skolledning och lärare för att kunna utveckla en produkt som de behöver och vill betala för.

Gleerups arbetar på samma sätt nu när man utvecklar en HTML5-baserad ”interaktiv bok” med sociala funktioner, och den här gången inkluderar man även eleverna i dialogen. Inspirerade av amerikanska framgångar som Inkling, Kno och Kindle, är ambitionen att utveckla en plattformsöverskridande lösning som kan utvecklas vidare, men som innehåller en grund som kopplar till de mål och krav som anges i styrdokumenten.

– Ur vårt perspektiv vore det att gå över ån efter vatten om lärare och elever själva skulle producera allt det innehåll som de använder i undervisningen, säger Elisabeth Lennartsdotter. Det behövs material som är stadieanpassat och som innehåller en tydlig progression. Men det utesluter förstås inte att lärare och elever kan vara medskapare och att det digitala läromedlet innehåller möjligheter till samarbete, kunskapsdelning, erfarenhetsutbyte och kollaborativt lärande. Så är det redan i betaversionen av vår nya lösning.


Kommentarer (3)

  1. Fredrik Pedersen-Dambo,

    Hej! Intressant inlägg!
    Jag tror ett problem kan vara att skolan fortfarande är en rätt sluten verkstad. Lärare och skolledare får fortbildning och tron är att det ska bli radikala förändringar av den. Jag tänker på vad Frida Edman nämner i inlägget: ”… att det är naivt att tro att it i sig kommer att kunna utmana de traditionella skolmönstren.”
    Något jag tror på är fler aktörer i skolan i samarbete med den ordinarie personalen genom utveckling i handling med elever. Fortbildning i aktiv handling och påverkan i organisationen istället för att separera fortbildning och målet för den?
    I vilka skolor vill inte lärarna ha sina egna barn oavsett med eller utan it och varför?

    Svara
  2. Frida Edman,

    Hej Fredrik!
    Intressant kommentar. Jag håller definitivt med dig om att skolan inte bör vara en sluten verksamheten utan en mötesplats. Daniel Lundqvist, YBC, talar ofta om att vi inte bör bygga skolor utan just mötesplatser där organisation, företag, skola och andra aktörer/personer samarbetar, samverkar, kollaborerar och inspirerar för att utveckla ett än mer meningsfullt lärande.

    Kanske handlar det inte om IT i slutändan, digitala verktyg är ju bara just verktyg, kanske handlar det om utmaningar att utveckla skolan som mötesplats i en modern kontext. Då tror jag dock att digitala verktyg verkligen är användbara för att möta världen och samverka med stora delar av den.

    Mvh
    Frida

    Svara
  3. Fredrik Pedersen-Dambo,

    Hej! Det verkar som det finns en del likheter i våra tankegångar.

    Kommer framtidens skola mer fungera som studieförbund, det vill säga färre anställda men med större flexibilitet i att kunna ge uppdrag alternativt anställa på lång och kort sikt samt återkommande utvärderingar av dem man är till för? Vilket handlingsutrymme finns i organisationen?

    jag är verkligen för att använda it som ett verktyg, det handlar mycket om förhållningssätt till tekniken. Men jag tror att det ibland kan bli ett resursslöseri med stora investeringar utan att vara redo för det. Utveckling sker i användningen med eleverna och jag hoppas lärare får en tydligare roll som utvecklingsledare och blir mer involverade i de satsningar som görs innan beslut fattas. Hur mycket kan eleverna påverka, vilka alternativ finns? Vad säger detta?
    http://computersweden.idg.se/2.2683/1.415062/elever-vill-slippa-it-i-skolan

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *