Svensk molntjänst för styrdokument på väg

Den snabba teknikutvecklingen och den växande tillgången på bra digitala lärresurser ger skolan bättre möjligheter än någonsin att verkligen dra nytta av it i undervisningen. Det menar Fredrik Paulsson, docent vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet. Idag går det faktiskt att skapa anpassningsbara digitala lärmiljöer, baserade på mashup-lösningar, som svarar mot moderna teorier om lärande och mot de krav som dagens samhälle ställer på kunskaper och färdigheter.

Förändringarna kommer dock inte utan vidare, konstaterar Fredrik Paulsson. Det krävs en preliminär förståelse av det nya landskap som öppnar sig, och det behövs strategiskt genomtänkta beslut som kan ge rätt förutsättningar.

I mars 2009 arrangerade Skolverket och Göteborgs universitet symposiet Digitala lärresurser i en målstyrd skola, som jag gav en kort och avgränsad inblick i här på bloggen. Tanken med symposiet var att från olika perspektiv belysa och diskutera vad som är nödvändigt för att digitala lärresurser både ska bli lättillgängliga och enkelt kunna användas i skolans dagliga verksamhet.

Fredrik Paulsson medverkade med en presentation där han lyfte fram att styrdokumenten måste ses som en del av utbildningens digitala infrastruktur för att det här verkligen ska fungera. Digitala lärresurser och andra typer av digitala tjänster ska automatiskt kunna kopplas till styrdokumenten och deras kommentarmaterial med hjälp av en öppen molnbaserad tjänst som bygger på maskinläsbar semantisk webbteknik (RDF), bland annat linked data. På det här viset kan till exempel lärare lätt ta reda på vilka lärresurser som svarar mot ett visst avsnitt i läroplanen. Ett annat exempel är att förlag och andra producenter av lärresurser kan addera beskrivningar av hur deras innehåll och tjänster förhåller sig till det som styrdokumenten säger inom olika områden.

Det har inte tagits några nationella beslut i den här frågan och den har inte heller varit synlig på den utbildningspolitiska dagordningen. Fredrik Paulsson och hans kollegor har dock arbetat vidare med sina tankar och utvecklat dem vidare. Nu börjar deras projekt WILD (Wiring the Learning Infrastructure: Connecting Digital Learning Resources to the Curriculum) närma sig skarpt läge. Tjänsten bygger på api:er som gör det möjligt att komma åt olika delar av styrdokumenten och att koppla samman den med annan information. Den kan alltså enkelt integreras i andra tjänster, exempelvis lärplattformar, och bli en naturlig del av infrastrukturen för skola och utbildning.


Fredrik Paulsson

Efter årsskiftet kommer det att finnas en första version på nätet. Kort därefter inleds en pilotstudie kopplad till Spindeln där intresserade läromedelsförlag är välkomna att delta för att ta reda på vilken nytta de kan ha av en sådan här tjänst.

Det pågår förstås även en intressant utveckling inom det här området utomlands. Ett exempel är Achievement Standards Network i USA, ett federalt projekt som fungerar på ungefär samma sätt, och som samarbetar med forskarna i Umeå kring de tekniska lösningar som fungerar bäst.

Ett europeiskt samarbete är också på gång. Snart kommer det bland annat att bli möjligt att jämföra hur målen ser ut i ett visst ämne i olika länder och att analysera vad det innebär i praktiken. Det kommer inte minst att vara till nytta för beslutsfattarna i deras ständigt pågående arbete med skolpolitik och styrdokument.

Här finns det mycket att återkomma till under 2012!


Kommentarer (4)

  1. Lukas Engqvist,

    Det handlar alltså om att kategorisera digitala medier efter stryrdokumenten inte om att förttydliga de befintliga dokumenten, utan man lämnar fritt tolkningsutrymme nu till förlagen? Ser att risken blir som i massmedia i övrigt – det som är lättast (eller mest spektakulärt) att förklara, blir överrepresentaterat… tills man får uppfattningen om att kvantiteten speglar att det är viktigast… och därmed försvinner (eller göms i glömska) djupare kunskaper med inte så mycket bling (eller i vissa fall de som inte sammanfaller med stundens politiska korrekthet)?

    Svara
  2. Fredrik Paulsson,

    Det handlar egentligen inte om att kategorisera, utan om att beskriva innehållet i styrdokumenten på ett sådant sätt att det kan tolkas av datorer med hjälp av semantisk webb-teknik. På så sätt kan vi koppla ihop styrdokumenten med annan digital information (t.ex. digitala lärresurser eller IUP) på ett dynamiskt sätt baserat på dessa beskrivningar. Det får mycket intressanta effekter då vi inte på förhand explicit måste peka ut alla kopplingar och relationer, utan detta sker dynamiskt och automatiserat beroende på sammanhang och vad man kopplar ihop styrdokumenten med. Vi arbetar även med funktioner som gör det möjligt för andra (t.ex. lärare och/eller ämnesexperter) att annotera innehållet i styrdokumenten, det vill säga – att lägga till egna beskrivningar och tolkningar. Det kan exempelvis handla om hur de arbetar med ett visst område, vilka resurser de använder, ämnesspecifika beskrivningar etc. Ett viktigt syfte med vårt arbete är att göra styrdokumenten användbara i den digitala vardagen genom att göra dem till en del av skolans digitala informationsstruktur. Med andra ord ska styrdokumenten finnas närvarande i det dagliga arbetet och kopplingen mellan det man gör och styrdokumenten ska kunna tydliggöras på ett bra sätt. Jag betrakta de digitala styrdokumenten som en del i en större infrastruktur för utbildning. Vi skapar förutsättningarna för att koppla andra digitala tjänster och resurser till dessa på ett dynamiskt sätt, men sedan är det upp till andra att faktiskt göra det (molnperspektivet i tjänsten) och hitta nya innovativa tillämpningar. Vi kommer visserligen att själva göra studier av kopplingen mellan styrdokument och digitala lärresurser genom att koppla ihop tjänsten med en av våra andra tjänster, den nya Spindeln som är en ”molntjänst” för att söka digitala lärresurser från olika olika källor och leverantörer. Spindeln 2.0 lanseras under våren. Jag hoppas dock att vår sammankoppling av styrdokumenten och spindeln bara är början och att andra kreativa människor ska fortsätta och göra ännu bättre saker!

    Vill du läsa mer om hur det fungerar (eller snarare fungerade i vårt första projekt 2005) så kan t.ex. http://www.frepa.org/papers/paulsson-echallenges-2005-published.pdf vara en lämplig fördjupning. Tekniskt har en hel del hänt, men principen – och framförallt effekterna och tillämpningarna – är i det närmaste desamma, även om vi har massor av nya idéer också.

    Svara
  3. Peter Krantz,

    Låter som en bra idé! Redan nu finns ju en infrastruktur för lagar och föreskrifter som en del av den semantiska webben (projektet drivs av Domstolsverket och kallas för Rättsinformationssystemet). Rimligen har Skolverket en författningssamling som borde publiceras på detta sätt. Då skulle man kunna härleda andra styrdokument till t.ex. en föreskrift och lätt kunna överblicka konsekvenserna av förändringar. Mer information om projektet finns här: http://dev.lagrummet.se/dokumentation/

    (disclaimer: jag var tidigare projektledare för projektet).

    Svara
  4. Fredrik Paulsson,

    Rättsinformationsprojektet är ett intressant projekt som vi har tittat en del på och det har många intressanta egenskaper. Inte minst sättet att arbeta mot de olika delarna av rättsväsendet och enkelheten gentemot dem som ska publicera ny information. Vi jobbar lite annorlunda, men det beror i första hand på att det vi vill göra kräver detaljerad märkning och ganska avancerad logik och det är det senare som gör att vi också väljer att ta fram ett antal API:er som komplement för att underlätta för andra att bygga mer avancerad funktionalitet mot styrdokumenten. En del i projektet är dock att vi även kommer att publicera styrdokumenten som linked data och RDF för den som vill ha ”rådatat”. Planen är också att utnyttja det arbete som gjorts i Rättsinformationsprojektet för att bl.a. koppla ihop oss med skollagen – som ju är ett av skolans styrdokument tillsammans med läroplaner, kursplaner och annat. Håller helt med om att Skolverket själva bode genomföra och förvalta det mest grundläggande av detta och vi har uppvaktat Skolverket ett antal gånger, men det tycks vara olycklig kärlek. Vi har till och med erbjudit Skolverket att vi gör jobbet utan kostnad om de förvaltar resultatet, men nej… Däremot var Skolverket med när vi gjorde vår första pilot (2004-2005).

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *