Alla skolor i USA ska gå över till digitala läromedel

1 februari arrangerade Alliance for Excellent Education för första gången Digital Learning Day, en satsning i 39 delstater som visade hur it kan användas för att utveckla undervisning och lärande i den amerikanska skolan. I samband med detta presenterade utbildningsminister Arne Duncan en guide som ska hjälpa landets skolledare och lärare att gå över från tryckta läroböcker och traditionell klassrumsundervisning till digitala läromedel och digitala lärmiljöer under de kommande fem åren.

Den här guiden, Digital Textbook Playbook, har tagits fram av The Digital Textbook Collaborative, en grupp bestående av ett tjugotal it-företag, datortillverkare, läromedelsförlag, bredbandsleverantörer, branschorganisationer, skoldistrikt och ideella organisationer. Arbetet i den här gruppen har letts av det federala utbildningsdepartementet och FCC, Federal Communications Commission. Det bygger vidare på USAs nationella plan för att förändra skolan från 2010 samt FCCs plan för en landsomfattande bredbandsinfrastruktur.

Nu vill den federala regeringen att förändringsarbetet ute på landets skolor ska börja ta fart på allvar, men för att det ska bli möjligt krävs vägledning och hjälp att komma vidare. I höstas startade en storsatsning kring forskning om it och lärande, och nu är det dags att ta tag i skolornas konkreta vardag. I den guide som har tagits fram, vill man förklara varför övergången är viktig och ge konkreta tips och råd om vad som bör göras. Utgångspunkten är att det krävs en systemförändring för att skolan ska kunna fylla sin roll i samhället. Därför gäller det för skolan att lämna 1900-talets förutsättningar bakom sig och istället se vad som kan och bör göras idag.

I inledningen av guiden påpekas att digitala läromedel (digital textbooks) inte är detsamma som digitala versioner av tryckta, statiska läroböcker. Det handlar om ett multimedialt och interaktivt innehåll som både möjliggör samarbete med andra elever och direkt respons från läraren.

Karen Cator, som är chef för Office of Educational Technology, påpekade också för media att det rör sig om något helt väsensskilt från den tryckta boken, som kan skapa nya vägar för undervisningen och ge helt andra sorters stöd för lärandet. Detta har hon ofta talat om i andra sammanhang, bland annat på konferensen Learning Without Frontiers i London häromåret.

Harvard-professorn Chris Dede, som forskar kring lärandeteknologier, menar dock att det är vilseledande att använda en term som är så nedtyngd av tankebilder från en annan tid när man vill tänka nytt och agera annorlunda. Det är ungefär som för hundra år sedan, när folk talade om ”vagnar utan hästar” och ”rörliga bilder” när man ville ge ord åt tekniska nymodigheter som bilar och film.

Dede vill istället att regeringen och myndigheterna tydligare knyter an till det som sägs i den drygt ett år gamla planen för att förändra skolan:  det handlar bland annat om att använda digitala medier, simulationer och spel för att hjälpa elever att skapa kunskap tillsammans med hjälp av kvalificerad handledning och på helt andra sätt än i det traditionella klassrummet. Här spelar både synen på samhällsutvecklingen, den pågående teknikutvecklingen och den aktuella lärandeforskningen viktiga roller.

Vi får se vad som händer i det avseendet framöver.

Guiden lyfter fram fyra riktlinjer som måste följas för att övergången till ett mer digitalt lärande i skolan ska bli möjlig:

  1. Det krävs noggrann planering, ett väl fungerande ledarskap och en delad förståelse av varför förändringen är viktig. I guiden lyfts bland annat fram att en undervisning som kan dra nytta av tekniken blir mer effektiv, mer engagerande, ger en rikare upplevelse och kan anpassas efter varierande förutsättningar och behov. Alla elever kan ges goda möjligheter att utvecklas och att lära samtidigt som skolans resurser används på ett bättre sätt. It ska inte komplettera den vanliga undervisningen, utan ersätta den.
  2. Skolorna måste få ordentliga bredbandsuppkopplingar. Infrastrukturen är fortfarande ett stort problem på sina håll och det måste helt enkelt lösas för att en övergång till digitala läromedel ska bli möjlig.
  3. Uppkopplingsmöjligheter utanför skolans väggar är också viktiga. Här handlar det både om hemmet och andra platser där barn och ungdomar ofta vistas och som kan fungera som rum för lärande, exempelvis kaféer och bibliotek. Barn och ungdomar måste kunna koppla upp sig, lära, kommunicera och samarbeta med andra när de har tid och lust.
  4. Det gäller att tänka till kring vilka tekniska prylar som behövs för att eleverna ska ges goda förutsättningar att lära digitalt. Behövs bärbara datorer eller räcker det med plattor eller smartphones? Ska skolan köpa in tekniken eller ska eleverna ta med sig sina egna datorer, plattor, och så vidare? Hur löser man problemen med säkerhet, teknisk kompatibilitet och allas lika tillgång?

Guiden avslutas med en kort presentation av skolor och skoldistrikt som är på väg att gå över till ett digitalt lärande och som kan fungera som goda exempel.

Nästa steg blir att FCC och utbildningsdepartementet i mars inleder samtal med utbildningsförlag och andra kommersiella aktörer för att man tillsammans ska resonera kring hur tekniska och pedagogiska utmaningar kring digitala läromedel ska hanteras.


Kommentarer (1)

  1. Mohammad Alfredji,

    Hej,
    Jag och mina barn har redan använt digitala lärosätt, då är den snabbt och effektivt och behövs mindre resurser.
    Jag tycker är det dags att förvandla gamla lärometoder till nya moderna och digitala i alla skolor i Sverige.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *