Skolbiblioteket – det obegränsade rummet

Skolbibliotek blev ett obligatoriskt ansvarsområde för alla kommuner och skolor i och med den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli förra året. Men vad är egentligen ett modernt skolbibliotek och hur ska det se ut och fungera för att verkligen kunna uppfylla sin pedagogiska roll i skolans verksamhet? Detta problematiserar just nu Krister Widell och Mats Östling i en övergripande studie som de utför på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Studien bär arbetsnamnet Skolbiblioteket – det obegränsade rummet. Den blickar fem år framåt i tiden, och syftet är att resonera kring viktiga frågor och problemställningar som utvecklingen av digitala medier, samhället och skolan aktualiserar.

En del av arbetet med studien består i att besöka kommuner runt om i landet där man framgångsrikt tänker och arbetar på nya sätt kring skolbibliotek. Igår besöktes bland annat Pauligymnasiets mediatek i Malmö och idag var det dags för skolbiblioteksverksamheten på Norra Fäladens skolområde i Lund.

Jag passade på att byta några ord med Widell och Östling under deras malmöbesök igår.

– Man kan på sätt och vis säga att vi letar efter skolbibliotekets själ, säger Krister Widell, som tidigare bland arbetat med digitala lärresurser på UR. En viktig del av arbetet består i att reflektera kring vad de nya styrdokumenten säger om skolans och undervisningens syfte och att analysera hur skolbiblioteket kan passa in i det sammanhanget. Här tror vi bland annat att ett uppdaterat bildningsbegrepp kan spela en central roll. Men vi kommer inte att leverera några färdiga svar, utan vill istället stimulera till fortsatt diskussion.

En annan viktig del av arbetet är att undersöka vilken teknisk och administrativ infrastruktur som är nödvändig för ett modernt skolbibliotek.

– Dagens villkor och förutsättningar är på många sätt väsensskilda från de som gällde igår, påpekar Mats Östling, som bland annat varit it-strateg på SKL och på Stockholms stads utbildningsförvaltning. Nu när allt fler skolor och kommuner går över till att använda varsin dator i undervisningen, blir det uppenbart att det behövs en helt annan slags infrastruktur än när läroböcker och andra fysiska medier dominerade. Och det krävs genomtänkta strategier och en nationell samordning för att det hela verkligen ska fungera.

Studien kommer att lyfta fram följande områden:

Det fysiska rummets funktion och betydelse för skolbiblioteket. Detta stipuleras både av styrdokumenten och av den praktiska verksamheten. Därför räcker det inte att analysera texterna, utan det gäller också att ta reda på hur den praktiska verksamheten faktiskt ser ut och vad den leder till.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att skolbibliotekets ”rum” inte enbart existerar i den fysiska biblioteksmiljön, utan att det uppstår där bibliotekskompetensen blir en del av eller interfolieras med den pedagogiska kompetensen. Ett exempel på detta är när skolbibliotekarien deltar i undervisningen i klassrummet eller i andra sammanhang utanför skolbibliotekets fysiska ramar.

Vad betyder det för skolans verksamhet att skolbiblioteket är en viktig pedagogisk resurs? Hur förändras yrkesroll och arbetsuppgifter för skolledare, lärare och skolbibliotekarier?

Vikten av att de olika yrkesgrupperna i skolan har den kompetens som krävs för att bedriva verksamheten. Detta är en nyckelfaktor – utan tillräcklig kompetens faller allt. Med andra ord är det nödvändigt att undersöka vad den här kompetensen består av, hur den utvecklas och hur den kan spridas vidare.

De resurser som ett digitalt skolbibliotek måste ha tillgång till för att fungera. Här måste man tänka bortom traditionella läromedel och biblioteksresurser och ta ett bredare perspektiv. Det handlar om betydligt fler källor än vad som används idag, exempelvis arkiv, muséer och myndighetsinformation.

Dessutom handlar det inte bara om att tillhandahålla information, utan också om att hjälpa lärare och elever att dela med sig till andra skolor och kommuner av de lärresurser som skapas kring  undervisningen. Skolans egna resurser ska vara en del av helheten och skolbibliotekets funktion kommer i hög grad att likna den som högskolebiblioteket redan har idag. Här behövs det goda kunskaper om struktur, kategorisering och metadata, och detta finns eller ska finnas hos skolbibliotekarien.

– Det krävs förstås en rad tjänster för att detta ska fungera, säger Mats Östling. Grundtanken är att de ska vara enkla att använda, men för att det ska bli möjligt krävs en komplex infrastruktur baserad på en genomtänkt planering och samordning. Detta är alltså inte något som skolor och kommuner förväntas lösas på egen hand, utan här behöver vi rikstäckande satsningar.

Det pågår redan en hel del projekt som kan komma till god nytta. En kommitté på SIS är till exempel igång med att ta fram it-standarder för lärande. Det handlar bland annat om standarder för att beskriva utbildningar och kurser, elevinformation, enhetlighet kring lärplattformar och lärresurser samt rekommendationer för användning av metadata som beskriver digitala lärresurser.

Forskningsprojektet och molntjänsten WILD vid Umeå universitet, som knyter samman styrdokument och lärresurser, är ett annat exempel. Tjänsten bygger på api:er som gör det möjligt att komma åt olika delar av styrdokumenten och att koppla samman dem med annan information. Den kan enkelt integreras i andra tjänster, exempelvis lärplattformar, och bli en naturlig del av infrastrukturen för skola och utbildning. Snart kommer en pilotstudie kopplad till Spindeln att inledas, där intresserade kommuner, skolor och läromedelsförlag kan delta.

Pilotprojektet Skolfederation.se, som .SE lanserade häromdagen, är ytterligare ett exempel. Här handlar det om en tjänst som gör det möjligt för lärare och elever att komma åt alla interna och externa digitala tjänster med samma konto och lösenord. När administrationen förenklas på det här sättet, finns det goda förutsättninar att få ordentlig fart på såväl tillgång till som användning av digitala innehållstjänster från olika tjänsteleverantörer, exempelvis förlag.

– Det digitala skolbiblioteket kräver mycket arbete, men det blir inte alls särskilt kostsamt för den enskilda skolan eller kommunen om det görs i stor skala över hela landet, säger Krister Widell. Dessutom behöver man inte börja helt från grunden, utan kan ansluta sig till och bygga vidare på projekt och satsningar som redan är igång, och som till stora delar finansieras av andra aktörer.

Krister Widell och Mats Östling räknar med att bli klara med studien kring månadsskiftet. När studien överlämnas till SKL kommer det även att ges en presentation av resonemang och slutsatser, och de hoppas att den ska kunna streamas drekt över nätet. Bloggen kommer att leva vidare som en plats för fortsatta funderingar och diskussioner som kan vara till hjälp i det pågående utvecklingsarbetet.

– Nu är det det dags att de här diskussionerna även börjar föras utanför skolbiblioteksvärlden, understryker Krister Widell och Mats Östling. Inte minst är det viktigt att lyfta frågan till förvaltningsnivån. Det är hög tid att beslutsfattarna börjar reflektera kring vad ett skolbibliotek kan och behöver vara idag!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *