Är skolan öppen för den digitala utvecklingen?

Skriven av Stefan Pålsson, mars 9, 2012 – 10:27 -

Under våren arrangerar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) seminarieserien Bättre lärande med stöd av it tillsammans med Datorn i utbildningen. Det här är en del av SKL:s arbete med eSamhället, det vill säga hur viktiga samhällsfunktioner, bland annat skolan, kan utvecklas och förbättras med hjälp av den digitala teknikutvecklingen.

I måndags var det dags för det tredje seminariet i serien med temat IT för öppet lärande i en pedagogisk vardag. Ansvariga från Västerås, Gävle och Jönköpings kommun berättade hur man tagit fram och hur man arbetar med it-lösningar i sina respektive skolverksamheter.

Seminariet avslutades av Patrik Hernwall, docent i pedagogik och mediateknik, som forskar om digitala medier och lärande på Stockholms universitet och Södertörns högskola.  Under en knapp halvtimme reflekterade han fritt kring några viktiga frågor och problemställningar kring skolans syn på it och digitala medier.

I det här inlägget kommer jag att kort beskriva hans tankar och resonemang på seminariet.

Hernwall inledde med att berätta att han just nu ansvarar för två forskningsprojekt, the.GTO.project och UNGMODs.  Båda projekten handlar om hur barn och ungdomar använder digitala medier på sin fritid och i skolan, och hur detta på olika sätt formar deras identitet och utveckling.

Öppenhet var ett nyckelord i dagens tema. Han valde därför att utgå från det i sina reflektioner kring hur skolan som institution i samhället ser på digitala medier och deras funktion och värde i undervisningen idag. Är skolan öppen för de nya möjligheter som teknikutvecklingen skapar eller styrs perspektivet av den traditionella strukturen?

Reflektionerna kretsade kring tre begrepp: relevans, anspråkstagande samt modal validitet.

Patrik Hernwall knöt an till den amerikanske kulturantropologen Michael Wesch på Kansas University. Han har under flera år, tillsammans med sina studenter, undersökt vad den digitala utvecklingen innebär för utbildningssystemet, synen på kunskap och lärande samt kraven på kunskaper och färdigheter. Begreppet relevans är viktigt för Wesch. För att skolan ska kunna fylla sin funktion, måste den följa med i de pågående förändringarna. Och för att kunna motivera eleverna, måste undervisningen ta sin utgångspunkt i frågor som är viktiga och aktuella för ungdomar här och nu. Dessutom måste arbetsformerna förändras, så att de både blir motiverande och anpassade till dagens verklighet och förutsättningar.

På sätt och vis är skolans uppdrag detsamma som tidigare, menade Patrik Hernwall. Det handlar fortfarande om att utveckla barn och ungdomar till etiskt tänkande individer med de kunskaper och färdigheter som krävs för att leva och fungera i ett demokratiskt samhälle. Men när samhället genomgår en snabb förändring, är det nödvändigt att tänka igenom vad detta egentligen innebär och hur det bedrivs på bästa sätt. Här kan aktuell och pågående forskning ge ett viktigt bidrag.

Det talas ofta om att samhället kommer att genomgå stora förändringar under de kommande tio åren på grund av den digitala utvecklingen. Men vad innebär det egentligen? Och vad behöver såväl lärare som elever lära sig för att kunna förstå och hantera detta? Detta är avgörande frågor som rör skolans relevans och som måste diskuteras, menade Patrik Hernwall.

Hur kan skolan hjälpa barn och ungdomar att ta i anspråk de nya verktyg och kreativa möjligheter som uppstår genom teknikutvecklingen? Patrik Hernwall refererade till Lev Vygotskijs bok Fantasi och kreativitet i barndomen, där han resonerar kring hur samspelet mellan erfarenheter och fantasi hjälper oss att förstå, att leva i, att hantera och att förändra verkligheten. I skolan ska alla lära sig att läsa och skriva och att utveckla sitt tänkande och sin förståelse av verkligheten. Men vad betyder det idag?

När vi kan läsa och skriva, kan vi tillägna oss världen på helt andra sätt än tidigare. Räcker det att arbeta med traditionella tryckta medier och skrivande med papper och penna nu när de digitala medierna skapar helt andra förutsättningar och öppnar nya vägar? Hur kan de digitala medierna förändra synen på oss själva och hur vi förhåller oss till verkligheten?

Begreppet modal validitet handlar om vilka uttrycksformer som betraktas som giltiga för att representera lärande. I skolan är det främst skriftliga redovisning som gäller. Men människan kunde ju kommunicera på en rad andra sätt redan innan alfabetet, påpekade Patrik Hernwall. Och dagens multimodala digitala medier ger oss fler och rikare uttrycksformer än tidigare, samtidigt som tröskeln för att använda dem har sänkts. Många barn och ungdomar är vana vid att kommunicera och uttrycka sig med olika digitala medier på sin fritid.  Istället för att öppna för nya former för att redovisa lärande och bedöma kunskaper i skolan, håller man vanligen fast vid den traditionella formen.

Det sker en hel del forskning kring nya former för att bedöma elevernas kunskaper. Patrik Hernwall nämnde att detta är något som bland annat Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, undersöker i sin forskargrupp DidaktikDesign. Här tittar man närmare på skolans bedömningskultur och hur meningsskapande och lärande kan studeras och dokumenteras i olika sammanhang, inte minst med hjälp av digitala medier.

Vad krävs egentligen för att skolan ska öppna upp för de nya möjligheter som den digitala medieutvecklingen innebär? Patrik Hernwall menade att det behövs ett möte mellan nya sätt att se på kunskap, på den lärande människan och på tekniken.

Synen på kunskap är redan på väg att förändras i samhället utanför skolan. Fantasi och kreativitet ses som allt viktigare, och ett tydligt tecken på det är att detta numera är betydligt viktigare för industrin när de anställer än betygen i olika ämnen.

När det gäller synen på den lärande människan, börjar det bli tydligt att vi är beroende av andra människor och av den teknik som finns tillgänglig för att lära oss att förstå och hantera verkligheten. Våra möjligheter att agera i världen är helt beroende av de verktyg som vi kan ta i anspråk. Men det är också viktigt att förstå att den lärande inte ska ”skolifieras” och fostras in i skolmiljön, utan att det handlar om att kunna leva, utvecklas och samverka i samhället.

Tekniken uppfattas alltmer som något som kan skapa möjligheter. Men hur viktig anser vi att den är? Är det något externt som vi använder ibland, eller är det något som vi vill införliva i vår tillvaro?

Patrik Hernwall slog fast att det inte rör sig om något enkelt, linjärt orsakssamband som leder till förändring, utan om ett ömsesidigt påverkande möte mellan kunskapssyn, tekniksyn och synen på den lärande människan. Förändring är ett komplext fenomen som saknar enkla lösningar, tillade han.

Vi som är vuxna befinner oss mitt i en omvälvande förändring. Barn och ungdomar tar däremot dagens digitala förutsättningar för givna, påpekade Patrik Hernwall. Det innebär inte att de redan kan allt som de behöver kunna för att hantera dagens verklighet. De behöver bland annat hjälp med att utveckla sitt tänkande, sina kunskaper och sina uttrycksformer. Men det förutsätter att de i skolan möts av en förståelse av och en öppenhet för det nya som kan hjälpa dem vidare.


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digital kompetens, Läs- och skrivförmåga | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS