Läget för digital kompetens i den norska skolan

Skriven av Stefan Pålsson, mars 16, 2012 – 13:40 -

I tisdags presenterade Senter for IKT i utdanningen den femte upplagan av Monitor. Det är en kvantitativ undersökning av infrastruktur, it-användning och digital kompetens på sjuan och nian i grundskolan samt på tvåan i gymnasiet som genomförts vartannat år sedan 2003. Den förra undersökningen kom 2009 och ifjol publicerades en kvalitativ undersökning där skolledare, lärare och elever gav sina bilder av hur det går med it-användningen i undervisningen.

Monitor fick en hel del uppmärksamhet i norska medier, bland annat av NRK, Verdens Gang och Computerworld. Här lyfte man framför allt fram de stora skillnader som finns när det gäller tillgång till och användning av it i undervisningen, såväl mellan som inom kommunerna och även mellan grundskolan och gymnasiet. På gymnasierna är det vanligt med satsningar på varsin dator, men på grundskolan är det fortfarande datorsalar som gäller. På många håll är datorerna av äldre modell, tar lång tid att starta och klarar inte av några tyngre applikationer.

De norska it-företagens intresseorganisation IKT-Norge menade i ett pressmeddelande att det krävs en ny it-satsning i den norska skolan för att rätta till de stora skillnader som finns i den norska skolan. Elisabet Dahle, statssekreterare på Kunnskapsdepartementet, uttryckte också sin bekymran över läget, men påpekade att det är kommuner och fylken som har ansvaret.

I Monitor 2011 används fem dimensioner för att beskriva och definiera digital kompetens i den norska skolan. Den här modellen knyter an till den nya definition av digitala färdigheter som Utdanningsdirektoratet offentliggjorde för ett par veckor sedan.

1. Kunna använda hårdvara och program

2. Hantera och tillägna sig digital information

3. Bearbeta och producera digital information

4. Digital omdömesförmåga, dvs att hantera teknikens möjligheter och relationerna till andra på ett ansvarsfullt sätt

5. Kommunicera digitalt

Det påpekas att det inte är möjligt att täcka alla dimensioner i den här rapporten. Årets Monitor fokuserar på digital omdömesförmåga samt förmågan att hantera och tillägna sig digital information.

Många skolor har tagit fram strategier för att integrera it-användningen i undervisningen, och enligt skolledarna har lärarna spelat en aktiv roll i det arbetet. En majoritet av skolledarna säger samtidigt att de har för lite resurser för att verkligen kunna leva upp till de pedagogiska målsättningarna i praktiken.

Huvuddelen av skolledarna säger att de kräver att lärarna ska använda it i sin undervisning. De menar också att de försöker ge lärarna det stöd och den hjälp som de behöver. Det är emellertid bara ett fåtal som arbetar för att lärarna ska använda sociala medier i sin undervisning och isin kommunikation med eleverna.

En majoritet bland skolledarna betonar att de ser informationshantering och källkritik som viktiga områden, och de anser även att lärarna är medvetna om detta.

Lärarna menar att de har en godtagbar tillgång till datorer för sitt arbete i skolan, men att datorerna ofta är alldeles för långsamma och kraftlösa för att kunna  användas till mer avancerade uppgifter. It-användningen är en naturlig del av vardagen för de flesta gymnasielärarna, men på grundskolan har man inte kommit lika långt. De allra flesta lärarna håller dock med om att det inte går att leva upp till kraven i läroplanen om man inte integrerar it i undervisningen. Många pekar också på att it-användningen ökar elevernas motivation och intresse, och att det blir enklare att differentiera undervisningen.

Det är en vanlig åsikt bland lärarna att it-användningen både utvecklar elevernas läs- och skrivförmåga och deras förmåga att samarbeta och att lära tillsammans. Nästan hälften av lärarna menar dock att it-användningen kan leda till mer oro och bråk i klassrummet.

Mer än hälften av lärarna upplever att de saknar stöd från skolledningen när det gäller den pedagogiska it-användningen. De efterlyser också ett strategiskt tänkande kring detta och nämner samtidigt att de vill vara mer delaktiga i ledningens planering av verksamheten.

Kompetensutveckling sker mest på egen hand eller med hjälp av en kollega. Det är sällan som mer formell kompetensutveckling kommer på tal. De flesta lärarna anser att de har goda grundläggande it-kunskaper, men att de saknar mer avancerade kunskaper och färdigheter.

Det mesta pekar på att lärarnas kommunikation med eleverna i hög grad handlar om att ge summativ respons på färdiga och inlämnade uppgifter. Formativ värdering av elevernas utveckling och lärprocesser verkar inte vara särskilt vanligt förekommande.

De lärare som deltog i årets undersökning genomförde ett litet enkelt flervalsprov som hade till syfte att ge en bild av deras kunskaper i källkritik. Provet visade att lärarna till viss del har en källkritisk medvetenhet och förmåga att hantera informationsöverflödet på nätet, men att den både kan och bör förbättras. Här kan det alltså krävas mer resurser, påpekas det i Monitor.

De allra flesta eleverna har tillgång till dator och Internet hemma, och många, framför allt eleverna i nian och i tvåan på gymnasiet, har en egen dator. Som jag nämnde inledningsvis, ser det annorlunda ut i skolan. Eleverna på grundskolan arbetar mest enskilt vid datorrna, medan gymnasieeleverna ofta samarbetar. Här spelar sociala medier en viktig roll, medan mejlen har en mer marginell betydelse. Generellt sett ligger it-användningen på samma nivå som 2009.

Eleverna som deltog i undersökningen genomförde ett flervalsprov som försöker mäta deras digitala omdömesförmåga och i vilken grad de kan hantera och tillägna sig information. De som klarade sig bäst på provet är i regel intresserade av skolan, har en hög motivation och många kommer från hem där föräldrarna har högre utbildning och där läsning och lärande uppmuntras och stimuleras. I Monitor påpekas att det finns risk för en digital klyfta som hänger samman med den traditionella kunskapsklyftan och de socioekonomiska skillnaderna i samhället.

Mot slutet av Monitor reflekterar författarna kring hur pass väl undersökningen lyckas mäta det som de verkligen vill mäta. De konstaterar att det emellanåt är svårt att verkligen få fram de svar som behövs, och slår fast att det i hög grad är frågeställningarna som brister. Det räcker inte längre med kvantitativa mätningar, utan det krävs mer djupgående kvalitativa frågor och problemställningar.

Det viktiga är inte hur ofta it förekommer i undervisningen, utan hur användningen går till och hur den påverkar elevernas utveckling och lärande. Mängden datorer säger inte heller särskilt mycket, utan här måste det vara viktigare att försöka komma åt och att beskriva hur lärare och elever upplever kvaliteten på infrastrukturen. Är det möjligt att göra det som de vill kunna göra i undervisningen? Vad vill de kunna göra?

Till sist resonerar man lite om vad som kan göras på kort sikt för att förbättra arbetet med digital kompetens i den norska skolan. Är det till exempel en bra idé att lärarna sköter det mesta av sin kompetensutveckling på egen hand eller tillsammans med en kollega? Och vad beror detta egentligen på? Kanske vore det lämpligt att arrangera lokala och regionala workshops där forskare och lärare kan lyfta fram goda exempel och både knyta an till teori, till aktuell forskning och till internationella praktiska erfarenheter?

För att verkligen kunna satsa på arbetet med att utveckla den digitala kompetensen, är det nödvändigt att ge en tydlig och uttömmande beskrivning av vad digital kompetens egentligen innebär. I det här sammanhanget är det också viktigt att ta fram praktiska exempel på hur man kan utveckla den i undervisningen. Lärarna måste både ha god kännedom och erfarenhet av tekniken och en djupgående förståelse av hur tekniken kan användas i undervisningen bidra till att utveckla elevernas kunskaper och förståelse i de olika ämnena.

Med andra ord: Det finns mycket att ta tag i för ansvariga myndigheter, såväl i arbetet med de nya läroplanerna – som kommer nästa år – som i andra sammanhang.


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digital kompetens, Digitala klyftan | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS