Perspektiv på läraren, it-användningen och skolan

Skriven av Stefan Pålsson, mars 23, 2012 – 16:27 -

I mitten av förra veckan arrangerade amerikanska utbildningsdepartementet, OECD och ett antal andra organisationer årets upplaga av International Summit on the Teaching Profession. Precis som vid förra årets toppmöte deltog det tjugotal länder som rankats högst i senaste PISA-mätningen. Det hela ägde rum i New York och från Sverige deltog utbildningsministern och representanter för båda lärarfacken.

OECD publicerade strax före mötet den drygt hundrasidiga skriften Preparing Teachers and Developing School Teachers for the 21st Century som innehåller exempel och erfarenheter från olika delar av världen. Skriften är redigerad av Andreas Schleicher, som ansvarar för OECD:s mätningar och värderingar inom utbildningsområdet och som även är rådgivare till OECD:s generalsekreterare inom detta område.

Skriften spänner över tre breda fält: utveckling av effektiva skolledare, utbildning och kompetensutveckling av lärarna i ljuset av den pågående samhällsutvecklingen samt hur lärarbehovet ska mötas under den närmaste framtiden. När det gäller lärarnas utbildning och kontinuerliga lärande, konstaterar man att yrkets ”tekniska kärna” måste stärkas för att de ska kunna möta och hantera de stora omvälvningar som globaliseringen och den digitala utvecklingen innebär för samhället och för skolan.

En viktig del av detta är att skapa en slags dynamiska ekosystem för kunskapsdelning, utveckling och lärande. Här gäller det både att dra lärdom av insikter från forskarvärlden och näringslivet när det gäller nytänkande och kunskapsutveckling, samt att ta till sig och bygga vidare på lärares och elevers erfarenheter och idéer.

Ett intressant exempel på detta är Wikiwijs, ett nätbaserat plattformsprojekt i Nederländerna som vänder sig till hela utbildningssystemet, från skolan till universitetet. Det hela går ut på att lärarna tillsammans ska skapa öppna och fria lärresurser som motsvarar de behov som uppstår i bland landets lärare när it och digitala medier integreras i undervisningen, och den dagliga verksamheten förändras i en mer undersökande, analyserande och skapande riktning. Parallellt med detta kan lärarna diskutera, resonera, dela erfarenheter och föra det utvecklingsinriktade pedagogiska samtalet vidare.

Teacher Education 21, som är Singapores modell för en dynamisk och funktionell lärarutbildning i takt med tidens förutsättningar, är ett annat tänkvärt exempel. Här är utgångspunkten att läraren har den lärandes intressen och kunskapsbehov i centrum, vilket kräver att läraren hela tiden utvecklar sig och håller sig à jour med den pågående teknik- och samhällsutvecklingen. Detta förutsätter att lärarna lär och delar kunskap tillsammans, att det skapas ett slags system för mentorskap och att man tar sitt yrkesansvar gentemot eleverna och samhället för att skapa en flexibel och mångfaldig skola med en holistisk syn på sitt uppdrag.

Den årliga konferensen Dei gode døma i Bergen arrangerades ungefär samtidigt med toppmötet i New York förra veckan. Bland föreläsarna fanns Ola Erstad, professor på Pedagogisk forskningsinstitutt på Oslo universitet, som höll en trekvartslång föreläsning om föreställningar och verklighet kring it och lärande.

Ola Erstad inledde med att konstatera att det ofta uppstår eufori och önsketänkande kring nya medier och vad de kan innebära för skolan och undervisningen. Ett exempel på detta är Thomas Edisons föreställningar 1922 om att filmen skapade helt nya villkor för skolans undervisning. Seymour Paperts tankar 1984 om att den ökade användningen av datorer i lärandet skulle leda till att skolan försvinner, är ett annat, påpekade han.

Det finns en ständig spänning mellan idé och verklighet och det är lätt att det uppstår orealistiska förväntningar på tekniken. För att lösa det problemet är det nödvändigt att sätta fokus på den praktiska, konkreta verkligheten, menade Ola Erstad. Det gäller att fundera på och att resonera om vad skolan egentligen är till för, och villken roll som tekniken kan spela i det sammanhanget. De vilt flygande tankarna och idéerna måste alltså förankras i väl genomtänkta perspektiv på lärande och på kunskap.

Ola Erstad menade att såväl den pedagogiska forskningen som den dagliga undervisningen rör sig på väg bort från generella och alltmer intetsägande begrepp som ”it och lärande”. Numera räcker det inte att tala på det svepande sättet kring tekniken och pedagogiken. Istället gäller det att se djupare in i de olika ämnena och att undersöka vilka aspekter av tekniken som kan komma till nytta i olika, konkreta sammanhang. Det är också viktigt att på allvar reflektera kring hur lärarnas och elevernas kunskapsförståelse utvecklas när undervisningen och lärandet sker på nya sätt.

Just nu pågår flera internationella projekt som fäster blicken på vilka kunskapskrav som gäller i dag och vad som bör göras för att eleverna verkligen ska lära sig det som de behöver. Arbetet med att skapa ett europeiskt policynätverk om genomförandet av nyckelkompetenser i skolutbildningen (KeyCoNet), som samordnas av Europeiska skoldatanätet, är ett exempel på detta, och här deltar Ola Erstad och Pedagogisk forskningsinstitutt.

Målet med det här projektet, som varar till och med 2014, är att ta fram strategier som gör det möjligt att säkerställa att alla elever verkligen ges möjlighet att tillägna sig de åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, bland annat digital kompetens, som Europaparlamentet och unionens råd  beskrev i sin rekommendation 2006.

Ola Erstad betonade sin övertygelse om att skolan har en viktig roll att spela idag. Han menade dock att den är hotad från flera håll, och att det gäller både för beslutsfattare och pedagoger att hantera utmaningarna på ett konstruktivt och framåtblickande sätt för att klara den utmaningen.

Numera sker barns och ungdomars lärande på tvärs av de formella, icke-formella och informella arenorna, och skolan ses av många varken som självklar eller nödvändig, menade Ola Erstad. Därför gäller det för skolan att både kunna beskriva vilken roll den kan och bör spela idag – och att uppfylla den rollen på ett fullvärdigt sätt.


Postat i kategorin Digital kompetens, Digitala lärresurser, Informellt lärande, Lärares lärande, Lärarrollen | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS