Digitala medier, standardisering och tillgänglighet

Skriven av Stefan Pålsson, mars 30, 2012 – 13:49 -

Förra månaden nämnde jag, i all korthet, att SIS och en rad deltagande företag och organisationer är i gång med att ta fram it-standarder för lärande som ska användas i den svenska skolan. En viktig aspekt är att se till att lärplattformar och digitala lärresurser utformas på ett enhetligt sätt, så att de blir tillgängliga för alla. Arbetet går ut på att ta fram nya standarder, att bevaka vad som pågår på andra håll och att verka för att de standarder som redan finns faktiskt tillämpas.

Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning

Redan på 90-talet tog World Wide Web Consortium fram riktlinjer för hur webbsidor bör utformas för att de även ska kunna användas av personer med funktionshinder: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). 2008 kom version 2.0, och två år senare slutförde Funka Nu en auktoriserad översättning till svenska.

Om innehållet är strukturerat på ett genomtänkt sätt och formaterat med etablerade verktyg, filformat och navigeringssätt, blir det enkelt att anpassa det efter särsklda behov. Det kan till exempel röra sig om uppläsning, möjlighet att förstora text, att navigera i innehållet på andra sätt eller att byta bakgrundsfärg.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har nyligen tagit fram en broschyr som både finns tillgänglig i tryckt format och som pdf på deras webbplats: Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning.

- Den här broschyren vänder sig till förlag och andra som producerar läromedel, berättar Stig Andersson, läromedelsrådgivare på SPSM. Vi vill inspirera dem till att utgå från WCAG när de tar fram sina produkter. Och det är egentligen inte det minsta besvärligt. Om läromedlen är tydligt strukturerade och utformade enligt etablerade standarder, är det dessutom till nytta för alla. Det är, kort sagt, en fråga om funktionalitet.

De nya styrdokumenten för skolan betonar att alla ska lära sig att använda moderna lärverktyg och modern teknik för att kommunicera, söka information, skapa och lära. Att ha tillgång till och att kunna använda it i olika former är alltså viktigt för alla. För elever med funktionshinder är det om möjligt ännu viktigare. Om de inte har tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de behöver, blir det svårt att följa med i undervisningen och de får inte samma möjligheter att utveckla sitt lärande.

- Det räcker alltså inte att se till att datorerna är på plats och att nätet fungerar, betonar Berit Engberg, samordnare för it och lärande på SPSM. Elever med särskilda behov måste finnas med i det strategiska tänkandet redan från början. Annars riskerar de snabbt att halka efter. Det kan till exempel handla om att se till att det finns tillgång till talsyntes, att de som har läs- och skrivsvårigheter har tillgång till anpassade rättstavningsprogram, och så vidare.

Elever utnyttjar att det finns inspelt ljud respektive att filmen är textad

Dagens it-utveckling skapar helt fantastiska möjligheter för elever med särskilda behov – men det krävs en hel del av omgivningen. Berit Engberg påpekar att det är nödvändigt att skolledningen är medveten om detta och att lärarna får det stöd och den vägledning som de behöver. Generellt sett brukar det fungera riktigt bra för alla om skolledarna är väl insatta i teknikens möjligheter och ser dem som en naturlig del av vardagen. Då brukar även lämpliga förhållningssätt och strategier för elever med särskilda behov falla på plats. Det handlar ju om att tänka in alla elevers förutsättningar och möjligheter.

Ungefär två tredjedelar av Sveriges kommuner har tillgång till skoldatatek eller skoldatateksliknande verksamhet. Det finns dock stora skillnader mellan kommuner och skolor, och eleverna kan därför bli olika rustade beroende på vilka lärare de har, vilken skola de går i eller vilken kommun som de bor i. En del satsar mycket och målmedvetet, andra gör det inte.

Skoldatateken anordnar ofta nätverksträffar för att sprida erfarenheter och dela kunskap. Det finns även Facebook-grupper och bloggar, exempelvis Logopeden i skolan, som spelar en viktig roll i det här avseendet. Skolbiblioteket har också en stor betydelse, påpekar Berit Engberg. Skolbibliotekarien har ofta goda kunskaper om särskilda hjälpmedel, och kan även hjälpa till med att ge elever tillgång till tjänster som Egen nedladdning från Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB).

- Numera handlar det inte bara om datorn i skolan, utan även om andra slags enheter, exempelvis läs- och surfplattor och smarta telefoner, säger Berit Engberg. Och det är inte en fråga om antingen eller, utan om både och! Utvecklingen går allt snabbare, så det är viktigare än någonsin att skolan och lärarna verkligen lär sig att dra nytta av de möjligheter som öppnar sig.

Elever kan använda olika metoder för att navigera i läromedlet

Konsten att överblicka och hantera dagens överflöd av läromedel och -resurser är också en slags tillgänglighetsfråga. Ofta finns det redan lösningar på elevers svårigheter och problem, men det är svårt att hitta dem. Och även om man redan känner till en lösning, kan det finnas fler och bättre.

- Det här är en problematik som verkligen behöver lösas, säger Frida Carlsson, läromedelsinformationsutvecklare på SPSM. Idag finns det ett stort behov av en plattform som både gör det möjligt att göra precisa sökningar efter läromedel, se demos och att diskutera och utbyta erfarenheter. En sådan lösning kräver inte minst ett rejält sorterings- och analysarbete, men det skulle verkligen kunna bli ett stort och viktigt steg framåt!


Postat i kategorin Digitala lärresurser, Kompensatoriskt stöd, Läs- och skrivförmåga | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS