Att ha kunskap eller att vara frågvis?

Skriven av Stefan Pålsson, april 12, 2012 – 16:42 -

Den nya skollag som trädde i kraft vid halvårsskiftet förra året slår fast att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek som stöd för lärande och kunskapsutveckling i alla ämnen. Det är skolhuvudmännen som ansvarar för detta, och Skolinspektionen ska i sina granskningar undersöka att alla kommuner och friskolor verkligen följer lagen.

Just nu är Kungliga biblioteket (KB) i färd med att samla in uppgifter till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik. Hittills har knappt två tredjedelar av landets skolenheter svarat, och även om resultatet ska ses som högst preliminärt pekar det på stora brister. I ett pressmeddelande som släpptes strax före påsk , konstateras att var femte skolenhet helt saknar tillgång till skolbibliotek och att enbart en fjärdedel har ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan.

Statistiken ska vara klar att presentera i juni, men det finns alltså redan tecken på att många skolhuvudmän har svårt att uppfylla de krav som gäller.

I den digitala agenda som regeringen presenterade i oktober förra året, betonas att läroplanerna för grundskolan och gymnasiet säger att eleverna under sin skoltid ska utveckla den digitala kompetens som krävs för att leva och verka i dagens samhälle. Det innebär bland annat att det ska finnas moderna lärverktyg i skolan, och att alla elever efter grundskolan ska kunna använda modern teknik när de söker svar på sina frågor, när de kommunicerar, skapar och lär.

Den praktiska erfarenheten visar att skolbiblioteken ofta spelar en avgörande roll när digitala medier och kommunikationsformer integreras i undervisningen. I mina artiklar om de senaste årens utnämningar till Årets skolbibliotekarie och Årets skolbibliotek finns det tydliga exempel på detta.

Skoledare och pedagoger på Hagalidskolan i Staffanstorp betraktar skolbiblioteket som en naturlig del av skolans vardag, och man knyter undervisningen i informationssökning och källkritik till de olika ämnena. På Möllevångsskolan i Malmö är skolbibliotekarien den sammanhållande länken för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Skolbiblioteket finns mitt i verksamheten och fungerar som en välkomnande mötesplats för inspiration, skapande och lärande.

På Norra Fäladens skolområde i Lund arbetar man sedan flera år aktivt och målmedvetet för att se till att skolbiblioteket är en integrerad del av skolans undervisning och verksamhet. Här är man också på det klara med att informationssökning, läsfrämjande åtgärder och lärande är tätt sammankopplade. Detsamma gäller på Pauli gymnasium i Malmö, där skolbibliotekarierna tagit fram en handlingsplan med tydliga mål kring informationskompetens, språkutveckling och kultur. Alla lärare och elever har tillgång til varsin dator och undervisningen är på väg att förändras i en mer problemorienterad och flexibel riktning.

Aktuell forskning lyfter också fram skolbibliotekets betydelse i undervisningen. Håkan Fleischer, doktorand vid Högskolan i Jönköping, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, menar till exempel att skolbiblioteket och skolbibliotekarien är avgörande när skolor satsar på en-till-en. Det handlar både om att komplettera lärarna, utveckla elevernas informationshantering, väcka föräldrarnas engagemang och att visa värdet av sociala medier och personliga lärnätverk.

Ledande internationella forskare understryker också skolbibliotekets pedagogiska roll. Hit hör bland annat Carol Gordon och Ross Todd,  båda verksamma vid Rutgers University, som i sin forskning konstaterar att den pågående samhällsutvecklingen i hög grad kräver andra kunskaper och förmågor än tidigare och att skolbiblioteket därför får en annan roll och funktion.

Gordon och Todd visar att det inte längre är tillräckligt att kunna söka, bearbeta och hantera information för att klara sig i samhället. Det är minst lika viktigt att kunna ställa bra frågor, tänka kritiskt, utveckla egna ståndpunkter, argumentera för sin sak, kunna bemöta andras åsikter och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Dessutom är det förstås väsentligt att kunna ge uttryck för sina tankar och idéer för att ge nya perspektiv och väcka nyfikenheten hos andra.

Skolbiblioteket har en avgörande roll för att se till att undervisningen hjälper eleverna att utveckla dessa intellektuella och sociala förmågor, menar Gordon och Todd.

Den amerikanske kulturantropologen Michael Wesch, som jag bloggade om förra sommaren, intresserar sig bland annat för vilka kunskaper och färdigheter som krävs för att fungera som medborgare i dag – och vilket ansvar skolan har i det avseendet. Den pågående teknik- och mediautvecklingen leder till att de samhällsstrukturer som vi tar för givna börjar förändras i grunden. Det är alltså avgörande att förstå vad som händer för att kunna påverka och för att kunna forma det nya samhälle som växer fram. Här har det allmänna utbildningssystemet en nyckelroll, menar Michael Wesch.

I början av veckan publicerade amerikanska THE Journal en artikel där flera amerikanska forskare resonerar kring hur undervisningen ska se ut för att elever och studenter ska utvecklas till goda digitala medborgare. Michael Wesch uttrycker det hela på ett kort och koncist sätt: det handlar om att gå från ”knowledgable” till ”knowledge-able”. I min fria översättning blir det från ”kunnig” till ”kunskapande”.

Undervisningen kan inte gå ut på att förmedla kunskap till eleverna. Istället måste de lära sig att lära och att genom reflektion, analys och pedagogiskt stöd förvandla information till kunskap, menar Michael Wesch. Han tillägger dock att det inte heller räcker att vara kunskapande. Numera är hela samhället präglat av den digitala utvecklingen. Därför är det också nödvändigt att utveckla en djupare förståelse av våra digitala villkor. Hit hör bland annat de algoritmer som styr Googles sökresultat, hur Internet fungerar och vad nuvarande och föreslagna nationella och globala rättsliga ramar för nätanvändning och digitala medier egentligen innebär.

Allt det här formar vår tillvaro, och vi måste förstå vad det egentligen innebär för att kunna förändra och påverka. Och vi måste ständigt förbli undrande, nyfikna och ställa frågor. Det är viktiga delar av den bildning som är nödvändig i dagens samhälle, konstaterar Michael Wesch.


Postat i kategorin Didaktik, Digital kompetens, Digitala lärresurser, En dator åt varje elev, Medie- och informationskunnighet, Skolbibliotek | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS