Från Parasoll och plattor till bloggar och en-till-en

Skriven av Stefan Pålsson, april 27, 2012 – 18:45 -

På den första upplagan av mässan och konferensen SETT i Kista, som arrangerades 25-26 april, fanns skolutvecklare och lärare från ett antal kommuner på plats för att presentera sina digitala perspektiv på skolan, i montrar eller på föreläsningar. I det här inlägget tänker jag ge en inblick i vad som just nu är på gång i Sollentuna och i Ystad.

I onsdags var det den officiella starten för Parasoll, en mötesplats på webben för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Sollentuna kommun. Här publiceras artiklar och korta filmer som ger en bild av hur kollegorna arbetar och som kan ge inspiration i det egna arbetet. Webbplatsen kompletteras av en Facebook-sida där dialoger och erfarenhetsutbyte kan fortsätta. Det är alltså enkelt att bjuda in till arbetslagsmöte, att göra klassrumsbesök och att få igång ett samarbete.

Parasoll drivs på halvtid av de båda 1-7-lärarna Sara Penje och Annika Agélli Genlott. Resten av tiden är de skolutvecklare i matematik respektive svenska.

- Annika och jag fick idén till Parasoll när vi för ett par år sedan ägnade en del av arbetstiden åt att resa runt i kommunen och titta närmare på hur lärare undervisar, berättar Sara Penje. Vi såg många duktiga lärare som verkade i det tysta och som inte fick någon återkoppling på sitt arbete. Ingen hade någon större koll på vad som hände på andra skolor eller ens i klassrummet bredvid.

Tanken med Parasoll är att öppna upp de vattentäta skotten mellan skolorna och att skapa förutsättningar för ett samarbete som gynnar den gemensamma utvecklingen. Kommunpolitikerna är måna om att skolan ska hålla en hög kvalitet, och det förutsätter att alla samverkar och hjälps åt att utveckla verksamheten. Konkurrensen mellan skolorna är inte direkt någon positiv faktor i det här avseendet, menar Sara Penje och Annika Agélli Genlott. Istället är det viktigt att skapa en vi-känsla och att ge goda förutsättningar för en konstruktiv samverkan. Här kommer Parasoll in i bilden.

-   Vi vill att Parasoll ska fungera som en plattform som leder till fysiska möten och en vidare kontakt där man ”delar med sig på riktigt”, säger Annika Agélli Genlott. Det handlar alltså inte bara om lektionsplanering, utan vi vill vidga perspektiven och sätta fart på det pedagogiska tänkandet. Därför är det viktigt att det är högt i tak, så att man även vågar dela med sig av sina negativa erfarenheter. De som kan lära av sina misstag kommer snabbt framåt!

Ett annat viktigt syfte med Parasoll är att skapa förutsättningar för lärare i Sollentuna att utgå från en teoretisk grund och att koppla undervisningens moment till Lgr 11. Det handlar bland annat om att uppmuntra lärare att reflektera kring sitt pedagogiska arbete, att dela sina tankar med andra och att kommentera andra lärares arbete och reflektioner.

Under dagarna på SETT bildades ett nätverk för svenska kommuners pedagogsajter, som kanske kan bli ett första viktigt steg i ett mer samordnar nationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I skrivande stund ingår Parasoll, Pedagog Malmö, Pedagog Stockholm, Torghandel Göteborg, Kungsbacka Delar samt Utbildning och barnomsorg i Umeå kommun i samarbetet. En samlande Facebook-sida är på gång.

I Sollentuna arbetar man inte bara med datorer, utan i likhet med flera andra kommuner har man börjat experimentera med ipads och andra typer av surfplattor i undervisningen, bland annat i förskolan. Anna Lundholm-Ehn, Sofielundsskolans förskola och Erika Olsson, Igelkottens förskola, blev klara med sin förskollärarutbildning  i januari. I sitt gemensamma examensarbete,”Varför är din iphone så stor?”, tittar de närmare på hur ipads och andra ”lärplattor” kan användas i arbetet med treåringars lärande och kunskapsutveckling.

- Vi ville ta reda på hur barnen använder lärplatta och appar och vad det leder till, säger Anna Lundholm-Ehn. Därför följde vi dem som aktiva, medforskande pedagoger. Med andra ord försökte vi ta barnens perspektiv för att bättre förstå vad de gjorde och för att kunna ge pedagogiska punktinsatser när det behövdes. Vi spelade in våra undersökningar och analyserade dem efteråt.

Barnen arbetade två och två med plattorna, och det blev snabbt tydligt att samspel, kommunikation och samarbete stod i fokus. De hjälpte varandra och drog nytta av sina olika kunskaper och erfarenheter. En flicka som inte kunde lägga pussel, lärde sig göra det i en app med hjälp av en pojke med svenska som andraspråk. Han blev i sin tur bättre på att uttrycka sig på svenska.

Det som barnen lärt sig genom att leka och skapa i olika appar, tillämpade de sedan i den fysiska verkligheten och de tillämpade även de nyvunna färdigheterna på sin egen erfarenhetsvärld. De fortsatte att leka doktor, lägga träpussel och att rita och måla. En flicka som lärt sig att rita snögubbar i en app, ritade vid ett senare tillfälle hela sin familj som snögubbar med papper och penna.

- Vi genomförde intervjuer med ett antal förskollärare för att få veta hur de ser på den pedagogiska användningen av plattor och appar, säger Erika Olsson. Det fanns en utbredd rädsla för att barnen skulle vara bätttre på att använda tekniken och det fanns också en uttalad skepsis mot värdet och nyttan med detta. De allra flesta ville dock gärna veta mer och avvisade alltså inte helt de nya möjligheterna.

Nu arrangerar Anna Lundholm-Ehn och Erika Olsson workshops kring hur man kan tänka kring plattor och appar i förskolan för sina kollegor och andra intresserade förskollärare.

- Naturligtvis ökar intresset att prova när man väl har fått lite mer på fötterna, säger Anna Lundholm-Ehn. När man kan låna med sig en ipad hem och själv utforska vad de kan användas till, blir det lättare att prova nya grepp.

Ipads och andra plattor har slagit igenom på bara ett par år, och man kan fråga sig hur det kommer att se ut om exempelvis fem år. Både Anna Lundholm-Ehn och Erika Olsson betonar dock att det inte främst handlar om vilken teknik vi har, utan vad vi faktiskt gör med den. Det avgörande är hur vi tänker på tekniken, hur vi förhåller oss till den och vilka möjligheter som vi kan uppfatta.

- Det gäller att tänka i termer av undersökande istället för förmedling, säger Erika Olsson. Här är det särskilt viktigt att lyfta begreppet medforskande pedagog och att påminna om dess värde idag, nu när den digitala tekniken öppnar för andra sätt att undervisa och lära. Här behövs både intresse att lära mer och ett öppet sinne för nya, oväntade vägar!

I Ystads kommun bloggar alla klasser i förskola och 1-6 sedan 2009. Det innebär att man sammanlagt har mer än 220 bloggar, vilket med största sannolikhet är unikt bland svenska kommuner. I de allra flesta fall är hög aktivitet på bloggandet och en bra kvalitet på innehållet. Det finns inga regler eller riktlinjer som måste följas, utan varje lärare utformar själva sina bloggar.

- De här bloggarna används på nästa lika många sätt som det finns pedagoger, konstaterar Joachim Thornström, it-samordnare på utbildningsförvaltningen. En blogg kan till exempel användas för att synliggöra planeringen eller för att informera föräldrarna om vad man gör i skolan. Här kompletteras texten ofta med bildspel, filmer och andra typer av visuellt och multimedialt material. Allt fler kopplar också det man gör under dagarna till det som sägs i läroplanen.

Bloggarna skapas i ett kommunalt system som enbart är tillgängligt för personalen. För att även barnen ska få lära sig att blogga och att interagera med sina läsare, deltar några klasser i Webbstjärnan. I år deltog åtta klasser och tre är nominerade till prisutdelningen.

Ystads kommun deltog i Skolverkets matematiksatsning 2009 till 2011. Arbetet med formativ bedömning gavs en viktig roll, och varje lärare tilldelades en individuell coach som gav hjälp och stöd under utvecklingsarbetet. En hel tid tid ägnades också att vända på det traditionella lektionsupplägget. Eleverna fick lösa problemen på sina egna sätt i form av grupparbete och i slutet av lektionen presenterde alla sina lösningar. Därefter diskuterades de olika lösningar, fördelar och nackdelar belystes – och slutligen knöt läraren ihop säcken genom att visa och förklara. Det här sättet att arbeta har efterhand spridits vidare till andra ämnen.

I Ystad arbetar man också mycket med att skriva sig till läsning, bland annat inspirerade av Arne Trageton. Man kallar sitt arbetssätt för ASL 2.0, eftersom det inte längre enbart handlar om att skriva sig till läsning, utan också om att integrera olika digitala verktyg och tjänster.

Den ständigt uppdaterade länksamlingen Skolväskan, som är startsida på alla datorer i Ystads skolor, är också en viktig del i arbetet med att integrera de digitala möjligheterna i undervisningen. Här finns det enbart fria resurser som både är lätta att använda och nyttiga i skolarbetet.

Lärarna i Ystad driver själva utvecklingen på eget initiativ, med stöd av de kommunala beslutsfattarna. De som deltar i utvecklingsarbetet är alltså de lärare som verkligen är intresserade och alla är angelägna om att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Nu när kommunen satsar på en-till-en finns det således goda möjligheter att nå fram till ett omdefinierat lärande, menar Carolina Thornström, rektor på Löderups skola.

Ett viktigt mål är att behålla intresset och gnistan hos barnen och att försöka se till att skolans undervisning är så intresseväckande och utvecklande som möjligt. I matematiken har man lyckats vända den sjunkande intressekurvan och samma sak är på väg att ske i andra ämnen.

- Lärarna är den mest värdefulla resursen i skolan, understryker Carolina Thornström. Därför är det avgörande att verkligen lyssna på vad de har att säga och att se till att de får tillgång till det som de behöver för att kunna skapa en bra skola för eleverna. Om de kan känna stolthet och glädje i sitt yrke, finns det goda förutsättningar att gemensamt forma och vidareutveckla en modern och samtida skola.


Postat i kategorin Didaktik, En dator åt varje elev, Lärares lärande, Lärarrollen, Läs- och skrivförmåga | 3 kommentarer »

3 kommentarer till “Från Parasoll och plattor till bloggar och en-till-en”

  1. Eva Fors skrev:

    Give me hope Joanna, give me hope Joanna… till the morning comes!
    Bra, aktuella och relevanta exempel på hur lärare de facto arbetar, vill arbeta och viktigast av allt driver egen utveckling. Minsta gemensamma nämnare är kollaboration, tänker jag när jag läser. Från den ensamma lärarinnan i folkskolans första fönster till dagens tusen i de fysiovirtuella lärrummen.
    Det är inte tillgången på teknik i första hand utan sättet att använda, tillämpa som är avgörande!
    Om mindre än 10 år är lärare ett av de hetaste yrkena och lärarutbildningen ligger bland de främsta vad gäller söktryck.
    Jag vill, hoppas och kommer få rätt! Hur vågar jag påstå? Jo, för jag är inte ensam. Vi är många som ser framåt med tilltro!
    Nästa år vill jag va på plats;-)

  2. Stefan Pålsson skrev:

    Tack!

    Samarbete, kunskapsdelning och en strävan mot gemensamt uppställda mål är bland de röda trådar som tvinnas samman i det här inlägget!

    Mycket spännande är på gång runt om i landet och jag hoppas kunna dyka ner i fler konkreta exempel framöver!

    Vi ses nästa år! :)

  3. Mikael Åsberg skrev:

    Vi har diskuterat, varit på föreläsningar och mässor, twittrat, funderat och hela tiden kommit fram till just detta som de gör i Sollentuna med Parasollen. Kopplingen till Lgr 11 och hela tiden ha i fokus på ett förändrat arbetssätt med hjälp av den teknik som behövs just nu, är det som alla pedagoger måste ha i framrutan. Det är en enorm hög tröskel lärarna måste kliva över till vad många av oss tror behövs för att utveckla skolan och förbereda eleverna för det som komma skall. Pedagogernas fantastiska arbete för att försöka få till en förändring måste uppmärksammas mer för att inspirera andra. Det finns inget annat sätt för att komma framåt.
    Hälsningar från en IT samordnare från Östersund

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS