I onsdags, på Framtidens lärandes andra dag, inledde Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion på KTH, med ett föredrag från den stora scenen. Hans budskap var att skolan måste uppmuntra barn och ungdomar att bli kreativa, kritiskt tänkande och ständigt lärande problemlösare. En viktig del av detta handlar om att vara på de studerandes intressen och att inspirerera dem att lära mer och utvecklas vidare.

Det finns en rad olika metoder och knep som kan användas för att stimulera och entusiasmera eleverna, menade Jan Gulliksen. Ett sätt är att göra undervisningen mer fysisk och konkret, och att använda drama som en metod att levandegöra teorier och resonemang. Kroppliga erfarenheter gör det i regel också enklare att minnas det man lärt sig, tillade han.

Enligt Jan Gulliksen ska undervisningen fokusera på att lära eleverna hur man söker och sorterar information, hur man bedömer den kritiskt, analyserar och lär, hur man samarbetar och hur projekt kan genomföras effektivt. Det är också viktigt att läraren bygger vidare på elevernas informella lärande och kan hjälpa dem att systematisera dessa kunskaper och färdigheter så att de verkligen drar nytta av dem. Här spelar förstås även den digitala utvecklingen en stor roll. Därför är det viktigt att undervisningen tillåter och utnyttjar alla de möjligheter som tekniken skapar för att utveckla förståelse och lärande, påpekade Jan Gulliksen.

Idag kan hackers som samarbetar över nätet tillsammans bygga stora datorsystem på en bråkdel av den tid som det tar för traditionella projekt. Nästan all kunskap och information kan numera nås på nätet. Detta måste undervisningen i skolan lära eleverna att hantera och att använda för att de ska kunna klara sig i samhället, konstaterade Jan Gulliksen. Han tillade också att drama borde vara ett kärnämne i skolan, eftersom den typen av träning gör det enklare att framträda, att förklara och att samarbeta med andra.

Staffan Truvé, styrelseordförande för SICS och en av dem som driver företaget Recorded Future, gav från stora scenen en kort inblick i ett av vår tids största problem – överflödet av information. Det är dock inte enbart ett problem.  Den här enorma tillgången på all slags information – big data – skapar också helt andra möjligheter till förståelse och kunskap än tidigare. Förutsättningen för att det ska lyckas är att vi klarar av att strukturera informationen så att mönster, relationer och sammanhang blir tydliga. Detta är något som Recorded Future arbetar med, bland annat för att försöka se hur framtiden kan komma att gestalta sig.

Google och de andra sökmotorerna är egentligen väldigt begränsade, konstaterade Staffan Truvé. De kan användas när vi vet på ett ungefär vad vi är ute efter, och om det mest handlar om fakta. Handlar det däremot om analys är de helt oanvändbara. Om information kan samlas in och göras analyserbar, öppnas helt nya och mer intressanta vägar. Att enbart söka efter information med hjälp av nyckelord och fraser är alltså inte längre tillräckligt.

Den utveckling som Staffan Truvé pekade på syns även inom exempelvis journalistiken, där området datajournalistik växer sig allt starkare internationellt. Journalister strukturerar och visualiserar öppen data och får på så sätt en helt annan överblick och förståelse av aktuella händelser, hur samhällsinstitutioner fungerar, och så vidare. Dessa visualiseringar används i det journalistiska berättandet för att skapa mening och sammanhang.

Det hela går ut på att skapa en analytisk världsbild genom att använda stora mängder data, förklarade Staffan Truvé. Därför är det viktigt att ta fram kraftfulla verkyg för att analysera och förstå information och för att bedöma dess värde och trovärdighet. Här är utvecklingen hittills bara i sin linda, men det går raskt framåt. Verktygen i sig är enkla att använda, däremot ställs det stora krav på den som använder dem för att kunna tolka, förstå och använda informationen för att hjälpa andra att se utvecklingslinjer, mönster och sammanhang, möjligheter och problem.

Staffan Truvé nådde aldrig in på detta under sin korta föreläsning, men den här utvecklingen kommer även att få konsekvenser för skolan. Det beror på att behovet av den här sortens kunskaper ökar i hela samhället i takt med den exponentiella utvecklingen. För att kunna hantera och leva i den här världen, måste vi kunna förstå och använda den information som vi omges av.

AV-Media Kronobergs projekt Omvärld.se är ett tidigt svenskt exempel på hur man kan arbeta med interaktiv visualisering av statistik i undervisningen. Genom att använda Gapminders bubbeldiagram, försöker man hitta nya sätt att hjälpa eleverna att förstå historiska, geografiska och sociala samband, där kreativitet, inspiration och reflektion blir viktiga element.

Här finns det mycket att fundera på och att återkomma till!

I tisdags morse, första dagen på Framtidens lärande, arrangerade Stiftelsen DIU och Lärarförbundet ett frukostseminarium om betydelsen av lärarens kompetens när skolan digitaliseras. Här deltog de båda guldäpplevinnarna Marie Andersson och Gunilla Almgren Bäck, skolledaren Mikael Parknäs från Kungsbacka och it-strategen Michael Carlsson, barn- och utbildningsförvaltningen på Gotland.

Marie Andersson, som är lärare på Eskelhems skola på Gotland, berättade att hennes projekt är resultat av hennes vilja att prova nya idéer, nya vägar att uppnå de mål som anges i läroplanen med hjälp av de möjligheter som teknikutvecklingen skapar. Hon hade själv länge bloggat som Öpedagogen, och såg att det var ett utmärkt sätt att knyta kontakter och att få fart på den personliga utvecklingen. Detta borde även eleverna kunna dra nytta av.

Förra året deltog Marie Andersson i Webbstjärnan med sin klass – och blev en av vinnarna i tävlingen. Nu har eleverna bloggat i olika sammanhang ett par år. De konstaterar själva att det är både spännande och lärorikt med alla kontakter utanför skolan som de får genom bloggandet. Eleverna har tagit de första stegen i arbetet med att skapa personliga lärandenätverk och har skaffat sig viktiga erfarenheter som de kommer att ha god nytta av i sin fortsatta utveckling.

Specialpedagogen Gunilla Almgren Bäck, verksam i Mölndal och på GR Utbildning, arbetar mycket med kreativitet och att väcka elevernas intresse för lärande, bland annat med hjälp av tekniken. Det handlar om att göra skolan och undervisningen tillgänglig för alla elever. Här har det förebyggande arbetet en stor betydelse, påpekade hon. Ju bredare den allmänna pedagogiken är, desto smalare kan specialpedagogiken vara. Dessutom har alla nytta av att tillgängligheten ökar.

Mikael Parknäs, som är rektor på Smedingeskolan i Kungsbacka, slog fast att det är nödvändigt att alla inkluderas i utvecklingsarbetet när undervisningen förändras och de digitala möjligheterna ska integreras. Alla får den tid och den hjälp som de behöver, och ingen står bredvid och tittar på. Här fungerar även lönesamtalet som ett redskap för att skapa incitament och dra upp personliga utvecklingsplaner, tillade Mikael Parknäs.

I Kungsbacka kommun satsar man mycket på att utveckla en delandekultur bland lärarna. Webbsatsningen Kungsbacka Delar ingår i den strategin liksom användningen av sociala medier, exempelvis Twitter. It-pedagogerna ute på skolorna har också en stor roll i den pedagogiska planeringen och i det konkreta utvecklingsarbetet i de olika ämneslagen. På alla lokala planeringskonferenser arrangeras en lokal Teachmeet, där alla lärare kan visa, förklara och diskutera hur man arbetar.

Michael Carlsson lyfte fram kompetensutvecklingens betydelse och betonade samtidigt att den måste vara konkret och ligga nära den dagliga verksamheten. Ibland sägs det att lärare har dålig it-kompetens, men det är inte något som han instämmer i. Att använda digitala tjänster, verktyg och uttrycksformer i undervisningen ställer dock helt andra krav på kompetensen, och här finns det en stor spännvidd bland lärarna. Dessutom tar förändring tid och det gäller att tänka långsiktigt för att lyckas.

Skolledarna är nyckelpersoner i kompetensutvecklingen, påpekade Michael Carlsson. De ska skapa tidsrum och hitta former för det utvecklingsarbete som krävs för att stimulera nya perspektiv och arbetssätt. En viktig uppgift är att hjälpa lärarna att använda sociala medier som ett utvidgat lärarrum där man diskuterar och delar insikter och erfarenheter. Det gäller att kunna dra nytta av varandra och att tillsammans utveckla både varandra och verksamheten.

Fredrik Höper, utvecklingschef i Varbergs kommun, fäste också blicken på ledningsperspektivet på sitt seminarium om skolans digitalisering ett par timmar senare. Om inte skolledaren är ”med på tåget” kommer det inte att hända något. Han betonade att den avgörande faktorn är att skolledaren ser till att visionen, utvecklingsprojekten, förändringsarbete och mål blir något gemensamt som alla formulerar, äger och tar ansvar för. Men för att det ska lyckas, måste skolchefen ge sina rektorer den kompetensutveckling och de hjälpinsatser som de behöver för att lyckas.

Skolledarna måste ha modet att bjuda in sina medarbetare på en resa där alla hjälper varandra att nå fram till målet. Fredrik Höper betonade att det är nödvändigt att inse att förändringsarbetet är en långsiktig process som inte kan genomföras på kort tid. Det finns helt enkelt inte någon snabblösning. Därför är det också viktigt att rektorn inte pressar sina lärare mer än vad som är realistiskt.

I den nya skollagen står det klart och tydligt att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför borde kommunerna i betydligt högre grad än idag ge lärarna möjlighet att reflektera kring och att forska i sin egen praktik, menade Fredrik Höper.  Fredrik Höpers vision är att skolan kan bli en plats som inte är förutsägbar, där eleverna kan känna glädje och delaktighet. Lärarnas förmåga att knyta an till elevernas fritid och det informella lärande inom olika områden som sker där är en viktig del av detta.

Marie Linder, lärare på Montessoriskolan i Falun, berättade på ett seminarium om hur man under vårterminen ökat datortillgången i skolan genom att låta eleverna ta med sig sina egna laptops, plattor och smartphones. Det är inte något som planerats, utan det skedde helt naturligt när skolan fick ett trådlöst nätverk för några månader sedan.

Eleverna på Montessoriskolan har inte varsin dator i skolan, men det finns, enligt Marie Linder, alltid tillräcklig tillgång på datorer när de behövs i undervisningen. Bring your own device (BYOD) har länge varit en trend inom det globala näringslivet, och nu har trenden börjat nå skolan, såväl i Sverige som utomlands. I Danmarks digitala strategi för skolan, som kom i september förra året, nämner man BYOD som ett sätt att se till alla elever har en egen dator i skolan 2014.

Marie Linder kan i nuläget inte se att det finns någon skillnad i status mellan de enheter av olika slag som eleverna tar med sig till skolan. Olikheten är snarare en tillgång. Eleverna visar varandra hur deras smartphones, plattor och datorer fungerar och demonstrerar appar och program. På det viset får både elever och lärare en varierad inblick i hur tekniken kan användas i undervisningen och som stöd för lärandet.

Igår inleddes fjärde upplagan av Framtidens lärande med en förkonferens som rymde flera parallella seminarier och workshops. Här följer en  sammanfattning av det dialogseminarium som presenterade tre kommuners praktikbaserade forskning kring skolutveckling.

Peter Becker, Stiftelsen DIU, inledde det hela med ett kort anförande. Han konstaterade att den nya skollagen slår fast att skolans verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. I det sammanhanget knöt han an till Ingrid Carlgren, professor i pedagogik på Stockholms universitet, som brukar lyfta fram att det finns två skilda traditioner inom pedagogisk forskning: en teoretisk och en praktikbaserad. Hon menar att den praktikbaserade traditionen inom pedagogiken kan jämföras med den kliniska forskningen inom medicinen. Det handlar om att undersöka vad som fungerar i praktiken och att samla erfarenheterna till systematisk kunskap om metoder och arbetssätt.

Hittills har det inte funnits några etablerade former i den svenska skolan för att systematiskt reflektera kring och att tillämpa beprövad erfarenhet, påpekade Peter Becker. Kanske är detta på väg att ändras nu. I början av januari startade Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping forskarskolan Learning Study tillsammans med Göteborgs och Stockholms universitet, och Ingrid Carlgren är en av dem som leder verksamheten. Flera kommuner har också börjat samverka med pedagogikforskare för att kunna analysera, utvärdera och vidareutveckla sina it-satsningar i skolan.

Bodil Båvner, handläggare på avdelningen för lärande och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), menade att skolforskningen är en avgörande del av det arbete som pågår för att förbättra måluppfyllelsen i skolan. En viktig del av detta är att undersöka vad som är invanda föreställningar och att ta reda på vad som faktiskt fungerar.

I slutet av förra året presenterade SKL tillsammans med Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv en programförklaring för att stärka kopplingen mellan skolan och skolforskningen. Det är dock viktigt att komma ihåg att forskningen inte är något magiskt piller, utan att det gäller att ta utgångspunkt i den egna verksamheten och dess specifika förutsättningar. Dessutom är det lika viktigt att titta på det som andra har visat ökar måluppfyllelsen och att dokumentera det som man själv gör för att andra ska kunna dra nytta av det i sina verksamheter.

Lars Walter, grundskolechef, Sandvikens kommun, och Gun-Marie Wetso, pedagogikforskare på Högskolan Dalarna berättade om hur de tillsammans försöker ta ett helhetsgrepp över skolutvecklingsarbetet. Sandvikens kommun har startat en implementeringsorganisation för att hantera kommande reformer och utvecklingsprojekt. Den forskning som bedrivs av Högskolan Dalarna är praktiknära och syftar till att utveckla den dagliga verksamheten i Sandvikens skolor.

Det handlar både om att öka måluppfyllelsen och att lägga upp en strategi för att verkligen skapa en skola för alla. I enlighet med styrdokumenten vill man skapa en skola som möter de viktiga samhällsfrågor som omger oss och se till att undervisningen ligger nära eleverna. Undervisningen ska anpassas till elevernas varierande förutsättningar, och man ska sträva efter att individualisera och inkludera i varje undervisningssituation.

Frida Gustafsson Wennö, chef för Vittraskolornas forskning och utveckling, och Malin Ek, lärare och forskarassistent på Vittra Vallentuna, berättade om hur Vittraskolorna arbetar med att utveckla en modell för ”barfotaforskning” bland lärarna. Tillsammans med Tomas Kroksmark, pedagogikprofessor på Högskolan Jönköping, arbetar man med en pilotsatsning för att undersöka vad som händer när datorn blir en naturlig del av den dagliga undervisningen. Det handlar både om att skapa en ökad medvetenhet om vilka arbetssätt som faktiskt fungerar och att lägga en vetenskaplig grund för verksamheten.

Hur kan datorn vara ett stöd för arbetet i skolan? Hur kan datorn användas i de olika ämnena? Hur kan lärarna utveckla lämplig digital kompetens? Lärarna undersöker detta i sin dagliga verksamhet, resonerar med varandra och reflekterar kring utmaningar och möjligheter på egen hand och tillsammans med Tomas Kroksmark och hans kollegor.

Det är uppenbart att skoldagen har fått en tydligare struktur än tidigare. Det är betydligt enklare än tidigare för lärare och elever att hålla reda på lektionsplanering, scheman, och så vidare. Lärarna lyfter fram att den kommunikation som krävs med elever och föräldrar och andra kollegor i arbetslaget har underlättats betydligt av datorn. Eleverna vet å sin sida alltid vad som förväntas av dem. Läraren arbetar mest med handledning och eleverna blir mer självständiga i sitt lärande. Tomas Kroksmark sammanfattar sina reflektioner och analyser så här långt i artikeln Lärandets stretchadhet. Lärandets digitala mysterium i en-till-en-miljöer i skolan, som publicerades i Didaktisk Tidskrift förra året.

Nu är Vittraskolorna på väg att ta fram en gemensam policy för den pedagogiska it-användningen som kan föra utvecklingen vidare inom hela koncernen.

Åke Grönlund, professor i informatik vid Högskolan i Örebro och Helena Ekwall, projektledare i Nacka kommun och samordnare av projektet, gav en inblick i Unos uno, som jag tidigare skrivit om på Omvärldsbloggen och i en artikel för Skolverket.

Åke Grönlund menade att den kommunala forskningen kring lärande och skolutveckling fortfarande är ett område i sin linda. Både som förälder och som forskare ser han dock fram emot att undervisningen i skolan kan bli mer evidensbaserad framöver. Det är ett tydligt problem i skolan att innovationer sprids väldigt långsamt – om de överhuvudtaget sprids. Ett systematisk spridande av fungerande arbetssätt och metoder skulle därför kunna innebära en rejäl förbättring av skolan, påpekade han.

Helena Ekvall berättade att det finns stora skillnader mellan de kommuner som deltar i Unos uno. Några har haft satsningar på varsin dator i flera år, medan andra precis har kommit igång. Aktionsforskning är en viktig del av projeket. Tanken är inte att forskarna ska undersöka utvecklingen ”uppifrån”, utan lärarna ska också vara engagerade och verksamma i det konkreta arbetet. Än så länge är man bara i början av projektet, och de preliminära resultaten finns sammanfattade i Unos unos årsrapport för 2011.

Den amerikanska forskaren Maria Langworthy, som deltog via Skype, gav en presentation av projektet ”Innovative Teaching and Learning: Moving from Theory to Action”. Projektet drivs av det internationella forskningsprogrammet ITL Research, som sponsras av Microsoft. Syftet är att undersöka vilka systemfaktorer i skolan som stödjer skolans undervisning och att uppmuntra lärare att tillsammans reflektera kring sina arbetssätt och undervisningsmetoder. Ett viktigt resultat är att nivån av samarbete mellan lärare på en skola är en avgörande faktor för att få fart på utvecklingen.

Målet med det här projektet är, kort sagt, att försöka se till att allt prat om 21st century skills och digital kompetens kan bli verklighet. En del av detta är satsningen Partners in Learning School Research, en samling webbaserade verktyg som låter lärare och skolledare mäta utvecklingen på sin egen skola samtidigt som de får konkreta förslag på förändringar. ITL LEAP21, ett ramverk för samverkan mellan lärare som överbryggar teori och praktik är en annan del.

Dialogseminariet avslutades med ett sammanfattande samtal mellan Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Birgitta Henecke, vetenskaplig ledare på Kommunförbundet Skåne, under ledning av Jan Hylén.

När vi talar om forskning och forskningsresultat är det viktigt att komma ihåg att det inte rör sig om produkter som kan användas direkt, påpekade Berner Lindström. En viktigt uppgift är därför att hitta en arena där lärare och forskare kan samarbeta kring teori och praktik.

Berner Lindström tillade att det talas också mycket om olika ”framtidskompetenser” i dokument och högtidliga sammanhang. Men hur många av dem synliggörs egentligen i kunskapsvärdring och i betygsättning? Om inte eleverna får systematisk träning i problemlösning, kritiskt tänkande, samarbete, och så vidare, kommer de inte att klara sig särskilt väl i morgondagens samhälle. Därför är det viktigt att utveckla metoder för att integrera träning och utveckling av dem i skolans undervisning. Här kan den praktikbaserade forskningen kanske spela en avgörande roll.

Birgitta Henecke menade att det behövs fler goda exempel på hur man rent praktiskt kan utveckla undervisningen i skolan. Det krävs helt enkelt mer proaktiv, lösningsbaserad forskning och inte bara den reaktiva, som pekar på brister och problem. Tidsaspekten är också en faktor som är viktig när man talar om forskning, tillade hon. Det räcker inte att forskarna rapporterar efter tre år, utan det krävs kontinuerlig återkoppling så att kommunerna kan dra nytta av den pågående forskningen i sitt konkreta arbete.

Avslutningsvis konstaterade Berner Lindström att skolan och lärarna arbetar mot ett ständigt rörligt mål. Vi lever i en föränderlig värld, och det måste vi helt enkelt acceptera och lära oss att hantera. Därför borde det diskuteras mer om vilka krav som måste ställas på lärares kompetenser. Det är en nödvändig faktor för att kunna möta samhällets förutsättningar och krav.

Vi måste komma ihåg att forskning är ett jobb, undervisning ett annat – och det gäller att försöka hitta samarbetsytor med utgångspunkt i den insikten, underströk Berner Lindström. Men här är finansiering ett stort problem, och kontrasterna är stora om vi jämför med villkoren för den kliniska forskningen inom medicinens område.

De stora anslag som forskarna i klinisk medicin har till sitt förfogande skulle även behövas i skolan. Men de summorna är förstås omöjliga att få fram på den lokala kommunala nivån. Hur kan vi hitta sätt att lösa det problemet, undrade Berner Lindström.

Under fem veckor, från och med förra veckan, publicerar UNESCO tolv working papers som tar upp forskning om och erfarenheter av mobilt lärande i hela världen. Här belyser man en rad olika satsningar på mobilt lärande, resonerar kring vilka konsekvenser den pedagogiska mobilanvändningen får för nationella it-policies och ger exempel på hur teknikutvecklingen kan stödja lärarens lärande och yrkesutveckling.

Det är hög tid att det mobila lärandet ges större uppmärksamhet, påpekade Steven Vosloo nyligen i ett inlägg på Educational Technology Debate som presenterade satsningen. Enligt aktuell statistik från ITU finns det nästan sex miljarder mobilabonnemang i världen, och den globala täckningen är numera 87%, varav 79% i utvecklingsländerna. Antalet mobila bredbandsabonnemang är numera dubbelt så många som de fasta, och mängden har ökat med 45% om året de senaste fyra åren. Här finns det gott om pedagogiska möjligheter som kräver närmare analys och diskussion, menade Steven Vosloo, som är programspecialist för mobilt lärande på UNESCO.

De fyra första veckorna presenteras skrifter som tar upp vad som händer i olika delar av världen. Förra veckan inledde UNESCO med Nord- och Latinamerika.  Den här veckan var det dags för Europa, nästa vecka blir det Asien och slutligen kommer Afrika och Mellanöstern. Sista veckan kommer två skrifter som sammanställer och analyserar erfarenheter och analyser från hela världen om vad den pågående utvecklingen innebär för nationella it-policies och för kompetensutvecklingen. Det kommer även att komma fler skrifter i serien senare.

Ambitionen är inte att skrifterna ska ge en heltäckande bild av vad som är på gång i de olika regionerna och i världen, utan att de gör en skanning och lyfter fram tänkvärda exempel. UNESCO ansluter sig till en öppen definition av mobilt lärande, där allt ifrån mobiltelefoner, läs- och surfplattor och spelkonsoler kan användas. I skrifterna fokuserar man dock på mobiltelefoner, eftersom de för närvarande är den mest använda typen av enhet i det här sammanhanget.

De allra flesta it-policies för skolan togs fram före ”den mobila explosionen”, och de få som överhuvudtaget nämner mobiler talar om dem i all hast eller förespråkar förbud. UNESCO kommer därför att ta fram riktlinjer som beslutsfattare kan ha nytta av när de ska ta fram nya policies.

I Turning on Mobile Learning in Latin America konstateras att flera länder just nu genomför omfattande 1-1-satsningar med laptops, bland annat Argentina, Peru och Venezuela. Därför kommer det sannolikt inte att genomföras några större initiativ under den närmaste framtiden. Det är dock högst troligt att det mobila lärandet kommer att bli en kompletterande del av den pedagogiska it-strategin i de olika länder, och det kräver förstås både forskning och förberedelser.

Det påpekas att det mobila lärandet kan få stor betydelse framöver för att utveckla läsförmåga och grundläggande kunskaper hos utsatta grupper. Men för att utvecklingen ska kunna ta fart, är det nödvändigt att regeringar och myndigheter i de berörda länderna blir bättre på att samla, analysera och sprida information om de satsningar som görs. Annars kan det bli svårt att generera tillräckligt intresse och stöd för det mobila lärandets möjligheter bland föräldrar, lärare och beslutsfattare.

När det gäller möjligheterna för lärares kompetensutveckling konstaterar Mobile Learning for Teachers in Latin America att det behövs mer forskning och fler försök för att kunna säga hur teknikutvecklingen kan komma till nytta.

Tre stora projekt i Argentina, Chile och Colombia står i fokus för analysen, och i samtliga fall har deltagarna stött på svårigheter som måste lösas för att undervisning och lärande verkligen ska fungera. Det handlar till exempel om stödsystem som hjälper lärarna att tillämpa nya undervisningsmetoder på ett bra sätt. Dessutom är det viktigt att lärarna får det stöd som krävs för att de ska kunna följa upp och ge formativ bedömning på de problembaserade uppgifter som de ger eleverna. Kostnaderna för mobiler och annan teknik måste förstås också kunna hanteras i ett mer långsiktigt perspektiv.

Enligt Turning on Mobile Learning in North America finns det gott om exempel i Kanada och USA som visar att det mobila lärandet kan komma till god nytta i utvecklingen av undervisning och lärande. De skolor och skoldistrikt som genomfört projekt har i regel varit duktiga på att dokumentera sitt arbete, så det är lätt att få en överblick av såväl hinder som möjligheter.

Den snabba teknikutvecklingen skapar ständigt nya vägar och det är enkelt att anpassaden dynamiska  tekniken efter de tankar, idéer och syften som man har. Intresset för mobilt lärande ökar, och skolorna har gott stöd på såväl lokal som regional och nationell nivå. Det påpekas dock att likvärdigheten måste tas i beaktande, särskilt om det handlar om att eleverna ska ta med sig sina egna mobiler till skolan. Ledarskapet på skolan är också en faktor som både kan vara störande och främjande.

I Nordamerika har i princip alla tillgång till mobiler, så det finns goda möjligheter att utnyttja tekniken i pedagogiken. Än så länge har den dock inte kommit till någon större användning när det gäller lärares kompetensutveckling, påpekar Mobile Learning for Teachers in North America. Här krävs det både mer tillämpning och mer forskning för att ta reda på vad verkligen som kan göras. Annars finns det risk för att man antingen underskattar eller överskattar det mobila lärandets potential.

Turning on Mobile Learning in Europe resonerar kring tre möjliga scenarier för det mobila lärandets fortsatta utveckling i Europa:

1. Myndigheter och beslutsfattare behandlar den mobila tekniken som ett störande element i skolan och förbjuder dem. Så är det i Frankrike och i flera andra länder.
2. Mobilerna kan ses som en aspekt av it i undervisningen och se mobilen som ytterligare ett digitalt verktyg. I Danmark och Nederländerna har man det perspektivet.
3. Det mobila lärandet ses som något mer än sammansättningen av ”mobil” och ”lärande”. Det rör sig om en revolutionär kraft som vänder upp och ner på det mesta som tas för givet idag när det gäller undervisning och lärande.

Vad som kommer att hända beror till stor del på vilken acceptans som det mobila lärandet möter i skolan. Det finns dock goda möjligheter att utnyttja tekniken på konstruktiva sätt – om bara intresset och viljan finns, påpekas det i Turning on Mobile Learning in Europe.

I Mobile Learning for Teachers in Europe konstaterar man att det är sällan som man enbart använder mobiler, utan att det ofta handlar om en kombination med annan it. Mobiler används när de behövs och när de kommer bäst till pass. Det visar de exempel som tas upp.

De faktorer som avgör den fortsatta utvecklingen i Europa är enligt Mobile Learning for Teachers in Europe ledarskap och pengar. Slutsatsen är således att det både krävs en förståelse för de nya förutsättningarna och ekonomiska möjligheter för att det ska kunna hända något. Hur det blir lär framtiden utvisa.