UNESCO presenterar forskning om mobilt lärande

Skriven av Stefan Pålsson, maj 4, 2012 – 14:05 -

Under fem veckor, från och med förra veckan, publicerar UNESCO tolv working papers som tar upp forskning om och erfarenheter av mobilt lärande i hela världen. Här belyser man en rad olika satsningar på mobilt lärande, resonerar kring vilka konsekvenser den pedagogiska mobilanvändningen får för nationella it-policies och ger exempel på hur teknikutvecklingen kan stödja lärarens lärande och yrkesutveckling.

Det är hög tid att det mobila lärandet ges större uppmärksamhet, påpekade Steven Vosloo nyligen i ett inlägg på Educational Technology Debate som presenterade satsningen. Enligt aktuell statistik från ITU finns det nästan sex miljarder mobilabonnemang i världen, och den globala täckningen är numera 87%, varav 79% i utvecklingsländerna. Antalet mobila bredbandsabonnemang är numera dubbelt så många som de fasta, och mängden har ökat med 45% om året de senaste fyra åren. Här finns det gott om pedagogiska möjligheter som kräver närmare analys och diskussion, menade Steven Vosloo, som är programspecialist för mobilt lärande på UNESCO.

De fyra första veckorna presenteras skrifter som tar upp vad som händer i olika delar av världen. Förra veckan inledde UNESCO med Nord- och Latinamerika.  Den här veckan var det dags för Europa, nästa vecka blir det Asien och slutligen kommer Afrika och Mellanöstern. Sista veckan kommer två skrifter som sammanställer och analyserar erfarenheter och analyser från hela världen om vad den pågående utvecklingen innebär för nationella it-policies och för kompetensutvecklingen. Det kommer även att komma fler skrifter i serien senare.

Ambitionen är inte att skrifterna ska ge en heltäckande bild av vad som är på gång i de olika regionerna och i världen, utan att de gör en skanning och lyfter fram tänkvärda exempel. UNESCO ansluter sig till en öppen definition av mobilt lärande, där allt ifrån mobiltelefoner, läs- och surfplattor och spelkonsoler kan användas. I skrifterna fokuserar man dock på mobiltelefoner, eftersom de för närvarande är den mest använda typen av enhet i det här sammanhanget.

De allra flesta it-policies för skolan togs fram före ”den mobila explosionen”, och de få som överhuvudtaget nämner mobiler talar om dem i all hast eller förespråkar förbud. UNESCO kommer därför att ta fram riktlinjer som beslutsfattare kan ha nytta av när de ska ta fram nya policies.

I Turning on Mobile Learning in Latin America konstateras att flera länder just nu genomför omfattande 1-1-satsningar med laptops, bland annat Argentina, Peru och Venezuela. Därför kommer det sannolikt inte att genomföras några större initiativ under den närmaste framtiden. Det är dock högst troligt att det mobila lärandet kommer att bli en kompletterande del av den pedagogiska it-strategin i de olika länder, och det kräver förstås både forskning och förberedelser.

Det påpekas att det mobila lärandet kan få stor betydelse framöver för att utveckla läsförmåga och grundläggande kunskaper hos utsatta grupper. Men för att utvecklingen ska kunna ta fart, är det nödvändigt att regeringar och myndigheter i de berörda länderna blir bättre på att samla, analysera och sprida information om de satsningar som görs. Annars kan det bli svårt att generera tillräckligt intresse och stöd för det mobila lärandets möjligheter bland föräldrar, lärare och beslutsfattare.

När det gäller möjligheterna för lärares kompetensutveckling konstaterar Mobile Learning for Teachers in Latin America att det behövs mer forskning och fler försök för att kunna säga hur teknikutvecklingen kan komma till nytta.

Tre stora projekt i Argentina, Chile och Colombia står i fokus för analysen, och i samtliga fall har deltagarna stött på svårigheter som måste lösas för att undervisning och lärande verkligen ska fungera. Det handlar till exempel om stödsystem som hjälper lärarna att tillämpa nya undervisningsmetoder på ett bra sätt. Dessutom är det viktigt att lärarna får det stöd som krävs för att de ska kunna följa upp och ge formativ bedömning på de problembaserade uppgifter som de ger eleverna. Kostnaderna för mobiler och annan teknik måste förstås också kunna hanteras i ett mer långsiktigt perspektiv.

Enligt Turning on Mobile Learning in North America finns det gott om exempel i Kanada och USA som visar att det mobila lärandet kan komma till god nytta i utvecklingen av undervisning och lärande. De skolor och skoldistrikt som genomfört projekt har i regel varit duktiga på att dokumentera sitt arbete, så det är lätt att få en överblick av såväl hinder som möjligheter.

Den snabba teknikutvecklingen skapar ständigt nya vägar och det är enkelt att anpassaden dynamiska  tekniken efter de tankar, idéer och syften som man har. Intresset för mobilt lärande ökar, och skolorna har gott stöd på såväl lokal som regional och nationell nivå. Det påpekas dock att likvärdigheten måste tas i beaktande, särskilt om det handlar om att eleverna ska ta med sig sina egna mobiler till skolan. Ledarskapet på skolan är också en faktor som både kan vara störande och främjande.

I Nordamerika har i princip alla tillgång till mobiler, så det finns goda möjligheter att utnyttja tekniken i pedagogiken. Än så länge har den dock inte kommit till någon större användning när det gäller lärares kompetensutveckling, påpekar Mobile Learning for Teachers in North America. Här krävs det både mer tillämpning och mer forskning för att ta reda på vad verkligen som kan göras. Annars finns det risk för att man antingen underskattar eller överskattar det mobila lärandets potential.

Turning on Mobile Learning in Europe resonerar kring tre möjliga scenarier för det mobila lärandets fortsatta utveckling i Europa:

  1. Myndigheter och beslutsfattare behandlar den mobila tekniken som ett störande element i skolan och förbjuder dem. Så är det i Frankrike och i flera andra länder.
  2. Mobilerna kan ses som en aspekt av it i undervisningen och se mobilen som ytterligare ett digitalt verktyg. I Danmark och Nederländerna har man det perspektivet.
  3. Det mobila lärandet ses som något mer än sammansättningen av ”mobil” och ”lärande”. Det rör sig om en revolutionär kraft som vänder upp och ner på det mesta som tas för givet idag när det gäller undervisning och lärande.

Vad som kommer att hända beror till stor del på vilken acceptans som det mobila lärandet möter i skolan. Det finns dock goda möjligheter att utnyttja tekniken på konstruktiva sätt – om bara intresset och viljan finns, påpekas det i Turning on Mobile Learning in Europe.

I Mobile Learning for Teachers in Europe konstaterar man att det är sällan som man enbart använder mobiler, utan att det ofta handlar om en kombination med annan it. Mobiler används när de behövs och när de kommer bäst till pass. Det visar de exempel som tas upp.

De faktorer som avgör den fortsatta utvecklingen i Europa är enligt Mobile Learning for Teachers in Europe ledarskap och pengar. Slutsatsen är således att det både krävs en förståelse för de nya förutsättningarna och ekonomiska möjligheter för att det ska kunna hända något. Hur det blir lär framtiden utvisa.


Postat i kategorin Digital kompetens, Distans- och fjärrundervisning, Kompensatoriskt stöd, Lärares lärande, Medie- och informationskunnighet | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS