Skolan, kommunerna och praktikbaserad forskning

Skriven av Stefan Pålsson, maj 15, 2012 – 16:54 -

Igår inleddes fjärde upplagan av Framtidens lärande med en förkonferens som rymde flera parallella seminarier och workshops. Här följer en  sammanfattning av det dialogseminarium som presenterade tre kommuners praktikbaserade forskning kring skolutveckling.

Peter Becker, Stiftelsen DIU, inledde det hela med ett kort anförande. Han konstaterade att den nya skollagen slår fast att skolans verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. I det sammanhanget knöt han an till Ingrid Carlgren, professor i pedagogik på Stockholms universitet, som brukar lyfta fram att det finns två skilda traditioner inom pedagogisk forskning: en teoretisk och en praktikbaserad. Hon menar att den praktikbaserade traditionen inom pedagogiken kan jämföras med den kliniska forskningen inom medicinen. Det handlar om att undersöka vad som fungerar i praktiken och att samla erfarenheterna till systematisk kunskap om metoder och arbetssätt.

Hittills har det inte funnits några etablerade former i den svenska skolan för att systematiskt reflektera kring och att tillämpa beprövad erfarenhet, påpekade Peter Becker. Kanske är detta på väg att ändras nu. I början av januari startade Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping forskarskolan Learning Study tillsammans med Göteborgs och Stockholms universitet, och Ingrid Carlgren är en av dem som leder verksamheten. Flera kommuner har också börjat samverka med pedagogikforskare för att kunna analysera, utvärdera och vidareutveckla sina it-satsningar i skolan.

Bodil Båvner, handläggare på avdelningen för lärande och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), menade att skolforskningen är en avgörande del av det arbete som pågår för att förbättra måluppfyllelsen i skolan. En viktig del av detta är att undersöka vad som är invanda föreställningar och att ta reda på vad som faktiskt fungerar.

I slutet av förra året presenterade SKL tillsammans med Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv en programförklaring för att stärka kopplingen mellan skolan och skolforskningen. Det är dock viktigt att komma ihåg att forskningen inte är något magiskt piller, utan att det gäller att ta utgångspunkt i den egna verksamheten och dess specifika förutsättningar. Dessutom är det lika viktigt att titta på det som andra har visat ökar måluppfyllelsen och att dokumentera det som man själv gör för att andra ska kunna dra nytta av det i sina verksamheter.

Lars Walter, grundskolechef, Sandvikens kommun, och Gun-Marie Wetso, pedagogikforskare på Högskolan Dalarna berättade om hur de tillsammans försöker ta ett helhetsgrepp över skolutvecklingsarbetet. Sandvikens kommun har startat en implementeringsorganisation för att hantera kommande reformer och utvecklingsprojekt. Den forskning som bedrivs av Högskolan Dalarna är praktiknära och syftar till att utveckla den dagliga verksamheten i Sandvikens skolor.

Det handlar både om att öka måluppfyllelsen och att lägga upp en strategi för att verkligen skapa en skola för alla. I enlighet med styrdokumenten vill man skapa en skola som möter de viktiga samhällsfrågor som omger oss och se till att undervisningen ligger nära eleverna. Undervisningen ska anpassas till elevernas varierande förutsättningar, och man ska sträva efter att individualisera och inkludera i varje undervisningssituation.

Frida Gustafsson Wennö, chef för Vittraskolornas forskning och utveckling, och Malin Ek, lärare och forskarassistent på Vittra Vallentuna, berättade om hur Vittraskolorna arbetar med att utveckla en modell för ”barfotaforskning” bland lärarna. Tillsammans med Tomas Kroksmark, pedagogikprofessor på Högskolan Jönköping, arbetar man med en pilotsatsning för att undersöka vad som händer när datorn blir en naturlig del av den dagliga undervisningen. Det handlar både om att skapa en ökad medvetenhet om vilka arbetssätt som faktiskt fungerar och att lägga en vetenskaplig grund för verksamheten.

Hur kan datorn vara ett stöd för arbetet i skolan? Hur kan datorn användas i de olika ämnena? Hur kan lärarna utveckla lämplig digital kompetens? Lärarna undersöker detta i sin dagliga verksamhet, resonerar med varandra och reflekterar kring utmaningar och möjligheter på egen hand och tillsammans med Tomas Kroksmark och hans kollegor.

Det är uppenbart att skoldagen har fått en tydligare struktur än tidigare. Det är betydligt enklare än tidigare för lärare och elever att hålla reda på lektionsplanering, scheman, och så vidare. Lärarna lyfter fram att den kommunikation som krävs med elever och föräldrar och andra kollegor i arbetslaget har underlättats betydligt av datorn. Eleverna vet å sin sida alltid vad som förväntas av dem. Läraren arbetar mest med handledning och eleverna blir mer självständiga i sitt lärande. Tomas Kroksmark sammanfattar sina reflektioner och analyser så här långt i artikeln Lärandets stretchadhet. Lärandets digitala mysterium i en-till-en-miljöer i skolan, som publicerades i Didaktisk Tidskrift förra året.

Nu är Vittraskolorna på väg att ta fram en gemensam policy för den pedagogiska it-användningen som kan föra utvecklingen vidare inom hela koncernen.

Åke Grönlund, professor i informatik vid Högskolan i Örebro och Helena Ekwall, projektledare i Nacka kommun och samordnare av projektet, gav en inblick i Unos uno, som jag tidigare skrivit om på Omvärldsbloggen och i en artikel för Skolverket.

Åke Grönlund menade att den kommunala forskningen kring lärande och skolutveckling fortfarande är ett område i sin linda. Både som förälder och som forskare ser han dock fram emot att undervisningen i skolan kan bli mer evidensbaserad framöver. Det är ett tydligt problem i skolan att innovationer sprids väldigt långsamt – om de överhuvudtaget sprids. Ett systematisk spridande av fungerande arbetssätt och metoder skulle därför kunna innebära en rejäl förbättring av skolan, påpekade han.

Helena Ekvall berättade att det finns stora skillnader mellan de kommuner som deltar i Unos uno. Några har haft satsningar på varsin dator i flera år, medan andra precis har kommit igång. Aktionsforskning är en viktig del av projeket. Tanken är inte att forskarna ska undersöka utvecklingen ”uppifrån”, utan lärarna ska också vara engagerade och verksamma i det konkreta arbetet. Än så länge är man bara i början av projektet, och de preliminära resultaten finns sammanfattade i Unos unos årsrapport för 2011.

Den amerikanska forskaren Maria Langworthy, som deltog via Skype, gav en presentation av projektet ”Innovative Teaching and Learning: Moving from Theory to Action”. Projektet drivs av det internationella forskningsprogrammet ITL Research, som sponsras av Microsoft. Syftet är att undersöka vilka systemfaktorer i skolan som stödjer skolans undervisning och att uppmuntra lärare att tillsammans reflektera kring sina arbetssätt och undervisningsmetoder. Ett viktigt resultat är att nivån av samarbete mellan lärare på en skola är en avgörande faktor för att få fart på utvecklingen.

Målet med det här projektet är, kort sagt, att försöka se till att allt prat om 21st century skills och digital kompetens kan bli verklighet. En del av detta är satsningen Partners in Learning School Research, en samling webbaserade verktyg som låter lärare och skolledare mäta utvecklingen på sin egen skola samtidigt som de får konkreta förslag på förändringar. ITL LEAP21, ett ramverk för samverkan mellan lärare som överbryggar teori och praktik är en annan del.

Dialogseminariet avslutades med ett sammanfattande samtal mellan Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Birgitta Henecke, vetenskaplig ledare på Kommunförbundet Skåne, under ledning av Jan Hylén.

När vi talar om forskning och forskningsresultat är det viktigt att komma ihåg att det inte rör sig om produkter som kan användas direkt, påpekade Berner Lindström. En viktigt uppgift är därför att hitta en arena där lärare och forskare kan samarbeta kring teori och praktik.

Berner Lindström tillade att det talas också mycket om olika ”framtidskompetenser” i dokument och högtidliga sammanhang. Men hur många av dem synliggörs egentligen i kunskapsvärdring och i betygsättning? Om inte eleverna får systematisk träning i problemlösning, kritiskt tänkande, samarbete, och så vidare, kommer de inte att klara sig särskilt väl i morgondagens samhälle. Därför är det viktigt att utveckla metoder för att integrera träning och utveckling av dem i skolans undervisning. Här kan den praktikbaserade forskningen kanske spela en avgörande roll.

Birgitta Henecke menade att det behövs fler goda exempel på hur man rent praktiskt kan utveckla undervisningen i skolan. Det krävs helt enkelt mer proaktiv, lösningsbaserad forskning och inte bara den reaktiva, som pekar på brister och problem. Tidsaspekten är också en faktor som är viktig när man talar om forskning, tillade hon. Det räcker inte att forskarna rapporterar efter tre år, utan det krävs kontinuerlig återkoppling så att kommunerna kan dra nytta av den pågående forskningen i sitt konkreta arbete.

Avslutningsvis konstaterade Berner Lindström att skolan och lärarna arbetar mot ett ständigt rörligt mål. Vi lever i en föränderlig värld, och det måste vi helt enkelt acceptera och lära oss att hantera. Därför borde det diskuteras mer om vilka krav som måste ställas på lärares kompetenser. Det är en nödvändig faktor för att kunna möta samhällets förutsättningar och krav.

Vi måste komma ihåg att forskning är ett jobb, undervisning ett annat – och det gäller att försöka hitta samarbetsytor med utgångspunkt i den insikten, underströk Berner Lindström. Men här är finansiering ett stort problem, och kontrasterna är stora om vi jämför med villkoren för den kliniska forskningen inom medicinens område.

De stora anslag som forskarna i klinisk medicin har till sitt förfogande skulle även behövas i skolan. Men de summorna är förstås omöjliga att få fram på den lokala kommunala nivån. Hur kan vi hitta sätt att lösa det problemet, undrade Berner Lindström.


Postat i kategorin Digital kompetens, En dator åt varje elev, IT-strategi, Skolutveckling | 1 kommentar »

1 kommentar till “Skolan, kommunerna och praktikbaserad forskning”

  1. peter becker skrev:

    Tack för ett bra referat.
    Mitt centrala budskap var behovet av arenor, former och traditioner för att formulera den ”beprövade erfarenheten” kring framväxande lärandeformer. Vetenskapen har sina scener, traditioner och former. Den beprövade erfarenheten inom skola saknar i mycket dessa.

    Den centrala slutsatsen av detta samtal mellan ett antal representanter för de olika aktörerna på scenen blev just en bekräftelse av det påståendet. Det ser jag som betydelsefullt.

    I mina öppningstal beskrev jag konferensen Framtidens lärande som ett bidrag till att skapa scener för att formulera den beprövade erfarenheten. Naturligtvis i dialog med vetenskap och forskning. Det är ett kollektivt arbete som sker i skolornas ämnes- och lärarlagsmöten, i kommuner och nationellt. I fysiska möten liksom i bloggar och medier. Det sker systematiskt, exempelvis i en learning study, vid Framtidens lärandes runda bord eller helt informellt vid fikabordet med kollegan.

    Om Framtidens lärande har en kvalité, så är det just i att skapa former för att kollektivt formulera den beprövade erfarenheten kring tidens lärande.

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS