Lärarkompetens, ledningsperspektiv och datorer

Skriven av Stefan Pålsson, maj 17, 2012 – 14:36 -

I tisdags morse, första dagen på Framtidens lärande, arrangerade Stiftelsen DIU och Lärarförbundet ett frukostseminarium om betydelsen av lärarens kompetens när skolan digitaliseras. Här deltog de båda guldäpplevinnarna Marie Andersson och Gunilla Almgren Bäck, skolledaren Mikael Parknäs från Kungsbacka och it-strategen Michael Carlsson, barn- och utbildningsförvaltningen på Gotland.

Marie Andersson, som är lärare på Eskelhems skola på Gotland, berättade att hennes projekt är resultat av hennes vilja att prova nya idéer, nya vägar att uppnå de mål som anges i läroplanen med hjälp av de möjligheter som teknikutvecklingen skapar. Hon hade själv länge bloggat som Öpedagogen, och såg att det var ett utmärkt sätt att knyta kontakter och att få fart på den personliga utvecklingen. Detta borde även eleverna kunna dra nytta av.

Förra året deltog Marie Andersson i Webbstjärnan med sin klass – och blev en av vinnarna i tävlingen. Nu har eleverna bloggat i olika sammanhang ett par år. De konstaterar själva att det är både spännande och lärorikt med alla kontakter utanför skolan som de får genom bloggandet. Eleverna har tagit de första stegen i arbetet med att skapa personliga lärandenätverk och har skaffat sig viktiga erfarenheter som de kommer att ha god nytta av i sin fortsatta utveckling.

Specialpedagogen Gunilla Almgren Bäck, verksam i Mölndal och på GR Utbildning, arbetar mycket med kreativitet och att väcka elevernas intresse för lärande, bland annat med hjälp av tekniken. Det handlar om att göra skolan och undervisningen tillgänglig för alla elever. Här har det förebyggande arbetet en stor betydelse, påpekade hon. Ju bredare den allmänna pedagogiken är, desto smalare kan specialpedagogiken vara. Dessutom har alla nytta av att tillgängligheten ökar.

Mikael Parknäs, som är rektor på Smedingeskolan i Kungsbacka, slog fast att det är nödvändigt att alla inkluderas i utvecklingsarbetet när undervisningen förändras och de digitala möjligheterna ska integreras. Alla får den tid och den hjälp som de behöver, och ingen står bredvid och tittar på. Här fungerar även lönesamtalet som ett redskap för att skapa incitament och dra upp personliga utvecklingsplaner, tillade Mikael Parknäs.

I Kungsbacka kommun satsar man mycket på att utveckla en delandekultur bland lärarna. Webbsatsningen Kungsbacka Delar ingår i den strategin liksom användningen av sociala medier, exempelvis Twitter. It-pedagogerna ute på skolorna har också en stor roll i den pedagogiska planeringen och i det konkreta utvecklingsarbetet i de olika ämneslagen. På alla lokala planeringskonferenser arrangeras en lokal Teachmeet, där alla lärare kan visa, förklara och diskutera hur man arbetar.

Michael Carlsson lyfte fram kompetensutvecklingens betydelse och betonade samtidigt att den måste vara konkret och ligga nära den dagliga verksamheten. Ibland sägs det att lärare har dålig it-kompetens, men det är inte något som han instämmer i. Att använda digitala tjänster, verktyg och uttrycksformer i undervisningen ställer dock helt andra krav på kompetensen, och här finns det en stor spännvidd bland lärarna. Dessutom tar förändring tid och det gäller att tänka långsiktigt för att lyckas.

Skolledarna är nyckelpersoner i kompetensutvecklingen, påpekade Michael Carlsson. De ska skapa tidsrum och hitta former för det utvecklingsarbete som krävs för att stimulera nya perspektiv och arbetssätt. En viktig uppgift är att hjälpa lärarna att använda sociala medier som ett utvidgat lärarrum där man diskuterar och delar insikter och erfarenheter. Det gäller att kunna dra nytta av varandra och att tillsammans utveckla både varandra och verksamheten.

Fredrik Höper, utvecklingschef i Varbergs kommun, fäste också blicken på ledningsperspektivet på sitt seminarium om skolans digitalisering ett par timmar senare. Om inte skolledaren är ”med på tåget” kommer det inte att hända något. Han betonade att den avgörande faktorn är att skolledaren ser till att visionen, utvecklingsprojekten, förändringsarbete och mål blir något gemensamt som alla formulerar, äger och tar ansvar för. Men för att det ska lyckas, måste skolchefen ge sina rektorer den kompetensutveckling och de hjälpinsatser som de behöver för att lyckas.

Skolledarna måste ha modet att bjuda in sina medarbetare på en resa där alla hjälper varandra att nå fram till målet. Fredrik Höper betonade att det är nödvändigt att inse att förändringsarbetet är en långsiktig process som inte kan genomföras på kort tid. Det finns helt enkelt inte någon snabblösning. Därför är det också viktigt att rektorn inte pressar sina lärare mer än vad som är realistiskt.

I den nya skollagen står det klart och tydligt att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför borde kommunerna i betydligt högre grad än idag ge lärarna möjlighet att reflektera kring och att forska i sin egen praktik, menade Fredrik Höper.  Fredrik Höpers vision är att skolan kan bli en plats som inte är förutsägbar, där eleverna kan känna glädje och delaktighet. Lärarnas förmåga att knyta an till elevernas fritid och det informella lärande inom olika områden som sker där är en viktig del av detta.

Marie Linder, lärare på Montessoriskolan i Falun, berättade på ett seminarium om hur man under vårterminen ökat datortillgången i skolan genom att låta eleverna ta med sig sina egna laptops, plattor och smartphones. Det är inte något som planerats, utan det skedde helt naturligt när skolan fick ett trådlöst nätverk för några månader sedan.

Eleverna på Montessoriskolan har inte varsin dator i skolan, men det finns, enligt Marie Linder, alltid tillräcklig tillgång på datorer när de behövs i undervisningen. Bring your own device (BYOD) har länge varit en trend inom det globala näringslivet, och nu har trenden börjat nå skolan, såväl i Sverige som utomlands. I Danmarks digitala strategi för skolan, som kom i september förra året, nämner man BYOD som ett sätt att se till alla elever har en egen dator i skolan 2014.

Marie Linder kan i nuläget inte se att det finns någon skillnad i status mellan de enheter av olika slag som eleverna tar med sig till skolan. Olikheten är snarare en tillgång. Eleverna visar varandra hur deras smartphones, plattor och datorer fungerar och demonstrerar appar och program. På det viset får både elever och lärare en varierad inblick i hur tekniken kan användas i undervisningen och som stöd för lärandet.


Postat i kategorin Gemensamt lärande, IT-strategi, Lärares lärande | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS