Informationsöverflöd, kreativitet och förståelse

Skriven av Stefan Pålsson, maj 18, 2012 – 13:52 -

I onsdags, på Framtidens lärandes andra dag, inledde Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion på KTH, med ett föredrag från den stora scenen. Hans budskap var att skolan måste uppmuntra barn och ungdomar att bli kreativa, kritiskt tänkande och ständigt lärande problemlösare. En viktig del av detta handlar om att vara på de studerandes intressen och att inspirerera dem att lära mer och utvecklas vidare.

Det finns en rad olika metoder och knep som kan användas för att stimulera och entusiasmera eleverna, menade Jan Gulliksen. Ett sätt är att göra undervisningen mer fysisk och konkret, och att använda drama som en metod att levandegöra teorier och resonemang. Kroppliga erfarenheter gör det i regel också enklare att minnas det man lärt sig, tillade han.

Enligt Jan Gulliksen ska undervisningen fokusera på att lära eleverna hur man söker och sorterar information, hur man bedömer den kritiskt, analyserar och lär, hur man samarbetar och hur projekt kan genomföras effektivt. Det är också viktigt att läraren bygger vidare på elevernas informella lärande och kan hjälpa dem att systematisera dessa kunskaper och färdigheter så att de verkligen drar nytta av dem. Här spelar förstås även den digitala utvecklingen en stor roll. Därför är det viktigt att undervisningen tillåter och utnyttjar alla de möjligheter som tekniken skapar för att utveckla förståelse och lärande, påpekade Jan Gulliksen.

Idag kan hackers som samarbetar över nätet tillsammans bygga stora datorsystem på en bråkdel av den tid som det tar för traditionella projekt. Nästan all kunskap och information kan numera nås på nätet. Detta måste undervisningen i skolan lära eleverna att hantera och att använda för att de ska kunna klara sig i samhället, konstaterade Jan Gulliksen. Han tillade också att drama borde vara ett kärnämne i skolan, eftersom den typen av träning gör det enklare att framträda, att förklara och att samarbeta med andra.

Staffan Truvé, styrelseordförande för SICS och en av dem som driver företaget Recorded Future, gav från stora scenen en kort inblick i ett av vår tids största problem – överflödet av information. Det är dock inte enbart ett problem.  Den här enorma tillgången på all slags information – big data – skapar också helt andra möjligheter till förståelse och kunskap än tidigare. Förutsättningen för att det ska lyckas är att vi klarar av att strukturera informationen så att mönster, relationer och sammanhang blir tydliga. Detta är något som Recorded Future arbetar med, bland annat för att försöka se hur framtiden kan komma att gestalta sig.

Google och de andra sökmotorerna är egentligen väldigt begränsade, konstaterade Staffan Truvé. De kan användas när vi vet på ett ungefär vad vi är ute efter, och om det mest handlar om fakta. Handlar det däremot om analys är de helt oanvändbara. Om information kan samlas in och göras analyserbar, öppnas helt nya och mer intressanta vägar. Att enbart söka efter information med hjälp av nyckelord och fraser är alltså inte längre tillräckligt.

Den utveckling som Staffan Truvé pekade på syns även inom exempelvis journalistiken, där området datajournalistik växer sig allt starkare internationellt. Journalister strukturerar och visualiserar öppen data och får på så sätt en helt annan överblick och förståelse av aktuella händelser, hur samhällsinstitutioner fungerar, och så vidare. Dessa visualiseringar används i det journalistiska berättandet för att skapa mening och sammanhang.

Det hela går ut på att skapa en analytisk världsbild genom att använda stora mängder data, förklarade Staffan Truvé. Därför är det viktigt att ta fram kraftfulla verkyg för att analysera och förstå information och för att bedöma dess värde och trovärdighet. Här är utvecklingen hittills bara i sin linda, men det går raskt framåt. Verktygen i sig är enkla att använda, däremot ställs det stora krav på den som använder dem för att kunna tolka, förstå och använda informationen för att hjälpa andra att se utvecklingslinjer, mönster och sammanhang, möjligheter och problem.

Staffan Truvé nådde aldrig in på detta under sin korta föreläsning, men den här utvecklingen kommer även att få konsekvenser för skolan. Det beror på att behovet av den här sortens kunskaper ökar i hela samhället i takt med den exponentiella utvecklingen. För att kunna hantera och leva i den här världen, måste vi kunna förstå och använda den information som vi omges av.

AV-Media Kronobergs projekt Omvärld.se är ett tidigt svenskt exempel på hur man kan arbeta med interaktiv visualisering av statistik i undervisningen. Genom att använda Gapminders bubbeldiagram, försöker man hitta nya sätt att hjälpa eleverna att förstå historiska, geografiska och sociala samband, där kreativitet, inspiration och reflektion blir viktiga element.

Här finns det mycket att fundera på och att återkomma till!


Postat i kategorin Informellt lärande, Medie- och informationskunnighet | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS