Öppna digitala lärresurser blir allt viktigare

Skriven av Stefan Pålsson, juni 4, 2012 – 16:38 -

De senaste tio åren har öppna digitala lärresurser fått en allt större betydelse i den globala utbildningsdebatten och -politiken. Här handlar det om digitalt material och tjänster av olika slag som är fritt tillgängliga och som det är möjligt att förändra och utveckla vidare. Organisationer som OECD och UNESCO har länge engagerat sig, eftersom det är en viktig fråga som rör utvecklingen av ekonomi, kultur och samhälle i hela världen.

20-22 juni arrangerar UNESCO World OER Congress i Paris för att fira att det nu är tio år sedan termen öppna digitala lärresurser myntades på 1st Global OER Forum. Här kommer man bland annat att presentera goda exempel på satsningar och initiativ. Ett annat syfte med konferensen är att så många länder som möjligt ska anta Paris-deklarationen. Den innebär att regeringar förbinder sig att främja och stödja utvecklingen av öppna digitala lärresurser i sina länder. Satsningar som får offentligt stöd ska vara fritt och öppet tillgängliga. Initiativet kommer från USA som 2009 drog igång miljardsatsningen Investing in Education. UNESCO arbetar just nu med ett utkast till en deklaration tillsammans med OECD och icke-statliga organisationer som OER Africa och Creative Commons.

Hösten 2011 genomförde OECD en enkätundersökning bland sina trettiofyra medlemsländer för att få en bild av hur läget är idag när det gäller statligt stöd och statliga initiativ inom det här området i den utvecklade delen av världen. Arbetet leddes av den fristående svenske konsulten Jan Hylén, och rapporten publicerades för ett par veckor sedan.

Tjugoåtta av medlemsländerna svarade på enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på åttiotvå procent. Det anser rapportförfattarna vara ett mycket bra resultat med tanke på att tiden var knapp. De ser även detta som ett tecken på att de allra flesta medlemsländerna tar frågan om öppna digitala lärresurser på stort allvar.

Tjugotre av ländernas regering och myndigheter är på något sätt engagerade i arbetet med öppna digitala lärresurser. Det kan handla om statliga initiativ och projekteller andra former av stöd. Sexton av länderna hänvisar till öppna digitala lärresurser i sina utbildningsstrategier, och i sex av länderna har man en särskild strategi eller policy kring öppet undervisningsmaterial.

Elva länder diskuterar just nu om det kan vara aktuellt att införa en sådan strategi eller policy. I tre av länderna förekommer det inga diskussioner om detta, och man tror inte heller att det kommer att ske inom den närmaste framtiden. Sverige är ett av dessa tre länder. I den digitala agendan för Sverige sägs det att de frågor som rör digitala läromedel och lärresurser, är det upp till skolhuvudmännen och marknaden att själva hantera och lösa.

Det vanligaste skälet till att staten engagerar sig i frågan är att man vill öka tillgången på digitala lärresurser av en hög kvalitet. Andra vanliga skäl är att man vill ge stöd åt utbildning för alla, uppmuntra till livslångt lärande, höja den allmänna kvaliteten på undervisningen och överbrygga sociala klyftor. Ytterligare skäl är att det är viktigt att se till att utbildningarna blir mer kostnadseffektiva och att det är angeläget att främja kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte mellan lärare och utbildningsinstitutioner.

Enkätundersökningen visar tydligt att satsningarna på öppna digitala lärresurser sker på alla utbildningsnivåer, från grundskolans tidiga år till högskole- och universitetsutbildningar. Belgien, Portugal, Spanien och Tjeckien är de fyra länder som satsar mest på barn- och ungdomsskolan inom det här området.

I de allra flesta medlemsländerna finansieras en stor del läromedlen och -resurserna av statliga medel, bland annat genom bidrag. Hälften av länderna kunde inte bedöma hur stor andel av det här materialet som är tillgängligt digitalt. Sju länder uppskattade andelen till mindre än trettio procent, fyra bedömde att den var mellan fyrtio och sextio procent. I Polen och Spanien är andelen hela nittio procent. Det är dock osäkert hur stor andel av det offentligt finansierade materialet i medlemsländerna som är öppet och fritt tillgängligt.

Hälften av länderna säger att öppna digitala lärresurser i huvudsak licensieras med någon licens från Creative commons. Den allra vanligaste licensen är CC BY NC, som förbjuder kommersiell användning, kräver ett erkännande av upphovsmannen och som möjliggör vidareutveckling av materialet och även ger rätt att fritt sprida det vidare.

När det gäller det upplevda värdet med öppna digitala lärresurser, lyfter de flesta länder fram att det blir enklare att erbjuda möjligheter till öppet och flexibelt lärande. Ökad effektivitet och högre kvalitet nämns också, liksom möjligheterna till utveckling och förnyelse av skola och utbildning. Mer genomgripande, systemförändrande effekter tycks däremot vara mindre viktigt, konstateras det i rapporten.

Det framgår av rapporten att det än så länge inte finns särskilt mycket forskning som rör öppna digitala lärresurser. I nuläget är det frågor kring kvalitetshöjning och en ökad tillgång som är mest beforskat, men även när det gäller främjande av kompetensutveckling och en sänkning av kostnaderna för undervisningsmaterail så finns det en del forskning. Frågor som rör stöd åt självstyrt och livslångt lärande är det hittills inte särskilt många forskare som intresserat sig för.

Vilka utmaningar ser man i de olika länderna för den fortsatta utvecklingen av öppna digitala lärresurser? Den främsta utmaningen är enligt de flesta hur de ska se till att satsningarna lever vidare. Därefter kommer frågor som rör upphovsrätt och kvalitet.

Det finns säkert goda skäl att återkomma till öppna digitala lärresurser efter konferensen i Paris! Tills dess rekommenderar jag en läsning av rapporten – den är kort och snabbläst. Dessutom ger den i en av bilagorna en kortfattad beskrivning av hur den internationella ”rörelsen” kring öppet undervisningsmaterial har vuxit fram under de senaste åren.


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digitala lärresurser | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS