Tankar om lärandets framtid

Sommaren är främst en tid för vila och återhämtning, men den ger förstås också utrymme för kompetensutveckling samt möjligheter att vidga vyerna och att få syn på nya perspektiv. I slutet av förra veckan deltog Ante Runnquist, forsknings- och utvecklingschef på Vittraskolorna, på Future of Learning Institute, som arrangerades av Harvard Graduate School of Education. Han var en del av lärarstaben, men deltog också i de olika workshops, föreläsningar och diskussioner i lärandegrupper som erbjöds.

Future of Learning Institute arrangerades för fjärde gången av David Perkins och några av hans kollegor i forskningsprojektet Project Zero, där man ända sedan slutet av sextiotalet arbetar tvärvetenskapligt med att undersöka hur förutsättningarna för tänkande, lärande och kreativt skapande ser ut i dagens globala och digitala värld.

– Det var ett oerhört imponerande och inspirerande arrangemang, säger Ante Runnquist. Vi var totalt tvåhundrasextio deltagare från alla kontinenter, och det var verkligen givande att ta del av erfarenheter och insikter från olika delar av världen. Förutsättningarna skiljer sig förstås i många fall radikalt åt, men vi delar ju samtidigt de utmaningar och möjligheter som globaliseringen och den digitala teknik- och medieutvecklingen skapar för skolan.

Den globala utvecklingen går snabbt, men det är viktigt att vara medveten om att frontlinjerna inte alltid går där vi föreställer oss att de är, påpekar Ante Runnquist. I Sydkorea handlar det till exempel inte längre enbart om en korvstoppande disciplinskola, utan det pågår en forskningsdriven pedagogisk utveckling som snart är lika snabb som den tekniska utvecklingen. Det händer också mycket spännande i länder som Argentina, Brasilien och Chile, bland annat när det gäller mobiltelefoner i undervisningen. Viljan och ambitionen att få igång skolutvecklingen i Afrika ska inte heller underskattas. Samtidigt finns det skolor på Manhattan, mitt i den högteknologiska storstaden New York, som saknar datorer och bredbandsuppkoppling…

Det framgick också väldigt tydligt att afrikaner, asiater och latinamerikaner är mycket intresserade av hur skolsystemen, undervisningen och lärandet ser ut och fungerar i Nordamerika och i Europa – men att de flesta i vår del av världen varken är särskilt kunniga om eller intresserade av dem, tillägger Ante Runnquist. Den utveckling som vi har uppnått under tvåhundra års industrialisering har de kommit ifatt på fyrtio, femtio år.  De är även angelägna om att samhällsutvecklingen ska rulla vidare, eftersom de är smärtsamt medvetna om hur alternativen ser ut. Detta kräver att de skapar ett utbildningssystem med en undervisning och en lärandesyn som är anpassat efter dagens förutsättningar.

– Under samtalen på Harvard var det uppenbart att pedagoger i västvärlden ofta betraktar sig som fångna i ett utbildningssystem som de inte kan förändra, säger Ante Runnquist. Och det är inte bra, eftersom det innebär att vi kan skylla på systemet istället för att ta tag i problemen och hitta lösningar. Istället borde vi ha en mer konstruktiv diskussion kring hur skolan fungerar, och vad vi kan göra för att få in den digitala utvecklingen och dagens samhälle i undervisning och skolvardag på bra sätt.

I den internationella utbildningsdebatten talas det mycket om behovet av att kreativitet och entreprenörskap blir viktiga delar av skolans undervisning. Kunskaper och färdigheter – och förmågan att utnyttja dem rätt – kommer att vara det allra främsta konkurrensmedlet framöver. Det kräver att vi har en god förståelse av hur världen ser ut och att vi analyserar vilken roll som vi kan spela i den globala samhällsutvecklingen.

Sydostasiatiska länder som Singapore, Sydkorea och Taiwan har redan gjort den här analysen, sannolikt på ett nyktert och realistiskt sätt, tillägger Ante Runnquist. Så länge som vi har länder i världen, måste medborgare och beslutsfattare i varje land både reflektera och diskutera för att komma fram till vad som behöver göras för att man ska stå sig i konkurrensen. Det handlar inte om att kopiera något annat land, utan om att dra lärdomar av vad andra har gjort och att tillämpa detta på sin egen situation. Såväl lyckade satsningar som misslyckanden måste tas med i analysen.

– Den svenska skolan har ett gott anseende ute i världen, säger Ante Runnquist. Många av de värderingar som betonas idag, exempelvis kritiskt tänkande, samarbetsförmåga, nyfikenhet och kreativt skapande, förknippas i hög grad med Sverige. Därför är det synd att det är så få svenskar som syns i de samtal som pågår kring undervisning och lärande ute i världen. Om vi vill utveckla Sverige som en lärande nation är det nödvändigt att blicka ut i världen. Inte för att kopiera, utan för att få en bättre förståelse för hur vi ska komma vidare. Och det finns stolar som väntar på duktigt svensk skolfolk i den internationella debatten!

En annan viktig insikt från Future of Learning Institute är att stora amerikanska universitet som Harvard är väldigt duktiga på att arbeta tvärvetenskapligt kring kunskap och lärande. De snabba framstegen inom hjärnforskningen lyftes fram och kopplades samman med aktuell forskning från en rad andra områden.

David Perkins lyfte vid en av sina presentationer fram att undervisningen måste vara ”livsvärd” (lifeworthy) för att verkligen fungera, berättar Ante Runnquist. Med detta menar han att det som vi lär oss på riktigt, på individnivå, är det som vi själva, på ett neurologiskt plan, upplever som värt att lära. Hjärnans sätt att fungera måste alltså tas med i beräkningarna när undervisningen utformas, annars utnyttjas inte tiden effektivt och de lärande lär sig inte det som de behöver kunna.

Howard Gardners betoning av lärandemål istället för kunskapsmål är också viktigt i det här sammanhanget, tillägger Ante Runnquist. Det är en avgörande skillnad mellan att sträva mot resultat och att sträva mot förståelse. Vi lär oss helt enkelt mer när det inte bara går ut på att svara på frågor, utan om att förklara och att konkretisera mönster och sammanhang. Det ”upplevs” som mer meningsfullt av hjärnan, och vi lär oss mer och bättre.

– I den amerikanska lärandediskussionen pratar man ofta om Edward Thorndike kontra John Dewey, säger Ante Runnquist. Nu kan hjärnforskningen visa att pragmatisten Dewey var på rätt spår med ”learning by doing”, medan behavioristen Thorndike rörde sig på ett villospår. Därför är det viktigt att ifrågasätta varför så mycket i skolan, runt om i världen, faktiskt strider mot intuition, sunt förnuft – och aktuell forskning. Kanske kan det bero på  att det är lättare att prata om det som finns och hur det kan förbättras, snarare än att titta närmare på vad som faktiskt behöver göras och hur man gör detta så bra som möjligt?

Det svenska skolsystemet är betydligt mer öppet och fritt än i många andra länder. Detta måste vi förstås använda och dra nytta av för att sätta fart på utvecklingen, påpekar Ante Runnquist. Här har forskare, skolledare och lärare ett stort och viktigt ansvar. Det är inte meningsfullt att ständigt peka på de begränsningar som systemet sätter. Istället handlar det om att ta ett professionellt anvar för att ägna mer tid åt de frågor som pekar framåt, och som kan skapa en skola med en undervisning som ger en tidsenlig utbildning med hjälp av modern teknik, precis som det sägs i de nya styrdokumenten.

– Vi har länge mest sett it och digitala medier som kompensatoriska, i likhet med de traditionella läromedlen, säger Ante Runnquist. Det är betydligt mer fruktbart att betrakta dem som möjliggörare, som ger förutsättningar för helt andra arbetssätt och som kan koppla skolans undervisning närmare samhället. Här är sociala medier ett bra exempel och augmented reality ett annat. Tänk att det går att tagga omvärlden och att låta samhället och naturen veckla upp sig, såväl kunskapsmässigt som socialt! Det ger möjlighet för en mer erfarenhetsbaserad undervisning där eleverna kan röra sig ute i verkligheten för att undersöka, skapa, kommunicera och interagera.

Ante Runnquist avslutar med att slå fast att vi lever i ett samhälle där ingen information kan betraktas som säker, utan att allt måste granskas kritiskt, värderas och ifrågasättas. Alla kan vara medieproducenter och forskningen går med en sådan hastighet att gårdagens sanningar är långt ifrån självklara. Därför är det nödvändigt att alla elever utvecklar de kunskaper och förmågor som är nödvändiga för att hantera detta. Skolans undervisning måste helt enkelt vara ”livsvärd” för att fungera väl och för att motivera eleverna att anstränga sig för att verkligen lära. Idag är barn och ungdomar vana vid att kunna ta del av världen över nätet. Kan de inte göra det i skolan, upplevs den som meningslös, som något som bara tar tid.

– Pedagogikprofessorn Tomas Kroksmark berättade nyligen att ett av de stora svenska datorspelföretagen menar att ett spel måste få spelaren att känna sig smart, säger Ante Runnquist. Gör man inte det, slutar man spela. Det är en bra och tydlig analogi för skolan att dra lärdom av, tycker jag. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att läraryrket är ett vackert yrke med ett ädelt uppdrag. Behovet av att förvalta detta väl är nog en av de allra viktigaste lärdomarna från årets Future of Learning Institute.


Kommentarer (5)

  1. Ingela Bursjöö,

    Tack för referatet och reflektionerna, strömningarna känns igen och omvärldsbevakningen är viktig:) Men jag önskar få återkoppling på ett påstående av Ante; ”Därför är det synd att det är så få svenskar som syns i de samtal som pågår kring undervisning och lärande ute i världen”. Min bild är nästintill den motsatta! Som lärare sedan 26 år och doktorand i utbildningsvtenskap sedan 6 år ser jag många svenskar i den internationella diskussionen; på konferenser, i tidskrifter,i antologier. Så visst undrar jag vad han bygger ett sådant uttalande på- blev det utvecklat under seminariet tro? Berätta gärna i så fall:)

    Svara
  2. Ante Runnquist,

    Hej Ingela!
    -Då tar jag dig på orden då du verkar har mer erfarenhet av detta än jag! Min kommentar kom dessutom mer kopplad till upplevelserna under min vistelse på HGSE. -Där var nämligen Norden knappt alls representerat. Jag håller helt med om att svensk skola verkar vara känd och respekterad i omvärlden, det är snarast det omvända som gör mig fundersam. När jag träffar skolledare från t.ex. Sydostasien eller Latinamerika slås jag av hur pass mycket de vet om oss och hur lite jag vet om dem. Det beror naturligtvis på min egen bristande kunskap men jag får ett bestämt intryck av att skoldebatten i deras länder är mer utåtriktad, att de är mer nyfikna och intresserade av hur andra länder gör. Jag upplever att vi är ganska upptagna av en nationell debatt och av ”this is how we do it in Sweden”. Jag hoppas att jag har fel men jag skall definitivt försöka bättra mig för egen del!

    Svara
  3. Stefan Osla,

    Kan det inte vara lite så att vi, precis som Ingela uttrycker, har mycket och god kompetens i Sverige och som märks i internationella sammanhang men att den inte lika tydligt märks här hemma? Lär vi av vår forskning?

    Svara
  4. Ante Runnquist,

    Stefan:
    -Det är uppenbart att andra delar av samhället förhåller har ett annat förhållningssätt till forskning än vad skolan har (och det ska vi kanske vara tacksamma för när vi går till läkaren, flyger flygplan, etc)…

    Varför konstaterar vi så ofta att vi inte har en forskningsförankring? Till viss del tror jag att det har att göra med vad vi menar med att bedriva ”forskning” på skolnivå eller att ha en skola på ”vetenskaplig grund”. Krävs det t.ex. att man är engagerad i forskningsprojekt eller liknande, att man har samarbete högskola skola o.s.v.? Jag tycker att att många skolor har ett vetenskapligt förhållningssätt till sin egen praktik genom att kan hela tiden ser sin verksamhet genom ”det kritiska, forskande ögat” (tror att det är Tomas Kroksmark som brukar tala om detta).

    Svara
  5. Stefan Osla,

    Man kan ju tycka att ALLA borde ha det kritiska och forskande ögat och att MÅNGA har samarbete med universitet och högskola men kanske finns en resa att göra här. Vi skissar nu på ett samarbete mellan Gbg Stad dito Universitet där vi gemensamt ska titta på några olika områden på olika skolor i staden. Ser fram emot detta då det absolut behövs..

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *