Små barn, digitala medier och lärande

I vår del av världen lever allt fler ungdomar och vuxna i en tillvaro präglad av ständig uppkoppling och interaktion med digitala medier via dator, mobil, platta, spelkonsol och andra redskap och gränsnitt. Detta gäller även för många barn, och användningen går allt längre ner i åldrarna. Rapporten Svenskarna och Internet 2011 konstaterar att en tredjedel av de svenska treåringarna använder Internet hemma och att en femtedel av 4- till 5-åringarna gör det dagligen. Medierådets undersökning Småungar & Medier, som kom i oktober 2010, visar att nästan alla 5- till 9-åringar brukar använda dator hemma och att två tredjedelar av 2- till 5-åringarna gör det.

Vad betyder detta för små barns lärande och kunskapsutveckling? Använder barnen de tekniska möjligheterna på sätt som utvecklar deras reflekterande, kritiska och kreativa förmågor? Ökar eller minskar skillnaderna när det gäller lärande och kunskapsutveckling? Vad innebär allt det här för undervisningen i förskolan och i skolan? Detta är frågor som börjar bli synliga i skoldebatten i flera länder – och som söker svar.

I måndags presenterade Kommunernes Landsforening (KL) resultatet av en nyligen genomförd enkätundersökning bland föräldrar, skolledare och förskollärare som visar att de allra flesta danska sexåringar är vana användare av digitala medier. 83 procent gör det dagligen och 56 procent spelar varje dag spel eller använder program eller appar som tränar dem i att läsa, skriva och räkna. Men det finns också barn som inte har dessa förutsättningar. 10 procent använder digitala medier mer sällan än en gång per vecka, och 43 procent av sexåringarna spelar lärandespel högst ett par gånger i månaden.

KL anser att det är hög tid att att förskolan och skolan anpassar sig till verkligheten och i högre grad integrerar digitala medier i undervisningen. Man pekar på att de allra flesta förskollärare och skolledare som deltog i undersökningen håller med om att digitala medier ökar motivationen, ger större möjligheter till differentiering och kan bidra till att höja undervisningens kvalitet. Dessutom är det viktigt att skolan ser till att alla barn får möjlighet att utnyttja de lärmöjligheter som teknikutvecklingen skapar. Samtal med föräldrarna om vad de kan göra för att stimulera sin barns utveckling är också en viktig del av detta, menar KL.

Folkeskolen samtalade kort om saken med Thomas Illum Hansen, verksamhetsledare vid det nationella kunskapscentret Læremiddel.dk.  Han menar bland annat att det alltid har varit skillnad på de barn som tidigt får utveckla sina kunskaper hemma och de barn som kommer från hem där lärande inte prioriteras särskilt högt. Skillnaderna när det gäller tillgång till och användning av digitala medier i hemmet bidrar också till att barnen kommer till skolan med olika erfarenheter och förutsättningar. Därför är det viktigt att lärandeforskningen tittar närmare på om detta påverkar lärandeförmågan när barnen börjar skolan, tillägger han.

För ett år sedan antog Folketinget en digital strategi för den danska skolan, och efter regeringsskiftet i september presenterade den nye barn- och undervisningsministern sin vision Ny Nordisk Skole. Under våren har arbetet med att förverkliga visionen tagit fart. Häromveckan presenterades ett manifest med mål och dogmer för hur skolsystemet för alla danska barn och ungdomar mellan 0 och 18 år ska utvecklas under de kommande åren.

Målet med Ny Nordisk Skole är att skapa en skola som är anpassad till dagens förutsättningar, som bygger vidare på det bästa från den nordiska utbildningstraditionen och som kan dra nytta av den tekniska och pedagogiska utvecklingen. Förhoppningen är att en sådan skola kan möta eleverna efter sina förutsätningar, förmå bryta det negativa sociala arvet, koppla samman teori och praktik och förbereda alla barn och ungdomar för en tillvaro som aktiva medborgare i en ständigt föränderlig och komplex värld.

Parallellt med visionsarbetet, som fortsätter under hösten och vintern, arbetar det danska Barn- och undervisningsministeriet även med en rådgivningsgrupp för it i skolan.  I den här gruppen undersöker man till och med nästa år de utmaningar och möjligheter som den digitala utvecklingen skapar.

Det finns alltså goda skäl att återkomma till Danmark och hur man hanterar de viktiga frågeställningarna kring barn, digitala medier och lärande.

Norge är också ett intressant land i det här avseendet. Den norska förskolan (barnehagen) är på väg att reformeras, och i början av juni kom ett nytt ramverk för förskollärarutbildningen som bland annat lägger större vikt vid betydelsen av förskollärarens förmåga att använda digitala medier på konstruktiva och utvecklande sätt i förskolans verksamhet.

Senter for IKT i utdanningen, som har ett nationellt ansvar att sprida aktuell forskning och erfarenhet för att utveckla den norska skolan, finns en projektgrupp som arbetar med förskolan: Barnehage och IKT. Här är Barbro Hardersen projektledare, och i projektet undersöker hon och hennes kollegor vad som kan göras för att digitala medier ska bli en integrerad del i förskoleverksamheten och hur barnens digitala kompetens kan utvecklas i en lekiniriktad och skapande lärmiljö. Den digitala utvecklingen präglar numera hela samhället, och det måste även förskolan utgå ifrån för att kunna bidra till barnens fostran och kunskapsutveckling.

I början av juli publicerades rapporten Småbarns digitale univers, baserad på en enkätundersökning bland småbarnföräldrar i hela Norge hösten 2011, författad av Gréta Björk Guðmundsdóttir och Barbro Hardersen. I den här rapporten görs en första, inledande ansats att få en inblick i norska 0- till 6-åringars tillgång till digitala medier, hur de använder dem och vad deras föräldrar anser.

Det framgår tydligt att de allra flesta barn har tillgång till och använder digitala medier och digital teknik. Men det finns en liten grupp som faller utanför.

Rapporten slår fast att det är uppenbart att det inte går att tala om en enda gemensam digital vardag för norska småbarn. Barnen använder olika sorters teknik beroende på ålder, alltifrån dvd-spelare till dator, smartphone, kamera, spelkonsol och platta, och mängden tid som de lägger ner skiljer sig också åt. Några större könsskillnader kan dock inte konstateras.

Föräldrarna är överlag positiva till barnens digitala vanor, som de uppfattar som utvecklande. De menar också att den vanliga leken inte alls konkurreras ut av tekniken, utan att den fortfarande tar den största delen av barnens tid. Föräldrarna följer med i, deltar, hjälper till och sätter ramarna för hur barnen använder digitala medier och digital teknik.

I kommande undersökningar gäller det att skapa en bild av hur den digitala utvecklingen kan komma in i förskolans verksamhet och hur den kan knyta an till barnens vardag. Inte minst är det viktigt att få en djupare förståelse för de variationer som finns i barns digitala vardag, så att man kan utforma undervisningen på sätt som fungerar och som tillgodoser barnens olika behov och intressen. I det här sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att det finns barn till föräldrar med invandrarbakgrund, som är lågutbildade eller har låg inkomst som inte alls går i förskolan, och som inte kan dra nytta av detta. Hur ska de barnen nås?

Författarna påpekar att det även är angeläget att titta närmare på vad föräldrarna egentligen menar när de säger att barnens användning av digitala medier är utvecklande och varför de är positiva eller negativa till hur barnen använder de digitala möjligheterna. Det kan också vara intressant att ta reda på på vad som ligger till grund för de ramar och regler som föräldrarna sätter för barnen. Att få en bättre förståelse av vad barnen lär och hur de utvecklas när de använder olika digitala medier på sin fritid är förstås också viktigt.

Det fortsatta arbetet med barn, digitala medier och lärande kommer att ingå i Monitor-undersökningen, som publiceras vartannat år och som ger en bild av den pedagogiska it-användningen och utvecklingen av digital kompetens i den norska skolan. Detta slås fast i Senter for IKT-utviklings regleringsbrev för 2012. Förskolan kan inte förbises i det långsiktiga arbetet med den digitala kompetensen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *