Teknologiförståelsen är avgörande i skolan

På många håll i världen satsas stora belopp på digital infrastruktur och hårdvara i skolan för att undervisningen ska kunna dra nytta av den snabba it-utvecklingen. Lärarnas och de lärarstuderandes kunskaper och förståelse av de nya möjligheterna och utmaningarna hamnar dock ofta i skymundan. Det finns således en överhängande risk för att det i slutänden kanske inte alls blir någon större förändring av hur man arbetar.

Det femåriga danska forskningsprojektet Technucation, som startade förra året, tar sin utgångspunkt i detta. Forskarna tittar närmare på sjuksköterskan och läraren, två yrken som i hög grad påverkas och förändras av att samhället blir alltmer digitalt. I det här inlägget koncentrerar jag mig på de resonemang och slutsatser som rör läraryrket.

Genom att arbeta med kvalitativa och kvantitativa studier får de forskare som arbetar med Technucation en bild av hur den digitala utvecklingen uppfattas och hanteras under lärarutbildningen och i det dagliga arbetet. Med hjälp av processmetoder som living lab och change lab, vill man få studerande och yrkesverksamma att börja reflektera kring vad teknikutvecklingen innebär för yrkesroll och arbete. Tillsammans kan de utveckla nya sätt att arbeta med och att hantera de ändrade förutsättningarna.

Technucation är en del av den miljardsatsning på framtidens utmaningar för det danska samhället som Det Strategiske Forskningsråd satte igång i januari 2011. Arbetet leds och samordnas av teknologihistorikern Cathrine Hasse, professor vid Institut for Uddannelse og Pædagogik på Aarhus Universitet. Det rör sig om ett samarbete mellan universiteten i Århus och RoskildeTeknologisk Institut samt Professionshøjskolen UCC och Professionshøjskolen Metropol. Dessutom deltar internationella utbildningsforskare på olika sätt i projektet. En av dem är Yrjö Engeström, som leder verksamheten på CRADLE, Center for Research on Activity, Development and Learning, på Helsingfors universitet.

Teknologiförståelse är ett nyckelbegrepp i Technucation. Det handlar om en översättning av engelskans ”technological literacy”, ett begrepp som har sina rötter i strävanden i USA och andra delar av världen att förbättra elevers förståelse av matematik, naturvetenskap och teknik. Begreppet används även i en bredare bemärkelse, och det är denna användning som Technucation knyter an till: förståelsen av den viktiga roll som teknikanvändningen spelar i vardagen, och hur den både formar världen och vår förståelse av den.

Ett viktigt mål med projektet är att arbeta vidare med begreppet teknologiförståelse, så att det kan användas i utvecklingen av lärarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och andra praktikinriktade utbildningar.

Lärandeperspektivet i Technucation bygger bland annat på Vygotsky och hans aktivitetsteori, som ger en sociokulturellt grundad förståelse av hur individer och organisationer lär, utvecklas och förändras. Enligt det här synsättet är människans erfarenheter medierade av kulturella artefakter, som språket, och tekniska artefakter, exempelvis pennan, det tryckta ordet och it. Individers och organisationers sätt att använda och förhålla sig till artefakterna i ett sociokulturellt sammanhang, sätter gränserna för förståelsen av tillvaron och hur de handlar och agerar.

Det rör sig om ett dialektiskt perspektiv som fäster blicken på konflikter, motsättningar och sprickor som kan göra det möjligt att tänka och verka på nya sätt. Förändringar kan både ske snabbt och stegvis och ske på olika sociala nivåer. Snabba förändringar sker, enligt aktivitetsteorin, på den kollektiva nivån och rör sådant som alla måste förhålla sig till, exempelvis hur digitala medier används i undervisningen, varför man gör det och vad det är tänkt att leda till.

Ofta tror vi att den snabba tekniska utvecklingen innebär att samhället och dess olika verksamheter genomgår en snabb förändring, men många historiskt inriktade forskare har visat att det faktiskt inte alls är så. Ett exempel är den engelske teknikhistorikern David Edgerton, som i sin bok The Shock of the Old, där han undersöker utvecklingen sedan år 1900, visar att det för det mesta går långsammare än vad vi tror. Därför är det angeläget att försöka ta reda på vilka sociala och mentala föreställningar som lägger i hinder i vägen när det gäller att använda tekniska möjligheter på kreativa och nyskapande sätt, som förbättrar verksamheten och underlättar vardagen. Samtidigt är det viktigt att utveckla förståelsen av i vilka sammanhang den nya tekniken inte fungerar särskilt bra.

Så här långt har forskarna arrangerat ett innovation lab, där man arbetat enligt innovation lab-metodiken. I november är det dags igen, och då ska man kombinera innovation lab och change lab, vilket bland annat innebär att det läggs större vikt vid deltagarnas djupinriktade lärande. Under maj till augusti förra året genomfördes en fältstudie där forskare genom intervjuer och deltagarobservation undersökte hur de digitala möjligheterna används i praktiken och vad det innebär i det konkreta arbetet.

I tisdags presenterades resultatet av en enkätundersökning bland sjuksköterske- och lärarstuderande i en delrapport som handlar om deras teknologiförståelse och om utbildningen ger dem den hjälp och det stöd som de behöver för sin kommande yrkesverksamhet.

Delrapporten visar bland annat att två tredjedelar av de blivande lärarna anser att de digitala möjligheterna är viktiga i dagens samhälle och ger ett värdefullt stöd i undervisningen. Tio procent anser att den digitala tekniken stör undervisningen, och mer än hälften hävdar att tekniken fungerar så pass instabilt ute på skolorna att man i regel måste planera lektionerna så att de fungerar även utan it. De allra flesta menar att de har tillräckliga kunskaper för att integrera it i sin undervisning, men ungefär tjugo procent anser att deras kunskaper och förmågor inte räcker till.

Ett viktigt resultat i delrapporten är att de allra flesta menar att de har utvecklat grundförutsättningarna för att använda it i undervisningen på sin fritid eller på tidigare utbildningar eller arbetsplatser. Lärarutbildningen inspirerar och uppmuntrar dem bland annat att dra nytta av digitala medier, men det är under praktikperioderna som de lär sig att använda och reflektera kring detta. Delrapporten slår därför fast att det är nödvändigt att lägga större vikt vid ett gott samspel mellan lärarutbildningens teori och den praktiska kunskap som finns ute på skolorna. Det gäller också att se till att alla verkligen utvecklar de kunskaper och förmågor som de behöver för att kunna använda it på bra sätt i sin undervisning.

Just nu arbetar den danska regeringen aktivt för att utveckla och förändra skolan och lärarutbildningen med utgångspunkt i förra årets nationella strategi för it i skolan, det efterföljande arbetet och i visionen Ny Nordisk Skole. Här spelar den pågående forskningen om lärares och lärarstuderandes teknologiförståelse en närmast avgörande roll.


Kommentarer (1)

  1. Eva Fors,

    Läs, följ och lär!!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *