Skola, matematik och digital utveckling

Förra veckan arrangerade Malmö högskola och Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) under två dagar konferensen Matematik för den digitala generationen – visioner och strategier.

I tisdags skrev jag om de tankar och betraktelser kring nuläge, utmaningar, visioner och strategier för att komma vidare som presenterades på konferensen. Igår tog jag upp några exempel på hur tekniken kan förenas med didaktiken och utveckla matematikundervisningen. Dagens inlägg ger en bild av det panelsamtal om skola, matematik och digital utveckling som avslutade den första konferensdagen.

Panelsamtalet inleddes av Ibrahim Baylan, vice ordförande i Utbildningsutskottet och utbildningspolitisk talesman för Socialdemokraterna.

Baylan hävdade att samhälls- och teknikutvecklingen skapar stora problem för utbildningssystemet. Målet med utbildningarna är både att främja de studerandes personliga utveckling och att stärka landets konkurrenskraft. Och det är inte alldeles enkelt. De strukturella förändringar som sker i samhället ställer i stor utsträckning andra krav på skolan än tidigare. Samtidigt har ambitionerna blivit högre.

– I skoldebatten kan man ibland få intrycket att det var bättre förr, säger Ibrahim Baylan. Jag anser för min del att skolsystemet fungerar bättre idag än vad det gjorde för 20 år sedan. Men skolan måste också kunna möta de snabba samhällsförändringar som sker. Tempot är högt och det lär inte bli lägre.

Medborgarskapet i dagens samhälle kräver allsidighet, betonade Ibrahim Baylan. Därför är det helt fel att begränsa undervisningen till sådant som man förmodas ha praktisk nytta av i sitt kommande yrkesliv. Inte minst är det viktigt att öka elevernas intresse för matematiken och att hjälpa dem att utveckla sitt matematiska tänkande.

– Det finns goda möjligheter att bredda matematikundervisningen i skolan och att motivera eleverna med hjälp av en genomtänkt användning av den digitala tekniken, säger Ibrahim Baylan. Det kräver dock ett samlat nationellt grepp om it-användning och pedagogisk utveckling i skolan.

It-satsningar i skolan handlar ofta om att köpa datorer.  Men det är inte detsamma som att integrera it i undervisningen, tillade Ibrahim Baylan. Det visar också Skolinspektionens nyligen genomförda kvalitetsgranskning av it-användningen i skolan.

– Under hösten kommer vi och övriga oppositionspartier att lägga fram ett förslag om en sammanhållen it-strategi för skolan, säger Ibrahim Baylan. Egentligen borde det vara en självklarhet, men det är det ju inte. Det har skett få satsningar inom det här området sedan ITiS, som kom 1998, och PIM som lanserades 2005. En it-strategi sänder en viktig politisk signal. Det är inte längre tillräckligt att undervisa och lära på traditionellt sätt.

Peter Becker, Stiftelsen DIU, knöt an till UNESCOs arbete med mobilt lärande och de tolv working papers om den globala utvecklingen som presenterades i våras.

– Det sker en mycket snabb utveckling inom mobilt lärande, säger Peter Becker. Och det händer i hela världen. Statistiken visar att det finns ungefär 5.9 miljarder mobilabonnemang – och 70% av invånarna i utvecklingsländerna har abonnemang! Infrastrukturer och plattformar börjar alltså falla på plats. Nu måste vi börja använda det här i pedagogiska sammanhang. Och det gäller även allt annat digitalt, till exempel datorspel. Många barn får sitt första möte med matematiska problem i ett datorspel – det är både en möjlighet och en utmaning för skolan!

Problemet är alltså inte infrastrukturen, tillade Peter Becker. Här handlar det istället om de förutsättningar, lösningar och rutiner som styr it-användningen i skolan.

– Här måste vi alltså ”skala upp”, säger Peter Becker. Men vad krävs egentligen för att vi ska kunna göra det? Räcker det med en strategi?

Svenska skolan och hela samhället ligger långt framme i den pågående samhällsutvecklingen. Vi gillar utmaningar som inga andra har mött och som saknar självklara svar. Det hävdade Mats Pertoft, riksdagsman för Miljöpartiet, som numera sitter i Skatteutskottet, men som fortfarande arbetar med utbildningsfrågor.

World Values Survey visar att Sverige är ett postindustriellt, mångkulturellt och sekulariserat land, säger Mats Pertoft. När det gäller kreativitet är vi bland de bästa i världen. Nu är det hög tid för en syntes mellan kreativitet och kunskap i skolan. Och här erbjuder den digitala utvecklingen fantastiska möjligheter! Dessutom är ju datorn en nödvändighet i samhället utanför skolan. Jag undrar själv hur jag skulle klara mig om jag inte hade tillgång till dator.

Mats Pertoft menade att det behövs en it-strategi för skolan som ger goda möjligheter att undervisa och lära i skolan på andra sätt än de traditionella. I det sammanhanget är det också viktigt att se till att de lärare som värjer sig mot den digitala utvecklingen får en chans att lära sig.

– Kompetensutveckling är en avgörande del, säger Mats Pertoft. Men det gäller också att se till att det inte blir en strategi som detaljstyr. Då finns en överhängande risk för att allt går åt pipan.

Tomas Johansson, chef för utbildningsförvaltningen i Landskrona stad, höll med om att tillgänglighet till tekniken inte är det främsta problemet i skolan. Det är ett betydligt större problem att många kommuner har genomfört stora tekniksatsningar i skolan utan att ens fundera över pedagogiken, påpekade han.

– Den avgörande frågan är hur vi kan fördjupa och förnya lärandet i skolan, säger Tomas Johansson. Det är också en stor utmaning att se till att alla elever når målen. Visst är det viktigt med nationella strategier och olika typer av målinriktade stöd, men det räcker inte. I Landskrona, som är en mångkulturell stad, har vi bättre måluppfyllelse i svenska än vad vi har i matematik. Vad beror det på? Jag tror att det handlar om att vi måste förnya lärarens möte med eleverna i undervisningen. Och här kommer även tekniken in.

Det krävs en ökad digital mognad bland skolledare och lärare för att det ska bli möjligt att hitta nya vägar. I det sammanhanget spelar PIM och liknande åtgärder en stor roll, tillade Tomas Johansson.

– Vi har börjat arbeta med bloggar för att nå föräldrarna, säger Tomas Johansson. Det visar sig att det fungerar alldeles utmärkt! Föräldrarna blir mer engagerade när de kan följa med i vad deras barn gör i skolan. De som har problem med svenskan kan få en snabböversättning till sitt modersmål med hjälp av Google Translate, så här finns det mycket som underlättar.

I Landskrona undersöks just nu bland annat hur ipads kan användas i undervisningen. Här samarbetar man med Forskargruppen för skolapplikationer på Uppsala universitet, som har ett projekt kring surfplattor. Landskrona stad är också en av de 42 kommuner som deltar i SKL:s matematiksatsning, och tre kommunala grundskolor ska vara piloter i ett nytt FoU-program kring inkludering som omfattar 12 kommuner.

– Det är viktigt att förena forskning och praktik för att få igång utveckling och förändring i skolan, säger Tomas Johansson. Men det avgörande är att satsningarna landar i klassrummet. Det handlar om att arbeta med lärarna i elevrelaterade situationer, och att hjälpa dem att komma vidare. Vi kan till exempel se att resultaten förbättras i utsatta områden när man följer upp och analyserar hur it och digitala medier kan förbättra undervisningen och fördjupa lärandet i undervisningen i de olika ämnena, bland annat matematik.

Marcelo Milrad är professor i medieteknik vid Linnéuniversitetet och leder arbetet vid CeLeKT, Center for Learning and Knowledge Technologies. Han uppmärksammade att Sverige har satsat flera miljarder på it i skolan ända sedan KK-stiftelsens fyrtornsprojekt i mitten av 90-talet – utan något större resultat.

– Det avgörande skälet är att lärarna inte har fått vara delaktiga, säger Marcelo Milrad. Allt har bestämts uppifrån och lärarna har haft svårt att se relevansen i sin vardag. Och så är det fortfarande. It och digitala medier har inte slagit igenom på allvar i skolan. Vi skulle behöva konkreta rundabordssamtal där representanter för olika delar av samhället har ett öppet samtal kring hur skolan behöver förändras och vad som måste göras för att vi ska kunna nå dit.

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, höll med om att det inte räcker med initiativ som kommer uppifrån. Det handlar om att undervisnings- och fortbildningskulturen, och den typen av förändringar ställer helt andra krav på samverkan, dialog och nya sätt att tänka och arbeta.

– I länder som Singapore, som strävar efter att förnya skolan, åker man till Europa för att lära av andras erfarenheter, säger Peter Nyström. Det måste även vi börja göra på allvar. Om vi till exempel vill att matematikundervisningen ska bli mer digital, behöver vi se vad andra har gjort för att uppnå detta. I Norge har man bestämt att matematikproven ska vara digitala, och det har lett till att skolorna har byggt upp den infrastruktur och kompetens som detta kräver.

Peter Becker påpekade att det faktiskt redan sker en hel intressant utvecklingsarbete ute i de svenska kommunerna. Kanske behövs det en nationell vision, som pekar ut en riktning, och inte någon strategi?

– Kraften i det förändringsarbete som är på gång på sina håll, kommer ur att lärarna har fått ett bemyndigande att reflektera kring sitt yrke och att utveckla det tillsammans, säger Peter Becker. Ingrid Carlgren, pedagogikprofessor vid Stockholms universitet, gör en liknelse med vad som händer i vårdsektorn. Där finns det två slags forskning: den kliniska, praktikerdrivna, som utgör 80% och den teoretiska, akademiska, som står för 20%. Och de befruktar varandra. Detta saknar vi inom den utbildningsvetenskapliga forskningen! Det är dags att lärarna blir delaktiga i forskningsarbetet genom learning study och liknande sätt att arbeta. Lärandesektorn behöver en ny forskningstradition, där lärarna kan delta på sin arbetstid.

Ann-Marie Pendrill, professor i fysik och föreståndare för Nationellt resurscentrum för fysik, menade att vi måste börja ta tag i det yrkesutvecklande och praktikförändrande arbetet och inte fastna i den traditionella kompetensutvecklingen, som håller sig inom de fastställda ramarna.

– Jag handleder lärardoktorander vid CUL:s tvärvetenskapliga forskarskola på Göteborgs universitet, och det är spännande att se hur de tar frågor från skolan med sig in i forskningen, säger Ann-Marie Pendrill. I det här sammanhanget måste vi också tänka på hur vi tar hand om eldsjälarna och bygger vidare på deras kunskap och erfarenheter, till exempel när det gäller hur it kan utveckla matematikundervisningen.

Gunilla Svingby berättade att man inom den utbildningsvetenskapliga forskningen på Malmö högskola tar sin metodologiska utgångspunkt i design-based research. Det innebär att det sker ett iterativt samspel mellan teori och praktik för att få fram ett giltigt forskningsresultat som kan användas i skolans konkreta pedagogiska verksamhet.

– Det handlar inte alls om gammaldags fortbildning med föreläsningar och kunskapsöverföring, utan om partnerskap och samarbete, säger Gunilla Svingby. Det finns kunskaper på båda håll som befruktar varandra, och båda är lika nödvändiga. Vi arbetar också mycket med digitala medier, bland annat Facebook-grupper, för att samspela kring konkreta erfarenheter som rör aktuell forskning och pågående undersökningar. Det gäller att inte fastna i skolans 1800-talskonstruktion, utan vi måste få med det informella lärandet och dagens villkor i processen.

Cecilia Christersson, prorektor på Malmö högskola, avslutade panelsamtalet med att konstatera att det viktiga är att föra in alla relevanta perspektiv och att lära tillsammans för att nå fram till förändring av undervisning och lärande.

– Vårt uppdrag är att utveckla lärarstuderande som kan fungera som förändringsagenter ute i samhället, säger Cecilia Christersson. Men det är  ett arbete som inte genomförs i en handvändning, utan i små steg. Och det blir en uppföljning av den här konferensen nästa år. Vi måste hjälpas åt att komma vidare för att se hur matematikundervisningen och hela skolan kan utvecklas, förändras och förbättras med tekniken.


Kommentarer (1)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *