Nya vägar i undervisningen med öppna lärresurser

Skriven av Stefan Pålsson, oktober 22, 2012 – 18:32 -

Idag var det dags för Internetdagarna Forum i Stockholm, en upptakt till Internetdagarna som arrangeras imorgon och på onsdag. Här var syftet att ge rum för mindre evenemang att synliggöra och diskutera viktiga tankar och idéer. Ett av evenemangen var Internet och entreprenörskap i skolan, med programpunkter som vände sig till intresserade lärare på grundskolan och i gymnasiet.

Vi som inte var på plats kunde följa med tack vare att allt streamades direkt på Bambuser, och även kan ses där i efterhand.

Direkt efter lunch var temat ”Öppna resurser – hur kan de skapa innovation i skolans arbetssätt?”. Erik Fichtelius, VD för UR, Peter Leth, verksam vid LærIT Forlag och utbildningskonsult på Creative Commons Danmark samt Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan i Skara och styrelseledamot i Wikimedia Sverige, berättade och diskuterade hur detta kan gå till.

Erik Fichtelius inledde med att berätta hur UR arbetar för att hitta mer interaktiva, problemorienterade och multimediala sätt att undervisa i skolan. Ett aktuellt exempel är temat Fatta katastrofen, ett fiktivt webbäventyr som kan användas i no-undervisningen på högstadiet och som är tätt knutet till Lgr11.

- Utgångspunkten är att det har inträffat en katastrof, sade Erik Fichtelius. De som har drabbats behöver hjälp med att lösa de problem som uppstår. Vi använder spelifiering och konkreta, fiktiva fall för att få in biologi, kemi och fysik på sätt som känns autentiska och som är kopplade till elevernas verklighet.

Det finns fyra olika fall som eleverna kan arbeta med och som rör olika problemområden: elbrist, vindars kraft, förorenat vatten och matbrist. Eleverna kastas rakt in ett drama där med sina kunskaper ska hjälpa personer som hamnat i nöd. Till varje fall hör elva korta faktaprogram som är knutna till problemen och som ger eleverna den vägledning de behöver för att kunna lösa problemen.

UR jobbar på liknande tematiska sätt inom andra ämnesområden och för olika åldrar. Källkritik – genomskåda mediebruset, Retorik – rätt att tala, vett att lyssna och Geografens testamente är tre exempel på detta. Man vänder sig också till lärare med satsningen Didaktikens verktyg, som jag kommer att återkomma till mot slutet av året.

- Vi vill jobba så mycket som möjligt med Creative Commons-licenser, berättade Erik Fichtelius. Det kan vi göra med vårt eget material, det som vi skapar idag. När det gäller äldre produktioner måste vi hantera den traditionella upphovsrätten och betala för användningen. Det gjorde vi när vi nyligen släppte arkivet över de senaste fem årens produktion fritt på nätet.

Peter Leth menade att öppet innehåll, som kan användas fritt i undervisningen, hjälper till att skapa nya vägar för undervisning och lärande. Lärarna och eleverna är inte länge bundna vid de traditionella arbetssätten, utan kan börja arbeta på andra sätt. Elevernas eget skapande och förståelse står i centrum.

- Jag brukar säga att klåfingrigheten är en viktig del av dagens skola, sade Peter Leth. Det gäller både i Danmark och i Sverige. Våra styrdokument betonar att det handlar om att arbeta kreativt, utveckla förståelse, samarbeta och använda moderna verktyg. Detta är grundförutsättningarna för demokratin, så därför är det viktigt att alla barn lär sig att säga sin mening, lyssna på andra och att diskutera.

Danmarks regering beslöt i början av oktober att all offentlig data ska bli öppen och fritt tillgänglig nästa år. Danska arkiv, bibliotek och museéer har redan börjat göra mindre delar av sina samlingar öppna och tillgängliga på nätet, och fler är på gång. Statens museum for kunst släppte nyligen 158 äldre konstverk som inte längre är skyddade av upphovsrätt under CC-licensen BY, vilket innebär att de får remixas, delas och användas helt fritt, även kommersiellt.

- Det är viktigt att skolan har ryggen fri och inte kriminaliserar lärare och elever, påpekade Peter Leth. Skolan ska alltså inte bryta mot upphovsrätten, utan bara använda material med öppna licenser till elevernas skapande. Skolan ska skapa livståliga barn med lust till livet – och det kräver till tillgång till öppna lärresurser som ger rum för klåfingrigheten!

Ylva Pettersson undervisar elever på estetiska programmet, och är van vid att se dem i skapande sammanhang, inom musik konst, teater eller dans, där de verkligen får uttrycka sig själva. Den känslan som eleverna får i de sammanhangen, vill hon även ge möjlighet till i sin undervisning i kulturhistoria och historia.

- Tyvärr är det inte riktigt lika lätt att få fram den känslan när man pratar om materiella orsaker till den franska revolutionen, konstaterade Ylva Pettersson. Men det handlar om att försöka släppa loss elevernas egen skaparkraft, att stärka deras självförtroende och att få dem att känna stolthet och glädje i att skapa något som man kan dela med andra. Det är därför som jag jobbar med Wikipedia och låter eleverna skriva artiklar som kan vara till nytta för andra. Det är mitt sätt att försöka få in detta i undervisningen.

Hon arbetar med Wikipedia i helklass och varje elev ska skriva minst en egen artikel. Det är inte särskilt komplicerat att skriva och redigera artiklar i Wikipedia. Om läraren inte nämner för eleverna att det kanske kan vara lite besvärligt, märker de det oftast inte alls…

- Wikipedia gör det enkelt att följa hur eleverna utvecklas, menade Ylva Pettersson. Tack vare att det går att se alla ändringar som gjorts i en artikel, och även vem som har gjort ändringen, spelar det ingen roll om flera arbetar med samma artikel. Jag kan ändå följa vad var och en gör. Andra användare på Wikipedia hjälper till och kommer med utvecklande kommentarer, så det är verkligen ett fantastiskt verktyg för kreativt lärande! Eleverna kan också delta i tävlingar som Veckans nyskrivna artiklar och få gensvar och bekräftelse den vägen

Istället för att eleverna skriver uppsatser som bara läraren läser, skapar de artiklar, bilder och ljudinspelningar som kommer andra till del och som ibland läses miljontals gånger.

- En av mina elever har sagt ”att dela med sig på Wikipedia är som att spela på Wembley Stadium”, berättade Ylva Pettersson. Eleverna gör något som de känner är på riktigt, och de får samma känsla av skapande som i sitt sceniska arbete. De blir delaktiga i ett globalt projekt som är större än de själva och större än klassrummet och skolan. Samtidigt är Wikipedia ett viktigt demokratiskt projekt, och lär eleverna att bli delaktiga i kunskapsdelningen och det gemensamma skapandet av fri och öppen information.

Peter Leth slog fast att framtiden ser ljus ut när det gäller öppna lärresurser i skolan, även om det är långt ifrån okomplicerat. Det kulturella material som danska institutioner har börjat lägga ut på nätet är så gammalt att upphovsrätten inte längre gäller. Men hur ska vi göra med material från de senaste 70 åren?

- Vi måste hitta nya former för upphovsrätten, som både ger tillgång till materialet och som gör det fritt att arbeta vidare med det, sade Peter Leth. Jag ser ingen konflikt mellan öppenhet och sökandet efter betalningsmodeller som kan fungera. Innehållet på nätet behöver inte vara gratis, det är inte det som är poängen. Däremot är det nödvändigt att det är öppet, så att det kan fungera som en grund för elevernas skapande, förståelse och lärutveckling.

Erik Fichtelius trodde också att framtiden är ljus, men att vägen dit är lång och krokig.

- Vi måste hitta betalningsmodeller som fungerar, och det är långtifrån enkelt, sade Erik Fichtelius. Det måste bli smidigare att hantera de immateriella rättigheterna, eftersom det är en viktig grundsten i dagens och morgondagens samhälle. Dessutom måste  alla elever få möjlighet att arbeta med moderna verktyg i skolan, så att de kan utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver. Än är det långt dit, eftersom stora delar av den svenska skolan är alltför försiktig och konservativ.

Ylva Petterson påpekade att det just nu faktiskt händer väldigt mycket i den svenska skolan, och att det finns en rörelse framåt som är helt otrolig. Det märks inte minst på Twitter, där man frikostigt delar med sig av sina idéer och diskuterar öppenhjärtigt med varandra kring aktuella frågor. Men vi befinner oss bara i början och det återstår en hel del att göra innan utvecklingen kan ta ordentlig fart.

- Skolan har ett vidare uppdrag som vi inte får glömma, underströk Ylva Petersson. Det handlar om fostran. Eleverna ska lära sig att bli aktiva medborgare, att bli delaktiga i det demokratiska arbetet och att bli digitala entreprenörer som kan utnyttja de nya möjligheterna. Att lära sig använda sociala medier på ett kritiskt och medvetet sätt är en viktig del av detta. De lärare som undviker det uppfyller helt enkelt inte läroplanens mål. Det kan vara svårt ibland, men vi får inte ducka för utmaningarna. Här har vi ett viktigt ansvar gentemot eleverna!


Postat i kategorin Digital kompetens, Digitala lärresurser, Gemensamt lärande, Medie- och informationskunnighet | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS