Öppna data som kunskapskälla om världen

Skriven av Stefan Pålsson, oktober 30, 2012 – 10:31 -

Det finns stora mängder öppna data tillgängliga på webben som kan användas som lärresurser i skolan. Ett exempel är statistik och annan information som ger kunskap om tillståndet i världen, hur det globala samhället förändras och vart vi är på väg. Detta talade Pernilla Näsfors, ansvarig för transparens och sociala medier på Sida, och Mikael Botnen Diamant, fristående konsult som arbetar med Sida Alumni, om i The Cage 12 på Skolforum igår. Jag passade även på att byta några ord med dem efteråt.

Men vad är egentligen öppna data? Det finns ännu inte någon internationellt antagen formell definition som rätar ut frågetecknen en gång för alla. Många organisationer företag och myndigheter har dock valt att antingen använda de principer Open Knowledge Foundation anger som kriterier för öppen kunskap eller Open Government Groups riktlinjer för öppen digital offentlig information.

I all korthet kan man säga att öppna data är information som är fri för alla att använda, återanvända och att sprida vidare. Skälen till att informationen ska vara öppen varierar beroende på kontext och sammanhang.

Inom EU är ett viktigt mål att öppna offentliga data ska komma till nytta och skapa värde i samhället. Här i Sverige beslöt regeringen i somras att starta portalen Öppnadata.se, för att göra det enklare att komma åt, förädla och använda det som finns tillgängligt. Sida är pionjärer inom det här området, och ännu är det inte så många andra i Sverige som kommit igång.

När det gäller information om bistånd och global utveckling, är öppenheten viktig för att öka effektivitet och möjligheter att kräva ansvar, ge större insyn och för att minska risken för korruption. Öppenheten kan också ge större kunskap bland allmänheten, inte minst i skolan, om hur världen utvecklas och förändras.

- Ett bra exempel är World Bank, som både ger tillgång till öppna data och visualiserar informationen, berättade Pernilla Näsfors. IATI – International Aid Transparency Initiative – är ett annat exempel. Här går det att få en överblick över alla utvecklingsinitiativ som är på gång i ett visst land. Open Aid är ytterligare ett exempel. Här går det att få fram statistik och annan dokumentation av svenskt utvecklingssamarbete från 1970-talet fram till idag.

Det är förstås nödvändigt att den information som finns kan göras begriplig, och här spelar visualiseringsmöjligheterna en viktig roll. Bilder, animationer och förklarande texter kan ge en god hjälp för förståelsen. Eleverna behöver även lära sig hur statistik kan manipuleras och att de därför måste granska den kritiskt. Här är det det inte minst viktigt att betona lärarens betydelse för att hjälpa eleverna på rätt spår.

Skolan har länge arbetat med utställningar och planscher för att både lära eleverna att tolka och förstå information och för att synliggöra förståelsen för andra. Genom att arbeta med digitala visualiseringar, kan it integreras i undervisningen på kreativa och intresseväckande sätt.

- Hans Rosling och Gapminder är nog det mest kända exemplet på hur statistik kan visualiseras på nya sätt, menade Pernilla Näsfors. Just nu letar Gapminder efter lärare som är intresserade av att utveckla nya sätt att använda deras visualiseringar i undervisningen. Alla som vill är välkomna att höra av sig. Det finns också många gratisverktyg på nätet som man kan använda för att skapa egna visualiseringar, till exempel Visual.ly.

Sida Alumni är en satsning på att få in internationella utvecklingsfrågor i skolans undervisning, som främst vänder sig till elever på högstadiet och gymnasiet. Under året har man pilottestat i Karlstad, Malmö och Stockholm, tillsammans med universiteten och högskolorna där och nästa år drar man igång i större skala, med fler högskolor och fler orter.

- Öppna data är en betydelsefull del av det här arbetet, påpekade Mikael Botnen Diamant. Här finns mycket att analysera, diskutera och reflektera kring. Men det är också viktigt att konkretisera den här typen av komplexa frågor. Därför låter vi högskolestudenter som gjort en mindre fältstudie i något utvecklingsland komma till skolorna för att ge mer kött och blod åt det hela. De här studenterna representerar en bred mängd av ämnesområden, allt ifrån statsvetenskap till biologi och kan därför komma till nytta i många olika undervisningssammanhang.

De studenter som arbetar med Sida Alumni får lära sig hur  de kan arbeta pedagogiskt för att hjälpa eleverna att förstå. En viktig del av projektet är att visa att de som lever i utvecklingsländerna inte bara är objekt som får hjälp utifrån, utan att de är subjekt som arbetar aktivt för att förändra sin situation.

Rollspel har en stor roll i den pedagogiska konkretiseringen, men det kan även handla om att träffa personer från utvecklingsländer för att ställa frågor, diskutera och få en bättre inblick. Rädda Barnens kampanj Livets lotteri används också för att göra de varierande levnadsvillkoren i världens länder synliga och gripbara. Gapminders visualiseringar och filmer på Youtube är andra exempel på material som kan ligga till grund för fördjupande samtal och diskussioner.

- Det är viktigt för oss att vi ingår i ett större sammanhang i undervisningen, påpekade Mikael Botnen Diamant. Vi kan komma in när man arbetar med olika teman, exempelvis mänskliga rättigheter, och ge en mer verklighetsnära koppling. Det är också viktigt att det blir en dialog och ett interaktivt samspel. Därför har vi vår blogg där vi skriver om besöken ute på skolorna och gör det möjligt att följa upp, att finnas till hands och att svara på frågor. Ett Twitter-konto är också på gång.

De globala frågorna och det internationella perspektivet finns med i många olika ämnen och sammanhang i de nya styrdokumenten för förskolan och skolan. Internationella Programkontorets projekt Den Globala Skolan har tagit fram skriften Lärande för hållbar utveckling i styrdokument för förskola och skola för att hjälpa skolan att börja arbeta med detta. Den är ett bra stöd för Sida Alumni och fungerar utmärkt som en inkörsport för skolorna.

- I utvärderingen av pilotprojektet har vi bland annat fått höra att det är en bra balans mellan teori och praktik i besöken, berättade Mikael Botnen Diamant. Det sägs också att presentationer både är sakliga och engagerande, och att övningarna är varierade med stort utrymme för eleverna att analysera, reflektera och ta ställning.

Globaliseringen blir en allt viktigare fråga i skolans undervisning i takt med att världen förändras och utvecklas. Öppna data, digital visualisering och en mer konkret, autentisk undervisning är viktiga medel för att hantera detta på ett bra sätt.


Postat i kategorin Digitala lärresurser, Medie- och informationskunnighet | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS