Statistik om it i skolan – i EU och i Sverige

Skriven av Stefan Pålsson, november 21, 2012 – 16:33 -

Idag arrangerade Skolverket tillsammans med Internationella Programkontoret och Stiftelsen DIU seminariet Spaning på IT i skolan – användarmönster och trender i Sverige, EU och världen. Vi som inte var på plats kunde följa evenemanget direkt över nätet, och det går även att se i efterhand.

I det här inlägget kommer jag att ge en bild av den statistik kring it i skolan som presenterades under förmiddagen. Vad kan man säga om läget när det gäller tillgång, användning och attityder – i Sverige och i resten av Europa?

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström inledde seminariet med att konstatera att it-utvecklingen är på god väg att ändra förutsättningarna för livet och tillvaron. Det märks dock inte alltid så tydligt i skolan. Mycket pekar på att det finns stora skillnader mellan skolor och kommuner i det avseeendet. På en del håll rusar förändringsarbetet raskt framåt, på andra håll går det i långsammare takt.

De senaste par åren har det hänt mycket när det gäller styrdokumenten för den svenska skolan. Reformerna har avlöst varandra och vi har fått nya läroplaner och en ny skollag. Om det går att tala om en röd tråd i styrdokumenten, så är det faktiskt den ökade betydelsen av it i undervisningen, underströk Anna Ekström. Det rör sig om en viktig del av den svenska skolans kunskapsuppdrag.

Skolverket har för närvarande inte något större uppdrag på gång när det gäller it i skolan, men precis som inom andra områden är det viktigt att finnas tillhands och att ha en stödjande funktion i skolornas utvecklingsarbete. Nyligen inleddes arbetet med en ny studie av it-användningen i den svenska skolan. Den förra genomfördes 2008 – och sedan dess har det hunnit hända mycket, både när det gäller skolans förutsättningar och teknikens möjligheter.

I den här studien handlar det om att undersöka hur it-användningen och it-kompetensen ser ut i förskolan, i skolan och i vuxenutbildningen. Hur ser de tekniska och organistoriska förutsättningarna ut? Hur används it i praktiken, vilken kompetens har lärarna och vilken typ av insatser kan behövas? Det är ett nationellt representativt urval tll studien, och både skolledare, lärare och förskolepersonal samt elever kommer att ingå i underlaget. Resultatet ska presenteras i april nästa år.

Peter Karlberg, Skolverket, fortsatte med att ge en kort inblick i ESSIE – Survey of Schools: ICT in Education – som genomfördes förra året i de 27 EU-länderna samt Island, Kroatien, Norge och Turkiet. Rapporten skulle egentligen ha presenterats i våras, men har fördröjts eftersom EU-kommissionen måste ge sitt godkännande innan den kan publiceras. Europeiska skoldatanätet, som ansvarar för undersökningen, tror att rapporten blir offentlig nästa månad.

ESSIE fokuserade läget i årskurs 4 och 8 samt andra året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Trehundra skolor i varje årskurs tillfrågades i respektive land. Undersökningen genomfördes som en webbenkät och tyvärr blev svarsfrekvensen låg. Den genomsnittliga svarsfrekvensen ligger mellan 35 och 40 %, men Sverige ligger betydligt lägre – omkring 10%. I fyra av länderna var svarsfrekvensen så låg att de inte finns med i undersökningen. Underlaget är dock ganska stort ändå, tillade Peter Karlberg. Ungefär 11000 skolor, 10000 skolledare, 24 000 lärare och 156000 elever har besvarat frågorna. Resultatet får nog ändå tas med en nypa salt.

Sverige hävdar sig väl beträffande tillgång till datorer, och tillgången har ökat kraftigt de senaste fem åren. I ESSIE är genomsnittet 20 datorer på 100 elever. I Sverige är genomsnittet 70. Det är också många av de svenska eleverna som tar med sig egna datorer till skolan. När ESSIE ställde frågan, hade 40% av eleverna i Sverige gjort detta under den senaste veckan. Det är också ganska vanligt att använda den egna mobilen i undervisningen.

Sverige ligger dock lite sämre till när det gäller att använda it i undervisningen. I årskurs 4 använder 28% av lärarna it i minst 25% av lektionern. I Europa är genomsnittet 29%. I årskurs 8 klarar sig Sverige lite bättre. Här handlar det om 40% av lärarna, medan genomsnittet ligger på 32%. På gymnasiets studieförberedande program rör det sig om 23 %, och på de yrkesförberedande program hamnar vi på 40%. Genomsnittet i Europa är 32 respektive 50%.

Peter Karlberg berättade också att svenska lärares värdering av den egna förmågan att använda it i undervisningen ligger högre än det europeiska genomsnittet. Däremot ligger de under genomsnittet när det gäller kompetensutveckling. Peter Karlberg förmodade att detta möjligen är ett missvisande resultat som beror på det låga deltagandet i enkäten. Många svenska lärare deltar ju i PIM och liknande insatser.

Ulf Hedbjörk, Internationella Programkontoret, avslutade statistikgenomgången med några nedslag i rapporten Key Data on Learning and Innovation through ICT at School in Europe, som publicerades av Eurydice förra året och som bygger på data som samlades in 2009 och 2010.

Eurydice är ett nätverk som funnits sedan 1980 och som fyller en viktig funktion för EU och medlemsländerna när det gäller samarbete och utveckling inom utbildningsområdet. Syftet är helt enkelt att förse politiska beslutsfattare och på olika nivåer, samt deras medhjälpare, med den information som de behöver för att kunna fullgöra sina uppdrag.

Eurydice genomför en rad olika nyckeldatastudier, där de sammanställer lagar, förordningar, föreskrifter och viss praxis inom utbildningsområdet samt beskriver och analyserar det reform- och förändringsarbete som pågår i Europa. Man har också Eurypedia – European Encyclopedia on National Education Systems – som en samlingsplats för alla data som samlas in och sammanställs från olika håll.

Just den här rapporten, som bland annat vilar på Digital Agenda for Europe och EU:s program för livslångt lärande, tittar närmare på medlemsländernas regelverk och perspektiv när det gäller att utveckla undervisning och lärande med hjälp av it. Fokus ligger på hur utvecklingen har gått från en syn på it som ett kunskapsinnehåll till perspektiv som betonar förmågor, nyckelkompetenser och lärprocesser. I det sammanhanget är det även intressant att ta reda på hur det står till med organisation, infrastruktur och utrustning och lärares förmåga att använda it i undervisningen.

En generell tendens är alltså att it har gått från att vara ett eget ämne med faställda kunskapskrav och lärandemål, till att bli en serie kunskaper och förmågor som ska utvecklas och användas i alla ämnen. Så är det ju till exempel här i Sverige efter att de nya styrdokumenten trädde i kraft 2011. Lärandemålen i medlemsländernas styrdokument sträcker sig över ett vitt spektrum, allt ifrån kunskaper i hur datorn fungerar till informationssökning och att kunna använda sociala medier i undervisningen. It-användningen ses också ofta som en bra väg att individualisera och personanpassa undervisningen, bland annat för elever i behov av särskilt stöd.

Under de senaste åren har skillnaderna mellan länderna minskat när det gäller infrastruktur och tillgång till datorer. Däremot finns det tendenser till att skillnaderna ökar inom länderna, påpekade Ulf Hedbjörk. Detta kan vi bland annat se i Sverige. Finns det kanske risk för att likvärdigheten hotas?

Det finns också tecken i rapporten som pekar på att vi i Sverige har en bra infrastruktur överlag, men att it trots detta, och trots de nya styrdokumentens krav, inte används i tillräckligt hög grad i undervisningen. Uppgifterna har några år på nacken, så det är inte alldeles enkelt att veta hur det faktiskt ser ut idag. Här kan Skolverkets nya studie ge en mer aktuell och rättvisande bild.

Om tekniken i stor utsträckning finns på plats, och den trots detta inte används i tillräcklig grad, eller utvecklar elevernas kunskaper och förmågor i linje med styrdokumenten, finns det skäl att undersöka vad detta i så fall kan bero på. Danmarks kommande arbete med skolledare som förändringsagenter är kanske ett steg i rätt riktning?


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS