Hur kan it utveckla lärandet i skolan?

Skriven av Stefan Pålsson, november 30, 2012 – 19:52 -

För två veckor sedan publicerade Nesta, en quango som arbetar för innovation och näringslivsutveckling, rapporten Decoding Learning: The Proof, Promise and Potential of Digital Education. Rapporten är skriven av forskare vid London Knowledge Lab och Learning Sciences Research Institute vid University of Nottingham.

Detta uppmärksammades en del i brittiska medier, bland annat av BBC och The Telegraph, eftersom Nesta, när rapporten presenterades, slog fast att brittiska skolor använder hundratals miljoner pund varje år till inköp av hårdvara, men att de allra flesta inte drar nytta av tekniken på ett bra sätt i undervisningen. Det är ingen större mening att investera i dyr teknik om man ändå fortsätter arbeta på samma sätt som tidigare, menade Nestas vd Geoff Mulgan.

Syftet med rapporten är att visa hur skolorna kan göra för att verkligen börja utnyttja de möjligheter som tekniken ger. Forskarna ger exempel på arbetssätt som fungerar idag och förklarar vad det beror på. De redovisar också hur skolan, lärarna och eleverna behöver tänka om, och de pekar på hur tekniken skulle behöva utvecklas för att ge ett bättre stöd åt lärandet.

Bland annat handlar det om att flytta fokus från tekniken till lärandet och den lärande, och att ta ta reda på hur och i vilka sammanhang de digitala möjligheterna kommer bäst till nytta. Det är inte tillräckligt med entusiasm, utan det krävs även evidens. En annan nyckelpunkt rör lärarnas kompetensutveckling. De måste få hjälp och stöd för att integrera tekniken i den pedagogiska praktiken. En bättre sammankoppling mellan skolan, hemmet och resten av samhället är också avgörande. Den tekniska utvecklingen innebär att lärandet inte är begränsat till att ske inom skolans vägar – och det måste skolan ta fasta på.

Rapporten bygger på en genomgång av ett tusental akademiska artiklar och mängder av annat material från hela världen som beskriver och analyserar hur it används i undervisningen. Ur denna mångfald har man sedan valt ut 210 konkreta exempel på hur tekniken kan bidra till att förnya undervisningen och utveckla elevernas lärande. Dessa exempel har antingen drivits av forskare eller av lärare.

De sex forskare som skrev rapporten hade en expertgrupp bestående av lärare, forskare, näringslivsrepresentanter och beslutsfattare till sin hjälp.

Exemplen har ordnats i åtta olika teman eller förhållningssätt till lärande som har stöd av forskning och beprövad erfarenhet.

1. Lära av en expert. Alla teorier om lärande bygger på att den som lär sig får hjälp och vägledning av någon som kan mer. Idag är det enklare än någonsin att hitta texter, filmer och animationer där sakkunniga visar, förklarar och berättar. Detta har länge varit det vanligaste sättet att använda Internet i skolan, och i princip är det samma sak som den traditionella katederundervisningen. Det handlar om att förmedla kunskap. Men är det en teknikanvändning som leder till bättre arbetssätt som utvecklar elevernas lärande? Eller krävs det interaktiv dialog för att den lärande verkligen ska förstå?

I rapporten nämns Khan Academy som ett exempel på en tjänst som helt bygger på traditionella förhållningssätt till undervisning och lärande. Detsamma gäller om läraren använder en interaktiv whiteboard utan att uppmuntra till samtal och dialog, utan bara visar och förmedlar.

Den avgiftsbelagda tjänsten Maths Doctor är istället baserad på att användaren interagerar med en duktig matematiklärare över Skype eller liknande. De båda för ett kontinuerligt samtal, blandat med att läraren, visar och förklarar. Eleven får all den hjälp som behövs för att lösa och förstå de matematiska problemen. Samtalet spelas in, så att eleven kan se om dialogen och förklaringarna när det behövs.

Solar Stormwatch, som utvecklats av Greenwichobservatoriet, är ett annat exempel. Här kan eleverna bidra till forskningen genom att hjälpa till med att identifera solstormar. Men de kan också dra nytta av all den information som finns på sajten och interagera med forskarna, som hjälper dem att tolka och förstå.

2. Lära tillsammans med andra. En stor del av vårt lärande sker tillsammans med andra, och här kan tekniken vara till stor hjälp. Rapporten nämner fyra sociala dimensioner som it kan ge stöd åt:

  • Samarbete och gemensam förståelse
  • Nätverkande
  • Deltagande
  • Det som skapas kan delas med andra

Inom forskarvärlden ägnas en del tid och kraft åt att utveckla åt att utveckla whiteboard-baserade lösningar som kan användas för att främja och ge stöd åt samarbete och gemensamt lärande. NiCE Disusssion Room, Number Net och Group Scribbles är tre exempel på detta. Bland de lärarledda exemplen är det vanligt att man mest ägnar sig åt de tre andra dimensionerna. I regel använder man vanliga tjänster på Internet, som inte tagits fram för att användas i undervisning, som Ning eller Googles olika samarbetsinriktade tjänster.

Rapporten pekar på att det sker mycket inom forskningen som pekar på nya, spännande möjligheter för det gemensamma lärandet. Det är därför viktigt att forskningserfarenheterna får en bättre spridning ut till skolorna och att lärarna får hjälp med att tänka och att arbeta på nya sätt.

3. Lära genom att skapa. Den tekniska utvecklingen ger helt andra förutsättningar än tidigare att ge nytt liv åt Seymour Papert och hans tankar om hur elever tillsammans bygger upp sitt lärande genom ett aktivt skapande som kan delas med andra.

Det visuella programmeringsspråket Scratch, utvecklat av forskargruppen Lifelong Kindergarten på MIT, som jag tidigare skrivit om, är ett exempel. Med hjälp av Scratch blir det det enklare för barn att lära genom att undersöka, skapa, dela med sig, reflektera och att bygga vidare på det som andra har tagit fram – och de kan även själva dela med sig av sina skapelser.

Byggsatser som Arduino och Hummingbird Robotics Kit är andra exempel på hur elever kan lära genom att skapa och att dela med sig.

Än så länge finns det inte mycket stöd för att den här sortens lärande verkligen ger bra resultat, men i rapporten ses det ändå som ett lovande område som är väl värt att  undersöka vidare. Det stöd som finns pekar på betydelsen av att läraren finns med som ett aktivt stöd genom skapandeprocessen – och detta är något som inte får glömmas bort.

4. Lära genom att undersöka. Den tekniska utvecklingen ger bättre möjligheter än någonsin för den här typen av självständigt lärande. Numera går det att hitta information om det mesta och det finns helt andra möjligheter än tidigare att simulera, visualisera och experimentera. Inom forskningen finns det exempel från alla ämnen och på alla nivåer.

Rapporten nämner tre exempel från forskningen. Det ena exemplet är Opinion Space, en webbaserad tjänst skapad på Berkeleyuniversitetet, som automatiskt skapar visualiseringar av trender och mönster i en pågående diskussion, och som även lyfter fram nyckelargument, olika ståndpunkter och idéer. Weblines, en tjänst från Stanford som utvecklar förmågan att söka på nätet genom att visa hur andra söker, är ett annat exempel. Här är det inte meningen att man ska göra likadant, utan att man ska få tankar och idéer som kan föra det egna undersökandet på nya spår. Det tredje exemplet kommer från Western Ontario University i Kanada, där forskare visade hur interaktiva visualiseringar kan hjälpa elever att undersöka, förstå och lösa komplicerade matematiska problem.

Sugata Mitras experiment Hole-in-the-Wall, där han lät barn i den indiska slummen utforska och lära sig använda en dator på egen hand, är ytterligare ett bra exempel på undersökande lärande. Det visar på de stora möjligheter som teknikutvecklingen ger för det undersökande lärandet – bara de lärande får den tid och de resurser som krävs.

5. Forskande och problembaserade arbetssätt. Det här är en strukturerad variant av det undersökande lärandet som går ut på att lösa ett givet problem. Rapporten nämner att flera av de lärarledda projekten visade på stora möjligheter för den här sortens arbetssätt.

Portalen I am Creative, som tagits fram av företag inom kommunikationsbranschen i Storbritannien, är ett exempel. Det som uppfattades som särskilt bra var att eleverna fick arbeta med verkliga problem, som att till exempel göra reklam, och att resultatet bedömdes av experter inom området. Här handlar det inte främst om att förändra lärprocesserna, utan om att anpassa arbetet till branschens krav och behov. Men just sättet att arbeta med verkliga problem och att knyta samman skolan med verkligheten utanför skolan ses i rapporten som ett spår väl värt att utveckla vidare.

Det webbaserade datorspelet iCivics, som jag skrev om förra året, är ett annat exempel som rapporten nämner. Här kan amerikanska elever utveckla sin förståelse av hur politiken och rättssystemet fungerar, så att de kan fungera som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.

6. Lärande genom tillämpning. Detta är ett väl beprövat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla och att använda sina kunskaper i olika konkreta sammanhang. Men det handlar inte bara om tillämpning, utan om att motivera och att utmana eleverna. Här pekar rapporten på spelbaserat lärande som en möjlig väg.

Det finns gott om kommersiella produkter och tjänster inom det här området, exempelvis BuzzMath, som låter barn utveckla matematiska förståelse och räkneförmåga genom interaktiva spel som både ger hjälp och återkoppling. I rapporten betonas att spelen inte bara ska göra tråkiga aktiviteter roligare, utan verkligen utveckla lärandet. Här finns det goda möjligheter att komma vidare.

7. Lärande genom formativ bedömning. Genom att tydliggöra målen, visa var eleven befinner sig och hjälpa eleven att komma vidare, hjälper den formativa bedömningen eleven att utveckla sitt lärande. I rapporten påpekas att det ännu inte finns många bra exempel på hur teknikutvecklingen kan bidra här, men att det sannolikt finns utmärkta förutsättningar att skapa intressanta och väl fungerande lösningar.

I rapporten nämns lärarledda exempel där man kombinerar fria webbtjänster som Audacity, Jing och SurveyMonkey för att ge sina elever en multimodal formativ bedömning. Kommersiella lösningar som ClassDojo tas också upp.

Rapporten betonar att det finns mycket göra för forskare inom det här området. Här kan det ske en intressant utveckling framöver.

8. Lärande i varierande kontexter och sammanhang. Lärandet utvecklas och fördjupas om man får lära och tillämpa sina kunskaper på olika platser, med olika medel och i varierande rum och sammanhang. Här kan den mobila utvecklingen och utbredningen av aktiviteter som lifelogging, där man med hjälp av små, bärbara kameror med inbyggd gps och andra hjälpmedel automatiskt dokumenterar sina aktiviteter. Ett aktuellt exempel, som inte nämns i rapporten, är den svenska produkten Memoto, som sannolikt släpps under hösten 2013.

Locomatrix, som gör det enkelt att utveckla gps-spel för smartphones, och Harvardprojektet ecoMOBILE, som gör det möjligt att kombinera virtuella och verkliga ekosyystem i undervisningen, är två exempel som nämns i rapporten.

Rapporten visar att det finns mängder av möjligheter att utnyttja it på både bättre och mer engagerande sätt i undervisningen. Men vad krävs för att det ska bli verklighet? Rapportens slutsats är att det måste till ett bättre samarbete och ett mer utvecklat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan it-branschen, forskarvärlden och skolan. Detta kommer Nesta nu att ta tag i.


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digitala lärresurser, Gemensamt lärande, Skolutveckling | 6 kommentarer »

6 kommentarer till “Hur kan it utveckla lärandet i skolan?”

  1. Emil Jansson skrev:

    Tack för ett riktigt bra inlägg!! ska slänga mig på rapporten och läsa själv.

  2. Stefan Pålsson skrev:

    Tack för det. Läs och begrunda!

  3. Birgitta Gustafsson skrev:

    Högintressant! Är själv mest intresserad av hur man bäst utnyttjar språk/grammatik/ordträningssidor i engelska. Finns många ”fyllerisidor” som blir lätträttade för läraren men jag är osäker om man lär sig mer än med vanliga pappersövningar – mer lustfyllt o roligt förstås, men kanske inte alltid så effektivt som jag tror det skulle kunna vara.

  4. Lars Henriksen skrev:

    Jeg tror også, man mange steder har givet det didaktiske, pragmatiske for lidt opmærksomhed.

    Det er ikke nok at investere i isenkram og software. Lærerne skal kunne se at det bidrager til at nå de faglige mål. De fleste lærere er fagmennesker og ikke it-nørder.

    På min skole har vi stillet spørgsmålet ”hvordan kan it berige vores undervisning” og nu blogger lærerne om deres it-anvendelse til inspiration for andre på http://www.itigymnasiet.dk

    Det er et forsøg på at skabe en kultur, hvor man videndeler mere – også på tværs af skoler. Jeg er spændt på om det lykkes.

  5. Ritva Koivisto-Boren skrev:

    Äntligen en utbildningsmodell helt i Vygotskijs anda. En modell som tillämpar Vygotskijs teorier om lärande. Helt i samklamg med Lgr11!

  6. Hanna Blomqvist skrev:

    Väldigt intressant! Jag undervisar i språk och märker att eleverna tycker om att göra övningar på nätet. Dessutom har de möjlighet att se inspelade föreläsningar flera gånger om de behöver.

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS