Synliggör lärandet och utveckla en delandekultur

Imorse gav Ove E.Hatlevik och Jørund Høie Skaug från Senter for IKT i utdanningen en presentation av den nya rapporten Monitor 2012 vid ett seminarium i Oslo. Vi som inte var på plats, kunde följa seminariet streamat på webben och på Twitter.

Det här är en kvalitativ uppföljning av Monitor 2011, som publicerades i mars. Syftet är att ge en fördjupning av den kvantitativa analysen av infrastruktur, it-användning och digital kompetens med hjälp av teori och empiri – och att få ett bättre grepp om vilka frågor som kan vara viktiga att ställa i kommande undersökningar. Den första kvalitativa rapporten kom i augusti 2011, och byggde på samtal med lärare och elever om hur it används i undervisningen.

Titeln på Monitor 2012 är ”Elever skal synes, ikke skjermes”, vilket är ett citat av läraren Magnus Sandberg. Elevernas lärande ska vara synligt för resten av samhället, och de ska inte vara avskärmade från verkligheten när de utvecklar sina kunskaper och färdigheter.

Rapporten bygger på tre fallstudier: en om interaktiva whiteboards, en om hur plattor används i undervisningen samt en om elevers eget skapande av lärresurser med hjälp av fritt tillgängliga tjänster på nätet. På seminariet presenterade de båda författarna valda delar ur rapporten, kompletterat med tankar, observationer och reflektioner.

Inledningsvis konstaterades att en pedagogiskt genomtänkt användning av it i skolan ökar elevernas motivation och får dem att uppleva att skolan är relevant och väl förankrad i verkligheten. Det handlar om att lyfta fram sådant som är centralt i elevernas vardag, och att låta dem skapa produkter och tjänster som kan användas i samhället och vara till nytta för andra.

Ett avsnitt i rapporten tittar närmare på skolor som deltar i iTEC – Innovative Technologies for an Engaging Classroom – ett storskaligt fyrårigt projekt som drivs av Europeiska skoldatanätet, och som jag skrev om när det startade för två år sedan.

Senter for IKT i utdanningen samordnar det norska deltagandet, och man har goda förhoppningar om att erfarenheterna kommer att få genomslag i Europas skolor under de kommande åren. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att iTEC rymmer en hel del utmaningar, såväl metodiska som organisatoriska. Det är många länder som deltar och det finns stora skillnader mellan de olika skolsystemen.

Det övergripande målet med iTEC är att utveckla, testa, utvärdera och sprida nya sätt att undervisa och lära med hjälp av de möjligheter som dagens it-utveckling erbjuder. Totalt är det mer än tusen klasser som deltar, och minst 80 av dem kommer från Norge.

Tonvikten ligger på naturvetenskap och matematik, och under hösten kunde  deltagarna välja mellan att utveckla och spela datorspel, designa simulationer i fysik eller att arbeta med digitala kartor, gps och qr-koder.

På seminariet visades hur en femteklass på Spetalen skole i Råde arbetar tvärs över ämnesgränserna med flera projekt om Kyststien, där de bland annat får in historia och no-ämnena.

I ett projekt arbetar eleverna med digitala kartor där de markerar platserna för historiska och mytiska händelser, de tecknar, scannar och gör multimediala berättelser i Photostory som sedan laddas upp och görs tillgängliga på Youtube. I projektet En teknologisk kunnskapsvandring langs Kyststien ved Saltnes är de ute i naturen och dokumenterar växt- och djurlivet på sin blogg. De skapar också qr-koder, som lamineras i plast och sätts upp på olika platser längs Kyststien. Där kan andra som vandrar lära sig mer om den lokala floran och faunan genom att scanna in qr-koden med sina smartphones.

Det här rör sig inte om några revolutionerande sätt att använda it i undervisningen, men det fungerar alldeles utmärkt för att göra undervisningen mer relevant och utvecklande för eleverna. Både lärare och elever är nöjda, och intresset växer bland lärarnas kollegor att börja arbeta på liknande sätt i sin egen undervisning.

Det är inte tekniken som är det centrala, utan vad som sker i mötet mellan läraren, eleverna och tekniken. Det amerikanska federala utbildningsdepartementet visade i en metastudie 2009 att nätet och digitala medier kan stärka elevernas lärande och kunskapsutveckling. Förutsättningen är att läraren hittar sätt att dra nytta av de möjligheter som tekniken skapar, och inte bara ser den som en digital förlängning av den traditionella undervisningen.

På seminariet kom man också in på datorspelet Minecraft och hur det kan fungera som en arena för lärande i skolan. I september presenterade Medietilsynet rapporten Barn og medier 2012, som handlar om nio- till sextonåringars användning och upplevelser av medier. Här konstateras att Minecraft i synnerhet har ett stadigt grepp om norska pojkar.

Minecraft kan närmast beskrivas som en sandlåda eller ett slags digitalt Lego där i stort sett vad som helst kan byggas. Det är dock nödvändigt att läraren tar kontrollen, och ser till att mål och syfte inte slarvas bort under byggandets gång. Minecraft Edu är en anpassad variant för skolan som kan vara till god hjälp,  men här gäller det att se upp så att inte ramarna blir så fasta att de blir kvävande. Samtidigt är det viktigt att läraren kan leda och hantera klassen under spelandet, så att de regler som gäller kommuniceras tydligt och klart och att spelet används på sätt som kan gynna kunskapsutvecklingen.

Läraren Øystein Imsens arbete med Minecraft i norska och bild (kunst og håndverk) på högstadiet på Ringstabekk skole i Bærum, är ett bra exempel på hur Minecraft kan integreras i undervisning och lärande.

Mycket är på gång i Norge, men det är fortfarande långt kvar innan de digitala möjligheterna är integrerade fullt ut i undervisningen. Doktoranden Marte Blikstad-Balas kvalitativa ministudie, som publicerades i somras, pekar på det. Internet och digitala medier ska inte bara vara något som ”klistras på” den vanliga undervisningen. Det är ingen större mening, utan det krävs en djupare förståelse av vad tekniken kan tillföra. Detta måste läraren ta fasta på när undervisningen planeras och genomförs.

I rapporten konstateras att det finns några gemensamma drag som utmärker de it-projekt som lyckas i skolan. Det krävs lite extra ansträngning och att läraren vågar överge det som känns tryggt och hemvant för att istället undersöka nya, osäkra vägar. Men det är också avgörande att det är elevernas utveckling och lärande som står i centrum.

Tekniken ska hanteras på ett kritiskt och reflekterande sätt och inte ses som en frälsande kraft. Delandekulturen, verklighetsanknytningen, kunskapsutvecklingen och synliggörandet av elevernas lärande är viktiga delar. Därför är det viktigt att verkligen fundera igenom vilken hårdvara, vilka program och vilka tjänster som fungerar bäst i ett konkret sammanhang.

När skolor och skolhuvudmän bestämmer sig för att göra en digital satsning, är det läroplanens mål samt skolans behov, förutsättningar, ramar och ambitioner som ska vara i fokus.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *