Didaktikens verktyg i Botkyrka och Karlstad

Samhällsutvecklingen och det framväxande digitala medielandskapet är på god väg att ändra villkor och förutsättningar för kunskap och lärande i hela världen. Genom att utnyttja teknikens möjligheter, hitta nya arbetssätt och skapa nya roller för lärare och elever, kan undervisning och lärande fördjupas och förbättras. Detta har UR tagit fasta på när man utvecklat det webbaserade studiematerialet Didaktikens verktyg: Om att lära och undervisa multimodalt för svenska lärare och lärarstuderande.

– De nya läroplanerna, den nya lärarutbildningen och kommuners satsningar på varsin dator och en bättre integration av it i undervisningen är ytterligare skäl till att vi gör den här satsningen, berättar Maria Nordmark, konceptutvecklare på UR. Men det är inte meningen att lärare enbart ska ”surfa runt” på egen hand.

Det rör sig om ett rikt och komplext material under ständig utveckling som kräver tid, struktur, vägledning, samtal och diskussioner. UR:s primära syfte är att innehållet ska användas på ett systematiskt sätt, i organiserade sammanhang, för att verkligen bidra till att utveckla skolans undervisning.

– Didaktikens verktyg är framtaget för att vara relevant för lärarutbildningen säger AnnSofi Persson-Stenborg, ansvarig för arbetet med Didaktikens verktyg på UR. Och förstås i de yrkesverksamma lärarnas fortbildning och kompetensutveckling. Här kan man tänka sig många olika former och sammanhang, anpassade efter de behov som finns.

I våras startade UR en pilotsatsning med ett tiotal medverkande kommuner för att gemensamt ta reda på hur Didaktikens verktyg kan användas i det konkreta utvecklingsarbetet.

– Tanken är att vi ska träffas i Stockholm fyra, fem gånger om året, säger Maria Nordmark. Då byter vi erfarenheter, diskuterar och träffar forskare som berättar om pågående projekt som kan ge oss nya insikter och perspektiv. Vår förhoppning är att kommunerna ska börja nätverka och samverka i högre grad, och tillsammans hjälpa varandra att komma vidare.

Botkyrka kommun är en av de kommuner som deltar i satsningen. 2010 fattade kommunfullmäktige beslut om en långsiktig och strategiskt planerad satsning på it i skolan. It-satsningen sträcker sig från förskolan, där man bland annat använder ipads och dokumentationsplattformen Pluttra. Även i de årskurser som inte omfattas av 1-1-satsningen, arbetar skolledning och lärare för att på olika sätt integrera it i undervisningen.

– Vi har bara börjat resan, men vi har åtminstone kommit förbi det första hindret, konstaterar projektledaren Tony McCarrick. It-satsningen möts av entusiasm och lärarna, skolledarna och eleverna har satt sig på tåget utan invändningar. Det är förstås en styrka som inte ska underskattas! Vi lägger fokus på den pedagogiska utvecklingen – det driver vi med kraft på alla nivåer.

Tony McCarrick betonar att det är väldigt viktigt att vara medveten om vad man ska göra när en sådan här satsning dras igång. I Botkyrka ses satsningen som ett långsiktigt förändringsarbete, men det förutsätter planering och uppföljning av hur förändringarna initieras, stöds och sprids vidare bland skolorna. Annars blir det svårt att verkligen nå fram till målet.

I Botkyrka handlar det om att utveckla hela skolverksamheten och att höja kvalitetsnivån på alla skolor. Hur gör man det på bästa sätt?

– Det rör sig om komplexa frågor som naturligtvis hänger samman med all annan pedagogisk verksamhet, säger Tony McCarrick. Satsningar på infrastruktur, kompetensutveckling och utvärderingar kostar pengar.  Och det måste få kosta, annars blir förändringarna svåra att genomföra. Men det kräver också att vi verkligen kan dra nytta av det som fungerar bra och att vi kan hantera de utmaningar som vi ställs inför. I Botkyrka är politikerna överens över blockgränserna om att vi ska genomföra den här satsningen. Det underlättar förstås vårt arbete betydligt.

Botkyrka kommun har hittills genomfört två delutvärderingar av den pågående satsningen. Fokus ligger inte på själva tekniken och hur den fungerar, utan hur lärarna förhåller sig till och använder den i sitt dagliga arbetet. Delutvärderingarna visar bland annat att lärarna har börjat arbeta mer varierat och att kommunikationen mellan lärare och elever har ökat. Inte minst får eleverna tätare formativa återkopplingar på sitt arbete nu än tidigare. Lärarna bedömer själva att deras förmåga att dra nytta av tekniken har ökat, men de efterlyser samtidigt mer kompetensutveckling så att de klarar att möta utmaningarna.

– Det finns gott om positiva tecken, men vi kan också tydligt se de pedagogiska problem som hämmar utvecklingen, menar Eva Jacquet, som ansvarar för utvärderingsarbetet. Det saknas tid för pedagogiska samtal i arbetslagen och eleverna arbetar alldeles för mycket på egen hand. Kombinationen av 90-talets pedagogik och lärarnas tidsbrist skapar besvärliga sårytor i hela skolsystemet. Det måste vi helt enkelt ta tag i.

Eva Jacquet konstaterar att det är nödvändigt att koppla utbildningsinsatserna direkt mot det som kommer fram i utvärderingarna. Här är det också viktigt att få in relevant forskning, till exempel om hur informellt och formellt lärande kan befrukta och förstärka varandra.

–  Vi behöver få igång pedagogiska samtal om hur man designar lärmiljöer, starta pilotprojekt och lyfta fram goda exempel, säger Eva Jacquet. Och vi måste prova nya pedagogiska metoder för de elever som avvisar skolans undervisningskultur. En tydlig koppling till identitet och jag-utveckling är en förutsättning för att undervisningen och lärandet ska fungera. Lärarna måste intressera sig för elevernas vardag och intressen för att kunna hitta lämpliga ingångar. Det hjälper inte att slå dem på huvudet en gång till med de traditionella metoderna. Att undervisa är en konst och det gäller att kunna knyta an till elevernas världar.

It-satsningen i Botkyrka kan ses som navet i ett stort, övergripande förändringsarbete som omfattar alla led: från förvaltning och skolledning till den pedagogiska personalen.

– Det handlar om betydligt mer än en förändrad lärarroll, förklarar Tony McCarrick. Om inte förvaltningen och skolledningen äger frågorna, kommer den strukturella förändringen inte igång. Ledarskapet är en avgörande fråga i alla led och det krävs många svåra beslut. Den resan klarar vi inte själva, utan vi behöver samarbetspartners som både kan utmana oss och hjälpa oss att komma vidare. Hit hör bland annat UR och det här pilotprojektet, och det ska bli spännande att se hur det kan hjälpa oss!

Tony McCarrick kan redan se det stora värdet med att träffa andra kommuner och att spegla sin egen verksamhet i det som de gör. Han är övertygad om att ingen kommun kan sköta ett sådant här förändringsarbete på egen hand, och att alla måste börja nätverka och försöka hitta passande partners. Just nu har Botkyrka bland annat ett informellt samarbete på gång med grannkommunerna Danderyd och Norrtälje, med syfte att byta idéer och att undersöka om det finns samordningsvinster att hämta.

Det är också viktigt att koppla in forskning och omvärldsbevakning i skolverksamheten på betydligt bättre sätt än idag, hävdar Eva Jacquet. Inte minst handlar det om att ge lärarna ett expertspråk, så att de kan ta tillbaka makten över sin yrkesverksamhet, tillägger hon. Och det är förstås avgörande att se till att alla verksamheter i skolan hänger samman på bra och konstruktivt sätt. Därför ska utbildningsförvaltningens chef snart tillsätta en utredning som tittar närmare på hur skolbiblioteken påverkas av it-utvecklingen i kommunen och hur det är möjligt att uppnå kreativa synergieffekter.

– Digitaliseringen av skolan ger fantastiska möjligheter att öka elevernas makt över kunskap och lärande, säger Eva Jacquet. De kan utveckla sitt eget skapande, knyta samman världen så att den hänger ihop och att utveckla de kunskaper, färdigheter och attityder som är nödvändiga för att kunna förändra den. Det finns inget roligare än att vara en kunskapande människa – det måste skolan kunna visa!

Karlstad är en annan kommun som deltar i UR:s pilotprojekt. Här har den kommunala skolan decentraliserats i hög grad under de senaste tio åren, och det har lett till en väldigt varierad utveckling. Därför vill man nu tänka om och ta tag i detta för att både se till att likvärdigheten kan upprätthållas och att den pedagogiska utvecklingen kan ta fart.

I april fick Karlstad en ny skoldirektör: Göran Isberg, som tidigare bland annat arbetat med it i skolan på Skolverket och varit skolchef i Sandvikens kommun. Tillsammans med honom arbetade Barn- och ungdomsförvaltningen fram utbildningssatsningen Omtanke Karlstad: Lärande i det digitala samhället. Samtidigt tog förvaltningen kontakt med UR och Didaktikens verktyg.

– Karlstads kommuns grundskolor satsar inte på en-till-en, men vi ska ändå arbeta för att it kontinuerligt integreras i undervisningen, säger Ola Henningsson, projektledare för Omtanke Karlstad. Planerna är politiskt förankrade, men det är vi på förvaltningen som har tagit intiativet. Det finns inga ekonomiska förutsättningar att komma med stora löften, och det kommer inte några extra resurser. Men vi kan inte bara sitta och vänta, utan vill se vad det går att göra med det vi har. Och det stora förändringsarbetet ligger inte i själva tekniken, utan i undervisningen och i förmågan att hitta nya vägar med hjälp av tekniken.

Omtanke Karlstad handlar om att utveckla lärarnas kompetens i hela skolverksamheten och om att ge möjligheter för rektorer och förskolechefer att leda ett digitalt förändringsarbete. Det är skolledarna som får bollen och Barn- och ungdomsförvaltningen ska hjälpa dem att förverkliga sina planer och idéer. Bland annat är det viktigt att de kan hantera de viktiga frågor som kommer på agendan när förändringsarbetet dras igång, till exempel incitament och motivation. Detta är därför viktiga delar i den chefsutbildning som införts, och som är en del av Omtanke Karlstad.

Tanken är att arbetslagen tillsammans med skolledningen ska ta fram målbilder för hur man kan använda it och digitala medier för att ge bättre förutsättningar för undervisning och lärande. Därefter kommer Omtanke Karlstad in.

– Vi utgår ifrån arbetslagens målbild och inte ifrån tekniken, berättar Ola Henningsson. Det handlar om att försöka se vad de behöver för att förverkliga sina målbilder, både när det gäller infrastruktur och kompetensutveckling. Vår uppgift är att hjälpa skolledningen att fungera som ledare i skolutvecklingsarbetet, så att de kan ta vara på medarbetarnas initiativkraft och uppmuntra dem att utvecklas vidare.

Ola Henningsson både hoppas och tror att nätverkandet i UR:s pilotsatsning ska ge Karlstad en god grund för det fortsatta arbetet.

– Nu har vi träffats några gånger och börjar så smått att lära känna varandra, säger Ola Henningsson. Vi är på väg att bli ett fungerande nätverk och kan hjälpa varandra att hantera och lösa konkreta problem. Samtidigt får vi inspiration och nya idéer. Bland annat kan vi se att de redaktionella satsningarna Pedagog Malmö och Pedagog Stockholm ger ett utmärkt stöd för den pedagogiska utvecklingen, och initierar spännande kollegiala samtal och nya idéer. Därför ska vi försöka skapa något liknande, fast inte bara för Karlstad utan för hela regionen: Pedagog Värmland.

Ett gott samarbete med kommunens it-avdelning är förstås en avgörande förutsättning för att det pedagogiska utvecklingsarbetet ska lyckas. Att bli bättre som beställare och att kunna föra en initierad och konstruktiv dialog är en viktig del av detta.

– Det är inte möjligt att finansiera varsin dator till eleverna, men de kan ta med sina egna laptops, mobiler och plattor och använda dem i undervisningen, säger Ola Henningsson. Men här är det läraren som avgör. Vi har ett öppet trådlöst nät på skolorna, där eleverna kan logga in med sina egna enheter och komma åt nätet och de gemensamma resurserna.

Ola Henningsson konstaterar att skolbiblioteken också måste vara delaktiga i det pågående förändringsarbetet, men att man ännu inte har nått dit. Det handlar om att få ordentlig fart på det kollegiala samtalet, men det kräver tid och tålamod. Medarbetarnas intressen och kunskapsnivåer skiljer sig mycket åt, och det måste man helt enkelt ta hänsyn till för att en långsiktigt och genomgripande förändring ska bli möjlig. Alla ska med i förändringsarbetet, och alla ska sträva i samma riktning, mot samma mål.

-För att vi ska kunna lyckas, gäller det att vi inte bara höjer lärarnas tekniska förståelse och förmågor, påpekar Ola Henningsson. De mer tekniskt inriktade utbildningsinsatserna behövs förstås, men vi kan inte nöja oss med det.

Det som är avgörande är hur tekniken kan användas i undervisningen och varför det är viktigt att lärarna gör det. Det måste finnas en tydlig pedagogisk målbild som både bygger på teorier och på praktiska erfarenheter.

– Omtanke Karlstad handlar om att göra det möjligt att omsätta teknikens möjligheter i skolans vardag, menar Ola Henningsson. Beslutsfattare, skolledare, lärare och elever måste alla lära sig att förstå och att kunna hantera de villkor och förutsättningar för kunskap och lärande som gäller i dagens samhälle!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *