Konsekvenser av skolans digitalisering

Vad händer egentligen när it börjar användas på allvar i skolan? Göteborgsprofessorn Berner Lindström påpekade i höstas att det inte längre är en fråga om skolan ska digitaliseras, utan det handlar om hur det ska gå till. Just nu pågår genomgripande förändringsprocesser ute i de svenska skolorna som förändrar villkoren för administration, undervisning, lärande samt kontakter med föräldrar och omvärld. Högskolan Väst har därför nyligen startat ett forskningsprojekt i informatik, med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, som ska undersöka det hela på djupet.

Konsekvenser av skolans digitalisering är ett doktorandprojekt som backas upp av ett handledarteam, berättar Maria Spante, universitetslektor i informatik vid Högskolan Väst, som leder projektet. Said Morad Babaheidari är doktorand och i handledarteamet ingår, förutom jag själv, Lena Pareto och Lars Svensson. Projektet är en del av den tvärvetenskapliga forskningsmiljön LINA – Lärande i och för det nya arbetslivet – och för Saids del blir det förstås en stor tillgång att möta och dra nytta av forskning från en rad olika discipliner.

Informatik är ett samhällsvetenskapligt ämne med inriktning mot hur samhälle och teknik möts och utvecklas tillsammans. I Sverige arbetar forskarna ofta verksamhetsnära, i tät samverkan med det omgivande samhället. Doktorandstudier i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande ställer dessutom krav på att doktoranden ska vara ute i verksamheten för att undersöka, analysera och förstå den.

Här handlar det om en longitudinell studie som ska försöka ge en så heltäckande bild som möjligt av vad det faktiskt innebär för skolan att digitaliseras. Hur ser beslutsprocesserna ut? Hur påverkar de olika it-system som skolledare, lärare och övrig personal använder egentligen skolans verksamhet? Hur förändras lärklimat, lärmiljöer och lärprocesser? Vad innebär digitaliseringen för lärare och andra yrkesgrupper på skolan? Hur förändras elevernas vardag – deras lärande, personliga utveckling och psykosociala välmående?

– Med andra ord blir det vad vi inom den akademiska världen kallar för en ”single-case study” med en ”whole-school approach”, förklarar Maria Spante. Tidigare forskning har föreslagit detta som ett bra sätt att få en djupare inblick i de processer som pågår. Men för att det verkligen ska fungera, gäller det att hitta en skola som är så ”normal” som möjligt, så att det går att fälla generaliserande slutsatser. Skolan får alltså inte vara speciell eller unik på något sätt, utan ska representera den genomsnittliga, ”vanliga”, svenska skolan.

Said Morad Babaheidari började doktorandutbildningen i augusti förra året, och nu använder han Skolverkets databas SIRIS för att hitta en F-9-skola som både uppfyller kriterierna och som är villig att ha en doktorand närvarande under flera år. Målet är att han ska bli färdig med detta under våren och därefter komma igång med det empiriska arbetet. Eftersom projektet är helfinansierat av Länsförsäkringar Älvsborg, kommer det att bli en skola i älvsborgstrakten.

– Said kommer att använda en hel palett av metoder i sitt arbete, säger Maria Spante. Det kan till exempel handla om att följa och observera den dagliga verksamheten, att delta i möten och att studera aktiviteterna i de olika it-system som används på skolan. Han ska fånga de processer som pågår över tid och göra dem begripliga. Målet är inte att skapa en ögonblicksbild eller en statusbeskrivning, utan att uppnå en bättre förståelse av de olika processer som samspelar i utvecklings- och förändringsarbetet.

Maria Spante konstaterar att det ibland finns en närmast naiv tilltro till teknikens kraft ute i kommunerna. Erfarenheterna visar att krångel med tekniken ofta stjäler tid från undervisningen. Det krävs också en god förståelse av hur de digitala möjligheterna kan användas för att utveckla undervisning och lärande.

– Det rör sig inte om magi, utan om att aktivt och medvetet arbeta för att de digitala möjligheterna kan utveckla den dagliga verksamheten på ett bra sätt, påpekar Maria Spante. Men detta rymmer förstås i sig många komplexa processer. Och just därför är det så viktigt att göra en närstudie på en skola. Genom att skapa en rikare förståelse för hur de här processerna ser ut och hur det sociala samspelet går till, kan det bli möjligt för oss att ge rekommendationer för hur man bör gå tillväga för att utvecklingsarbetet ska ge ett gott resultat som för verksamheten framåt.

Användningen av de ekonomiska resurser som står till förfogande har en viktig roll. De senaste par åren har många kommuner och skolor satsat på varsin dator, men Maria Spante tror, i likhet med Åke Grönlund, som leder forskningsprojektet Unos uno, att det kommer att bli en större variation framöver. En del kommer att fortsätta köpa in hårdvara till eleverna, medan andra kommer att låta dem ta med sin egen utrutsning till skolan. De ekonomiska prioriteringarna skiljer sig åt, och de båda lösningarna rymmer såväl möjligheter som problem.

Det är fortfarande en nyhet i sig att skolan använder it och nätet i undervisningen. Efterhand som nyhetens behag mattas av, kommer fokus att skifta från tekniken till de didaktiska möjligheterna och hur förhållningssätten till undervisning, kunskap och lärande påverkas och förändras.

– Det är inte givet att it ska in i varje enskild process, menar Maria Spante. Detta påpekade Larry Cuban redan för tio år sedan i boken Oversold and Underused. Användningen ska tillföra något av värde, annars är det ju ingen mening. Och det kräver en djupare reflektion kring såväl teknikens möjligheter som synen på kunskap och lärande.

I grund och botten handlar det om att förstå vilken roll tekniken spelar i samhällsutvecklingen. Forskningen visar att teknik och samhällsutveckling hänger tätt samman och att sociala institutioner och tekniska möjligheter samspelar och påverkar varandra. Skolan är en av de platser där den pågående samhällsutvecklingen blir synlig. Detta väcker en rad frågor som måste hanteras och diskuteras, av beslutsfattare och av oss alla, menar Maria Spante.

– Skoldebatten handlar i alltför stor utsträckning om mätbarhet och ordning och reda, säger Maria Spante. Jag hoppas och tror för min del att nyfikenheten på skolan och dess verksamhet är betydligt större än vad medieretoriken antyder. Vi får ju inte glömma att skolan är till för våra unga medborgare och deras utveckling. Tanken med det här forskningsprojektet är att ge ett bidrag till skolan och samhällsutvecklingen – att både ge svar och att väcka nya, viktiga frågor.


Kommentarer (1)

  1. -rene (GNU/samf),

    Tak for et spændende indlæg. Korrekt at it ikke skal (eller kan?) spille en rolle i alle formelle læringssammenhænge. Debatten forstummer dog aldrig for der udvikles hele tiden nye teknologier, der udfordrer undervisning (og nogle gange endda også læring) og på den måde sætter didaktikken til debat….

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *