Teknisk mångfald och öppna skolnät i Helsingborg

Skriven av Stefan Pålsson, januari 16, 2013 – 17:03 -

Under de senaste åren har allt fler skolor och kommuner satsat på att ge sina lärare och elever tillgång till varsin dator. Enligt DIU:s karta över 1-1-satsningar i Sverige är det just nu 220 av landets 290 kommuner som arbetar med detta. Hit hör bland annat Helsingborg, där de kommunala gymnasieskolorna började med varsin dator under hösten 2010. Den kommunala grundskolan omfattades aldrig av den här satsningen för elevernas del, däremot fick alla f-9-lärare varsin dator för två år sedan. Nu funderar politiker och tjänstemän på vad som ska göras framöver.

I mars 2012 tillsattes Ing-Marie Rundwall, som tidigare bland annat varit skolchef i Mölndal och Skara, som ny utbildningsdirektör. Under våren utformades en preliminär it-strategi och ett kompletterande stödmaterial för Kunskapsstaden Helsingborg, det vill säga de kommunala skolorna, från förskolan till och med gymnasiet. It-strategin ger ett ramverk för hur skolorna ska omsätta mål och riktlinjer i praktiken och tar sin utgångspunkt i den pågående globala samhällsutvecklingen, EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, de nya läroplanerna samt den nya skollagen.

Målet med strategin är att alla elever ska uppnå läroplanens mål och att de under sina skolår ska utvecklas till kunniga och engagerade samhällsmedborgare. För att detta ska bli möjligt, krävs att undervisningen drar nytta av den tekniska utvecklingen och kan utvecklas med hjälp av den. Det handlar inte bara om att föra in nya tekniska hjälpmedel till undervisningen, utan om att reflektera kring det pedagogiska förhållningsättet till tekniken och hur lärarnas och elevernas roller kan förändras.

- Det finns inte någon central plan för tillämpningen, säger Karin Ollinen, ikt-strateg, Helsingborgs stad. Rektor på varje skola ska ta fram en aktivitetsplan som steg för steg förklarar hur utvecklingsarbetet är tänkt att gå till: vilka inköp som krävs, satsningar på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, och så vidare. Planen ska sedan följas upp av respektive verksamhetschef. Tanken är att få igång diskussioner med skolledningarna kring hur de vill göra för att skapa en skola med hög måluppfyllelse, i takt med dagens villkor och krav.

Kommunfullmäktige har i två omgångar beslutat att elevpengen ska höjas, och iår får friskolorna och de kommunala skolorna ökade anslag för sin verksamhet. En del av de här pengarna ska gå till att förverkliga den digitala strategin, och det är rektorn på varje skola som beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.

En viktig och centralt beslutad del av förändringsarbetet är att alla kommunala skolor ska ge elever och personal tillgång till öppna trådlösa nät som är separerade från förvaltningsnätet och som kan användas oberoende av teknisk plattform. Tanken är att göra det möjligt att ta med sin egen utrustning till skolan – telefoner, plattor, laptops med mera – och att använda den på kreativa och utvecklande sätt i verksamheten. Detta provades under våren och hösten på ett gradvis ökande antal skolor. Nu ska alla skolor ges den här möjligheten.

- Det ställer förstås nya krav på lärarna när man inte kan utgå ifrån att alla elever har samma utrustning, konstaterar Karin Ollinen. Men samtidigt innebär det en chans att bryta rutinerna och att försöka hitta nya vägar. Istället för att tänka i traditionella mönster kan det till exempel öppna för att prova webbaserade tjänster och kollaborativa lösningar. Datorn blir inte bara en skrivmaskin, utan ett mångsidigt hjälpmedel som kan ge helt andra dimensioner åt undervisning och lärande.

Den tekniska mångfalden är förstås inte problemfri. Helsingborgs stad är på väg att implementera en lärplattform som i nuläget inte fungerar fullt ut för alla operativsystem, exempelvis för smartphones eller plattor. Skoldatateket har tecknat kommunala serviceavtal för program och tjänster som vänder sig till elever i behov av särskilt stöd. Här är det viktigt att även hitta lösningar som fungerar för mobila plattformar som iOS och Android.

- Vid årsskiftet avslutade vi vår satsning på PIM, och den fungerar som golv för arbetet med att förverkliga it-strategin, berättar Karin Ollinen. 80% av F-9-lärarna och 60% av gymnasielärarna har klarat nivå tre i PIM, så vi har en hyfsad grund att stå på, även om det förstås kunde vara bättre. Jag var PIM-samordnare, och just nu skriver jag på en rapport som både sammanfattar och blickar framåt.

Såväl EU:s undersökning ESSIE som Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i några ämnen på grundskolan och forskningsprojektet Unos Uno, där Helsingborg deltar med 1-1-satsningen på gymnasiet, visar att det överlag går trögt med den pedagogiska it-användningen i svenska skolor. Skolverket har också nyligen initierat en studie för att få en bättre bild av hur det ser ut med infrastruktur, kompetenser och pedagogisk it-användning i landets olika delar.

I Helsingborg finns det stora skillnader när det gäller datortäthet mellan skolorna. Likvärdigheten kan därför bli en utmaning när ansvaret huvudsakligen ligger på rektorsnivå. Det finns en tradition av lokalt ansvar i Helsingborg, och det är något som både politiker och skolfolk ofta betonar. Frågan om vad som ska skötas centralt och vilket ansvar som läggs lokalt är dock fortfarande öppen.

It-strategin kommer att granskas varje år och uppdateras vid behov. Framtida beslut och satsningar beror i stor utsträckning på hur det går med utvecklingsarbetet på de olika skolorna. En utredning av skolbiblioteksverksamheten kommer dock att genomföra redan i vår.

- Den tekniska mångfalden och de öppna näten kan nog sätta fart på den pedagogiska utvecklingen i Helsingborg, menar Karin Ollinen. Men det förutsätter att skolledare och lärare verkligen tar tag i de nya möjligheterna – och att man delar kunskaper och erfarenheter med varandra, både inom och mellan skolorna. Vi försöker stödja detta centralt genom att arrangera regionala och lokala Teachmeet, och det förekommer förstås redan samarbeten och fysiska träffar mellan flera skolor. Nu drar vi gång på allvar och den fortsatta kursen kommer att beslutas efterhand som behoven blir synliga!


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digital kompetens, En dator åt varje elev, IT-strategi, Lärares lärande | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS