Tekniska standarder gagnar pedagogisk utveckling

Skriven av Stefan Pålsson, februari 5, 2013 – 14:51 -

Igår arrangerade SIS, SKL och Stiftelsen DIU tillsammans seminariet Efter 1-1. Hur kan vi använda digitala lärresurser i skolan? Tre av presentationerna handlade om SIS fortsatta arbete med svenska it-standarder för lärande och Skolfederation, och jag koncentrerar mig på dem i det här inlägget. Detta är viktiga satsningar som kan få stor betydelse för den fortsatta pedagogiska utvecklingen i den svenska skolan.

Mats Östling, som ingår i arbetsgruppen för digitala lärplattformar i SIS-projektet, tog i sin första presentation upp en skrift som publicerades idag. Den vänder sig till system- och innehållsleverantörer samt till skolhuvudmännens inköpsansvariga: Vägledning för enklare tillgång till digitala lärresurser.

Målet med arbetet på SIS är att göra det enklare att hitta nätbaserade lärresurser och att göra det smidigt att integrera dem i befintliga lärplattformar och verktyg. SIS vill också skapa en nationell struktur för identifering och inloggning, så att det blir lätt att komma åt dem, och man vill se till att resurserna är tillgängliga för alla användare. I vägledningen förklaras kort och koncist varför standardiseringsarbetet är viktigt och vad som krävs för att det ska lyckas.

- Vår utgångspunkt är att eleverna ska kunna använda vilket material som helst, var som helst, när de är uppkopplade, berättade Mats Östling. Datorn är inte längre den dominerande plattformen, utan olika slags handhållna och mobila enheter börjar ta över. Enhetligheten är borta, och det måste vi kunna hantera. Därför är det viktigt att följa vedertagna standarder. Då kan vi både öka valfriheten, tillgängligheten och mängden innehåll.

Mats Östling påpekade att den här vägledningen, som kommer att uppdateras kontinuerligt, visar hur man genom en bred pedagogisk samverkan med olika typer av verksamheter kan skapa god nytta på kort tid.

- Vi har leverantörer, beställare och användare som deltar i arbetet, tillade Mats Östling. Och vi har förespråkare för färdigproducerat material och förespråkare för egenproducerat material. En mängd olika perspektiv samspelar och tillsammans kommer vi fram till konstruktiva lösningar.

I sin andra presentation berättade Mats Östling kort om Errol – Elever, resultat, reflektion, redovisning och lärande, livslångt, lärresurser – som är ett förslag på ett nytt delprojekt.

- Nu är det dags att gå ett steg vidare i standardiseringsarbetet och komma närmare det dagliga pedagogiska arbetet, konstaterade Mats Östling. Det är viktigt att det material som ligger till grund för elevens eget lärande och utveckling och för utvärdering, dokumentation och bedömning, görs tillgängligt i format som följer vedertagna standarder. Materialet ska kunna hanteras över tid, och det är viktigt att det kan följa med när eleven byter skola eller skolhuvudman. Det ska kunna bearbetas av skolan, men ska ägas av eleven.

De organisationer som redan deltar i standardiseringsprojektet kommer snart att få en inbjudan till ett första möte, men även andra som är intresserade är välkomna att vara med.

Fredrik Paulsson, docent vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet, gav en kort presentation av varför tekniska standarder är viktiga i skolan.

- Det övergripande svaret är att tekniska standarder skapar större pedagogisk nytta, berättade Fredrik Paulsson. Standarder gör det möjligt för elever och lärare  att kombinera innehåll, system och tjänster från olika håll. De skapar också en bättre fungerande marknad för digitala resurser, såväl fria som kommersiella. Och inte minst: standarder förskjuter makten från leverantörerna till lärarna.

Fredrik Paulsson tillade att det inte går att separera teknik och pedagogik när man talar om pedagogisk utveckling. Då når man helt enkelt inte ända fram.

Han gav också en kort inblick i projektet Öppen länkad data för skolan, som SIS driver med finansiering från Vinnova. Här handlar det om att försöka öka takten i skolans digitalisering genom att ta fram ett hjälppaket för de aktörer som vill skapa tjänster för skolan som använder öppna länkade data.

Öppna data är information som är fritt tillgänglig utan några som helst inskränkningar. Länkad data är en metod för att med hjälp av webbstandarder göra det möjligt att följa kopplingar mellan informationsobjekt över flera källor.

Fredrik Paulsson och hans kollegor arbetar sedan några år tillbaka med projektet WILD, där man tar fram en öppen molntjänst för att visa nyttan med öppna länkade data. Den här tjänsten gör det möjligt att automatiskt koppla lärresurser och andra digitala tjänster till styrdokumenten. Det innebär bland annat att det blir enklare för lärare att se vilka lärresurser som svarar mot ett visst avsnitt i läroplanen.

- Utbildningskatalogernas information om utbildningar är ett exempel på innehåll som skulle vara bra att ha i form av öppna data, menade Fredrik Paulsson. Det skulle göra det möjligt att skapa en rad olika nyttiga tjänster. Verktyg som används för att jobba med individuella utvecklingsplaner skulle till exempel vara bra att kunna koppla till styrdokumenten. Världen kan göras mycket enklare med öppen länkad data – och vi har knappt börjat!


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digitala lärresurser, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS