Mediekunnighet – en nyckelfråga för skolan

Skriven av Stefan Pålsson, februari 15, 2013 – 13:12 -

I dagens samhälle är det absolut nödvändigt att kunna hantera det ständiga informationsflödet på ett kritiskt och medvetet sätt. Annars blir det omöjligt att orientera sig i vad som händer i samhället och att delta i det offentliga samtalet och i de politiska processerna.

Att främja elevernas medie- och informationskunnighet blir en allt viktigare uppgift för skolan. Men den hör knappast till de mest framträdande frågorna i skol- och utbildningsdebatten.

- Sverige är ett av de mest uppkopplade länderna i världen. Trots detta är medie- och informationskunnighet ett starkt eftersatt område i skolans undervisning, konstaterar professor Ulla Carlsson, institutionschef på Nordicom vid Göteborgs universitet. Skillnaderna är stora mellan skolor och kommuner, och det är i stor utsträckning eldsjälarna som ser till att det blir någon medieundervisning. Vi har inte en likvärdig skola inom det här viktiga området, och det ser jag som ett stort och allvarligt demokratiproblem.

Nu finns det dock tydliga tecken på att frågan börjar bli mer synlig på den politiska dagordningen, och här spelar Nordicoms arbete en avgörande roll.

I år är Sverige ordförande i Nordiska Ministerrådet, och såväl medie- och informationskunnighet som den digitala utvecklingen i stort hör till de teman som lyfts fram som viktiga i det nordiska samarbetet.

I sektorprogrammet för kultur och medier konstateras att medie- och informationskunnighet är en nyckel till yttrandefrihet och demokrati. Detta är något som ligger i linje med formuleringarna i den kulturstrategi för de kommande fem åren som beslutades i slutet av förra året. Det är helt enkelt nödvändigt att säkerställa att alla medborgare har den medie- och informationskunnighet som krävs, och här är barn och ungdomar en särskilt viktig grupp.

- I de internationella samtalen nämns medie- och informationskunnighet ofta parallellt med läs- och skrivkunnighet. Båda förmågorna är grundläggande för att bevara och utveckla det demokratiska samhället, påpekar Anna-Karin Adolfsson, departementssekreterare på Kulturdepartementet. I Norden har vi sedan länge en bred samsyn när det gäller medier och demokrati.  Därför kan det vara bra att få igång ett mer organiserat samarbete inom det här området. Det handlar inte om att skydda unga från de digitala medierna, utan om att stärka deras förmåga att dra nytta av dem i sitt lärande och för sin personliga utveckling tillsammans med andra.

UNESCO hävdar att medie- och informationskunnighet är en förutsättning idag för att ta del av sina mänskliga rättigheter och för att kunna vara en aktiv medborgare i ett öppet och demokratiskt samhälle. I juli 2011 presenterade UNESCO ett internationellt ramverk för lärares medie- och informationskunnighet som både vänder sig till lärarutbildningarna och till yrkesverksamma lärare. Syftet med det här ramverket är att stärka den allmänna kunskapen om medier utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv, och det förutsätter att skolan och lärarna kan ta sitt ansvar.

UNESCO använder medie- och informationskunnighet som ett samlingsbegrepp för ett stort antal kompetenser inom informations- och medieområdet. Det handlar bland annat om att kunna söka information, att bedöma den kritiskt, att förstå hur kommersiella medier fungerar, att förstå journalistens roll, att inse censurens negativa kraft, att själv kunna publicera sig, att kunna delta i de demokratiska processerna och kunna ta plats i det offentliga rummet.

För skolans del gäller det att hjälpa barn och ungdomar att förstå sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter, och att ge dem det stöd de behöver för att utveckla de kunskaper och förhållningssätt som krävs. Medievärlden är komplex och svårhanterlig, men problemen går inte att reglera bort. Ökad kunskap bland allmänheten är det enda sättet att möta problemen och möjligheterna på ett konstruktivt sätt, konstaterar UNESCO i ramverket.

- UNESCOs ramverk kan säkert vara till stor nytta i diskussionerna om samhället och skolan, säger Fredrik Holmberg, medarbetare på Filmpedagogerna, som arbetar med att ta fram undervisningsmaterial för ramverket. Medie- och informationskunnighet är ett öppet begrepp, som rymmer allt ifrån klassisk bildning till digital kompetens, och dess stora värde måste lyftas fram i den allmänna debatten. Inte minst är det viktigt att betona likvärdigheten och att alla måste vara mediekunniga för att vi ska kunna bevara ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Vi var med och arrangerade en heldag om medie- och informationskunnighet på Filmfestivalen i Göteborg häromveckan, som i första hand vände sig till skolan, och det krävs fler liknande arrangemang för att göra frågan synlig.

8 mars, på Mediedagarna i Göteborg, kommer Nordicom att lansera två böcker. Den ena boken är en översättning och anpassning av UNESCOs ramverk och det utbildningsmaterial som utarbetat. Den andra boken, Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: Skolan och demokratin, är en antologi om medie- och informationskunnighet som skrivits av medie- och kommunikationsforskare, lärarutbildare, mediepedagoger och företrädare för public service. Nordicom kommer även att arrangera en paneldebatt på Mediedagarna, där några av bokens författare diskuterar vad som borde göras och vad som faktiskt kan göras för att se till att mediekunnighet blir en integrerad och viktig del av undervisningen i skolan.

- Tanken med boken är både att lyfta sakfrågan och att belysa problematiken ur ett didaktiskt perspektiv, säger Ulla Carlsson. Vi vill sprida den befintliga kunskapen och göra det lättare för beslutsfattare och myndigheter att ta nästa steg. Mediekunnighet måste börja diskuteras i utbildningspolitiska sammanhang, annars blir det inte någon ändring i skolan. Det krävs en nationell policy som tydligt säger att alla barn måste ges möjlighet att utveckla sin mediekunnighet i skolan. I dagens komplexa medielandskap räcker det inte med ”sunt förnuft”, utan skolan måste helt enkelt ta tag i detta på ett seriöst sätt i sin undervisning. Och det gäller att på ett klokt sätt bygga vidare på de kunskaper och funderingar som barnen har.

I oktober kommer Nordicom och Statens medieråd att arrangera ett nordiskt expertmöte om mediekunnighet i Stockholm. Mötet ingår i det arbete som Sverige genomför under sitt ordförandeår i Nordiska Ministerrådet, och syftet är att lägga grunden för ett nordiskt nätverk som kan arbeta vidare med medie- ochinformationskunnighet och relaterade frågor framöver.

Inför expertmötet kommer ett underlag att tas fram som beskriver det arbete som pågår i Norden kring medie- och informationskunnighet. När det finns en tydlig bild av det arbete som redan är på gång, blir det enklare att diskutera vad som behöver göras, vad som kan hanteras av de enskilda länderna och vad som kräver ett mer samordnat nordiskt samarbete. Tanken är att alla relevanta organisationer, allt ifrån myndigheter till stiftelser, föreningar och medieföretag, ska vara med på mötet så att man verkligen kan få till stånd ett brett och allsidigt nordiskt samarbete.

Förutom nätverksarbetet, är det meningen att expertmötet ska ta fram rekommendationer för det fortsatta arbetet som kan lämnas över till Nordiska Ministerrådet. Nordicom kommer även att dokumentera allt arbete som genomförs på expertmötet, och det kommer att publiceras 2014.

-Den grundläggande uppgiften är att samlas kring en klar och tydlig definition av vad vi arbetar med och att visa varför det här arbetet är viktigt, menar Martina Wagner, som leder arbetet med medie- och informationskunnighet på Statens Medieråd. Om vi lyckas få rätt personer till expertmötet, och om Nordiska Ministerrådet är intresserat av att gå vidare med våra rekommendationer, då tror jag att vi kan nå riktigt långt, både i det nordiska samarbetet och här hemma. Om vi kan samlas kring begreppet medie- och informationskunnighet, blir det enklare att ge tyngd åt det arbete som redan görs. Det blir antagligen också lättare att synas i samhällsdebatten.

Här i Sverige finns det många aktörer som är viktiga i arbetet med medie- och informationskunnighet, och för Statens medieråds del gäller att knyta de kontakter som krävs för att man ska kunna uppfylla regeringsuppdraget: att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Statens medieråd samarbetar redan med bland annat Skolverket, Svensk Biblioteksförening, UR och projektet eSamhället på SKL. Det pågår också en del samarbete med olika projekt på departementen, men här krävs en bättre samordning för att få en klarare bild av vad som pågår och vad som bör göras.

-Precis som UNESCO försöker vi koppla vårt arbete till den demokratiska utvecklingen, berättar Martina Wagner. I det sammanhanget är det uppdrag vi fått från Justitiedepartementet och samarbetet med demokratienheten kring detta förstås betydelsefullt. Det är även viktigt att vända sig till en bredare allmänhet, och jag tror att tiden börjar bli mogen för det nu.

Medie- och informationskunnighet är en av de allra viktigaste samhällsfrågorna, och det måste bli både tydligare och mer synligt i samhällsdebatten.

-Jag kan redan se att medie- och informationskunnighet så smått börjar bli viktigare i det politiska arbetet, säger Anna-Karin Adolfsson. Frågan lyfts allt oftare inom EU, och här är Safer Internet Program ett exempel i mängden. I Sverige har medie- och informationskunnighet börjat lyftas av Digitaliseringskommissionen, och i regeringen finns en medvetenhet om att en hel del behöver göras. Men vi måste börja fundera på hur vi ska kunna nå alla målgrupper på bästa sätt. Medierådet tar fram bra material, men vi måste nog också vända oss direkt till lärarutbildningarna. Än är vi bara i början, men det kommer att hända mycket framöver!


Postat i kategorin Didaktik, Gemensamt lärande, Informellt lärande, Medie- och informationskunnighet | 7 kommentarer »

7 kommentarer till “Mediekunnighet – en nyckelfråga för skolan”

  1. Hans Renman skrev:

    Utmärkt, Stefan! Jag har under en längre tid dragit en lans för just medialitteracitet som ett viktigt område för skolan att fokusera på. Detta som ett lite annat, mer framtidsförmågeorienterat spår än det invanda begreppet ”läs- och skrivkunnighet”. Detta känns mycket mer relevant och rätt. Återstår att se hur det fångas up ute på skolor.

  2. Stefan Pålsson skrev:

    Tack!

    Ja, här är vi ju bara i början än så länge – så det är förstås läge att återkomma i ärendet!

  3. Krister Widell skrev:

    Mediekunnighet bör vara ett område för skolbiblioteken att intressera sig för och fördjupa sig i. Källkritik och informationssökning ägnar sig många skolbibliotekarier åt och dessa områden kan ses som delmängder av det nya begreppet mediekunnighet.

  4. Stefan Pålsson skrev:

    Visst är det så. Både skolbibliotekarier och lärare kommer att ha mycket att göra. Och Statens medieråd har ju också samarbeten på gång med såväl Svensk Biblioteksförening som SKL!

  5. Hanna Stehagen skrev:

    Bra om detta kan kopplas med något av de språkutvecklingsprojekt som just nu drivs. Sett ur ett demokratiskt perspektiv är det språkliga kompetens en grund för att kunna utveckla mediekunnighet och ett stor skäl till att vissa elever blir digitala främlingar. En skolsatsning på språk och media/digital literacity hade varit önskvärt.

  6. Gunilla E Magnusson skrev:

    Högskolan i Borås, arrangerar en konferens under april månad för ansvariga högskolor och universitetens RuC, Regionalt utvecklingsCentrum där just MIK – Medie och informations-kunnighet är ett av temana. På konferensen medverkar bl a Skolverket, SKL och Filmpedagogerna.

    Undertecknad kommer i samband med detta undersöka intresset från lärosätenas sida att vara partner i en riks-omfattande uppdragsutbildning kring området.

    Hälsar
    Gunilla E Magnusson
    Bitr prefekt, Samverkan och uppdrag
    Högskolan i Borås
    073-230 59 69
    gunilla.magnusson@hb.se

  7. Barbro Oxstrand skrev:

    Min licentiatuppsats: Från Media literacy till mediekunnighet: Lärares uppfattning och förståelse av begreppen mediekunnighet och IKT i skolan och deras syn på medieundervisning visar att lärare har väldigt olika nivåer av egen mediekunnighet, vilket får till följd att elever får olika förutsättningar att bli mediekunniga och därmed bli aktiva samhällsmedborgare och arbeta för ett hållbart demokratiskt samhälle. Lärare önskar kontinuerligt stöd av sina rektorer både vad det gäller vad de ska undervisa om, och för att kunna få rätt fortbildning på arbetstid.Lärare efterlyser i studien även en nationell plan över vad som ska ingå i deras medie – och IT-undervisning så det skulle ju vara väldigt bra om Skolverket kunde få detta i uppdrag.

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS