OECD om globala trender som påverkar skolan

Skriven av Stefan Pålsson, februari 21, 2013 – 14:36 -

I slutet av januari gav OECD ut boken Trends Shaping Education 2013, som ger en lättläst presentation av viktiga globala utvecklingsprocesser som påverkar skola och utbildning. Syftet är att ge beslutsfattare, skolledare, lärare, föräldrar och alla andra intresserade en översiktlig bild av hur världen förändras, och att stimulera till tankar och diskussioner om vad detta kan betyda för den fortsatta utvecklingen.

De senaste åren har flera internationella rapporter pekat på behovet av en bredare utbildnings- och skoldebatt, som tar sig an de pågående samhällsförändringarna. Horizon Report, K-12 Edition lyfte fram detta 2010, och konstaterade då att det nuvarande skolsystemet inte kan hantera de nya förutsättningar som skapas. Därför behövs det både mer forskning, fler experiment med nya sätt att undervisa och en mer djupgående offentlig debatt för att vi tillsammans ska kunna hitta nya vägar. Detsamma konstateras i Connected Minds, den avslutande rapporten i OECD:s projekt New Millennium Learners, som gavs ut förra sommaren. Ingen kan med säkerhet säga hur framtiden ser ut. Därför är det nödvändigt att det sker en öppen och konstruktiv dialog kring skolan och samhället som fäster blicken på dagens villkor.

OECD har gett ut Trends Shaping Education vid två tidigare tillfällen, 2008 och 2010. I årets upplaga fokuserar man, precis som tidigare, på OECD-länderna, men tar även med de snabbväxande BRIC-länderna och andra länder som får en växande betydelse, bland annat Indonesien och Sydafrika, om den tillgängliga informationen är tillräcklig. Totalt analyseras utvecklingen inom trettiofem olika områden, grupperade i fem breda teman:

  1. Globalisering
  2. Hälsa, välmående och ett gott samhälle
  3. Arbetsmarknaden och dess krav på kunskaper
  4. Den moderna familjen
  5. Den digitala utvecklingen

I boken konstateras att de fyra första trenderna är långsiktiga, linjära och överlag tämligen stabila. Den femte trenden, den digitala utvecklingen, är svårare att förutsäga, är mer kortsiktig och utvecklas exponentiellt. Dessutom påverkar den de andra trenderna.

Efter varje område i boken ställs frågor som kopplar den pågående utvecklingen till skolan och till undervisningen. Här finns det inte några givna svar, utan tanken är att så frön till tankar och diskussioner. Till varje område finns också referenser, lästips och förklaringar av termer och begrepp.

Globaliseringen handlar om att kommunikation och rörlighet ökar över hela världen. Det innebär bland annat att världshandeln ökar, att turism och långväga resande växer och att ländernas befolkning blir mer blandad och mångkulturell. Samtidigt förändras den ekonomiska och politiska maktbalansen, klyftan mellan fattiga och rika ökar och natur och miljö utsätts för växande påfrestningar.

Detta innebär rejäla utmaningar för världens beslutsfattare – men också för skolan och hela utbildningssystemet. Vad kan skolan göra för att hantera den växande mångfalden och för att dra nytta av olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper? Hur kan skolan förbereda eleverna för ett globalt, mångkulturellt och dynamiskt samhälle? Vilken roll har skolan för att öka medvetenheten om miljöhot och en förståelse för behovet av långsiktig, hållbar utveckling? Vad krävs för att skola och utbildning ska kunna minska ekonomiska och sociala klyftor inom och mellan länder och regioner?

Urbaniseringen och framväxten av megastäder ökar, särskilt i utvecklingsländerna. Det påverkar förutsättningarna för en god levnadsmiljö, säkerhet och trivsel, social balans och psykiskt välmående. I de mest utvecklade delarna av världen konstateras att fetma och andra hälsoproblem innebär ökade kostnader för samhället, såväl för förebyggande åtgärder som för vård. Människors politiska engagemang och vilja att aktivt arbeta för att delta i samhällsdebatt och politiskt förändringarbete minskar generellt inom OECD.

Vad kan göras för att skapa stimulerande lärmiljöer i städer som blir alltmer tätbefolkade, med färre gröna områden, sämre luft och växande sociala problem? Hur kan skolan stimulera en mer hälsosam livsstil? Hur kan undervisningen väcka det politiska intresset och hjälpa barn och ungdomar att utvecklas till engagerade medborgare som kan stärka det demokratiska samhället?

Arbetsmarknaden präglas fortfarande av stora genusskillnader, både när det gäller yrkesval och livsinkomst. Samhällsekonomin blir alltmer kunskapsintensiv och det ställer krav på högre utbildning, mer forskning, kreativitet, initiativförmåga och ett livslångt lärande. Arbetsmarknaden blir också mer flexibel, vilket innebär att kraven på egenföretagande och entreprenörskap ökar. Samtidigt får vi en allt större inkomstklyfta i samhället och många riskerar att stötas bort till utanförskap och fattigdom.

Vad kan skolan göra för att vägleda eleverna bättre när det gäller yrkesval och för att radera stereotypa perspektiv på kön och sociala grupper? Hur kan skolan förbereda eleverna på ett globalt, uppkopplat, samarbetsinriktat och ständigt föränderligt yrkesliv? Vad krävs för att skolans undervisning ska hjälpa eleverna att tänka entreprenöriellt och kunna hantera en tillvaro som egenföretagare som ställer krav på ständigt utveckling? Hur kan skolan motverka utanförskap och främja social mobilitet och utveckling?

Familjen ser annorlunda ut idag än för bara några decennier sedan. Många lever allt längre, allt färre gifter sig, antalet barn blir färre och många blir föräldrar senare i livet. Vad krävs för att skolan ska kunna behålla äldre lärare i skolan? Vilka krav kommer den äldre delen av befolkningen att ställa på utbildningssystemet när det gäller personlig och kulturell utveckling? Vad innebär de förändrade familjestrukturerna för skolan? Vad betyder det att allt fler inte har några syskon i skolan? Hur kan skolan möta äldre föräldrars ökade intress för och engagemang i sina barns lärande?

Den digitala utvecklingen och den ständiga uppkopplingen ställer många och svåra krav på skolan och på undervisningen. Vad innebär det för skolan att de flesta, åtminstone i den mer utvecklade delen av världen, numera har tillgång till Internet? På vilka sätt påverkas och förändras skolan av digitaliseringen? Vad krävs för att beslutsfattare och lärare ska få en bättre förståelse för hur it kan utveckla lärandet i skolan? Hur kan skolan motverka den andra digitala klyftan? Hur ska lärarnas yrkesutveckling kunna hålla någorlunda jämna steg med den snabba utveckling av digital teknik och nya medier?

Överflödet av information och det förändrade medielandskapet där alla kan vara producenter ställer också en rad krav på skolans undervisning och på lärarens kunskaper, inte minst när det det gäller medie- och informationskunnighet. Här handlar det både om att kunna söka effektivt, att granska informationen kritiskt, att kunna lära sig av den, att själv kunna delta i det offentliga samtalet och att förstå hur dagens medier och mediebranschen ser ut och fungerar. OECD nämner inget om skolbibliotek  i boken, men här vill jag även nämna att biblioteksforskare som Ross Todd och Carol Gordon hör till dem som länge lyft fram skolbiblioteksverksamheten internationellt.  De har också betonat dess viktiga roll i undervisningen.

Vad betyder det att många numera ”har världen i fickan” tack vare den mobila utvecklingen? En allt större del av vardagen påverkas och förändras av detta och vi kommunicerar och förhåller oss till information och tillgänglighet på helt andra sätt än tidigare. På vilka sätt påverkar det synen på läroplaner, undervisning, prov, bedömning och på skolans och klassrummets funktion som plats för lärande? Och vad betyder den ökade användningen av appar och nätbaserade tjänster för flexibiliteten, de pedagogiska möjligheterna – och för sökerhet och personlig integritet?

Förra våren skrev jag om UNESCOs presentation av forskning kring mobilt lärande över hela världen. Den här veckan arrangerar UNESCO Mobile Learning Week i Paris, och man har även publicerat riktlinjer kring mobilt lärande för beslutsfattare. OECD lyfter bara frågan i boken, men UNESCO argumenterar både i sina forskningspresentationer och i sina riktlinjer för nyttan och värdet med mobilt lärande. Det ökar möjligheterna att ge alla tillgång till undervisning, oavsett tid och plats. Mobilt lärande kan också öka den produktiva användningen av klassrummet som fysiskt rum för lärande, samtidigt som det blir enklare att ge snabb återkoppling och att överbrygga formellt och informellt lärande. Det ställer även krav på lärarens kunskaper och förmågor, ökar behovet av bra lärresurser och förutsätter strategier för en fungerande infrastruktur samt allas tillgång till tekniken.

Den ökade användningen av sociala medier, den växande marknadsföringen på nätet och den allt större mängden användargenererat innehåll ställer också krav på skolans undervisning. Dels handlar det om att arbeta på nya sätt, mer kollaborativt och problemlösande, och att föra in medierna och elevernas eget medieskapande i vardagen. Det blir också nödvändigt för eleverna att kunna tolka och värdera marknadsföring och andra budskap på nätet, liksom att skydda sig mot bedrägerier, mobbing och andra hot.

Inom EU är Safer Internet Program ett exempel på hur detta kan hanteras – inte främst genom hinder och förbud, utan genom ökad mediekunnighet, såväl hos vuxna som bland barn och ungdomar. I Sverige arbetar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med lärresurser om informationssäkerhet, Konsument Europa hjälper skolan att hantera digitala utmaningar och möjligheter för privatekonomi och konsumtion och Staten medieråd har utvecklat undervisningsmaterial som utvecklar yngre barns mediekunnighet.

Den globala samhällsutvecklingen har många dimensioner och rymmer både hot och möjligheter. Med den här boken har OECD gett ett bidrag till att utveckla den allmänna kunskapen, att ge stöd åt en konstruktiv global och lokal samhällsdebatt – och möjligheter till en större delaktighet i arbetet med den fortsatta skolutvecklingen.


Postat i kategorin Digitala lärresurser, Lärares lärande, Medie- och informationskunnighet, Skolbibliotek | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS