Att undersöka digitalisering och digitala förmågor

Skriven av Stefan Pålsson, februari 28, 2013 – 15:38 -

I början av oktober 2011 lanserade regeringen It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige, med visionen att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter i samhället. Digitaliseringskommissionen, som tillsattes i juni förra året, ska se till att visionen kan bli verklighet genom att analysera den digitala utvecklingen, visa på digitaliseringens möjligheter, samverka med andra aktörer och ge förslag på åtgärder. Lilla kommissionen och Expertgruppen bidrar till det här arbetet.

1 maj ska Digitaliseringskommissionen lämna sin första delrapport med förslag på indikatorer för att mäta digitaliseringen inom de fem områden man just nu arbetar med, bland annat skolan. Teknikanalysföretaget Gartner har tagit fram ett underlag för arbetet genom att kartlägga befintliga indikatorer och ge förslag på nya. En del områden, bland annat bredband, har redan väl utvecklade indikatorer. För andra områden har det inte fastställts några, varken nationellt eller internationellt. Skolan är ett sådant område.

Gartner har gått igenom den digitala agendan för att identifiera nyckelformuleringar som gör det möjligt att föreslå lämpliga indikatorer. Resultatet blev dessa fyra:

  1. ”Varje elev skall efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”
  2. ”Förbättrad digital kompetens hos elever/studenter efter grundskolan”
  3. ”Bra digitala läroverktyg och användning av dessa”
  4. ”Digital kompetens hos personalen”

Med utgångspunkt i Skolverkets pågående kartläggning av it-användning och it-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning har Gartner föreslagit sju indikatorer:

  1. Andel skolor som har en it-plan/strategi som täcker de viktigaste identifierade frågorna och som följer upp den minst vartannat år
  2. Antal datorer per elev samt hur fördelningen mellan stationära datorer, laptops och plattor ser ut
  3. Jämförelsetal för tillgång till programvara för lärare och elever inom identifierade tilämpningsområden
  4. Jämförelsetal för elevers användning av datorn i skolan, i olika ämnen och för olika användningsområden. Här ska elevernas svar användas.
  5. Jämförelsetal för elevernas digitala kompetens, baserat på lärarnas bedömning
  6. Andel lärare som sällan, nästan aldrig eller aldrig upplever att deras egen it-kompetens begränsar deras lärarroll eller deras användning av it i undervisningen
  7. Jämförelsetal för lärarnas attityder till nyttan av it i skolan

Under de kommande veckorna arrangerar Digitaliseringskommissionen några mindre workshops, bland annat om skolan, för att lyfta in tankar och idéer från andra aktörer i arbetet. Gartners rapport är bara ett underlag, och det krävs mer arbete för att kunna leverera ett förslag till regeringen. Därför välkomnar Digitaliseringskommissionen hjälp med att ta fram indikatorer från alla som är kunniga och intresserade inom något av områdena.

Här kan det vara intressant att titta lite på Norge, som sedan 2003 i undersökningen Monitor kartlägger hur digital infrastruktur, it-användning, lärstrategier och digital kompetens utvecklas i den norska grundskolan och på gymnasiet. Senter for IKT i utdanningen ansvarar för Monitor, som sedan 2009 genomförs varje år, och som är kvantitativ respektive kvalitativ vartannat år. I den kvantitativa undersökningen ingår sedan 2009 även test av elevernas digitala förmågor, och det första året undersöktes också lärarnas digitala kompetens.

Monitor 2010 var den första kvalitativa undersökningen och den baserades på grupp- och telefonintervjuer med elever, lärare och skolledare på ett tiotal skolor i olika delar av Norge. Den genomfördes främst för att ge en bättre bild av den dagliga it-användningen i skolan, men också för att göra det möjligt att upptäcka nya områden och frågeställningar för den kvantitativa undersökningen.

Monitor 2012 är den senaste kvalitativa undersökningen och består av tre fallstudier: om interaktiva skrivtavlor, om hur plattor används i undervisningen samt om elevers eget skapande av lärresurser med hjälp av fritt tillgängliga tjänster på nätet.

I den senaste kvantitativa undersökningen, Monitor 2011, fokuserade analysen elevernas digital omdömesförmåga, det vill säga i vilken mån de kan hantera teknikens möjligheter och relationerna till andra på ett ansvarsfullt sätt. Digital omdömesförmåga räknas till de digitala färdigheter som alla elever ska tillägna sig i skolan och ingår i Utdanningsdirektoratets ramverk för de fem grundläggande färdigheterna i den norska läroplanen.

Mot slutet av Monitor 2011 konstaterar de forskare som genomfört analysen att det inte räcker med kvantitativa mätningar för att komma fram till ordentliga svar. Det avgörande är inte hur ofta it används i undervisningen eller hur attityder och förhållningssätt ser, utan hur användningen ser ut i praktiken och hur den påverkar elevernas utveckling och lärande. Tillgången till datorer säger inte heller särskilt mycket. Istället menar man att det är viktigare att försöka komma åt och att beskriva hur lärare och elever upplever kvaliteten på infrastrukturen. Är det möjligt att göra det som de vill kunna göra i undervisningen och vad vill de kunna göra? De resonerar också kring vad som behöver göras för att förbättra arbetet med digital kompetens i den norska skolan. Kanske är det en bra idé att forskare och lärare lyfter fram goda exempel i lokala och regionala workshops där man knyter an till pedagogisk och didaktisk teori, aktuell forskning och internationella praktiska erfarenheter?

I januari påbörjades arbetet med Monitor 2013, som är en kvantitativ undersökning. Nu är tanken att Monitor inte längre ska vara en traditionell undersökning som enbart informerar myndigheter och forskare, utan att det också ska bli ett formativt verktyg som skolorna kan använda i sitt utvecklingsarbete.

De norska erfarenheterna visar att det inte räcker med kvantitativa analyser för att få en någorlunda heltäckande bild av läget – och man har ännu inte nått ända fram. Det gäller att försöka tränga in på djupet och komplettera med kvalitativa undersökningar för att verkligen fånga vad som händer, vilka faktorer som är positiva respektive negativa och vilka åtgärder som krävs för att få bättre fart på utvecklingen. Och det är långt ifrån enkelt.


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digital kompetens, Digitala lärresurser | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS