GR Utbildning följer med utvecklingen i iTEC

I oktober 2010 tog jag upp det då nystartade internationella forsknings- och utvecklingsprojektet iTEC – Innovative Technologies for an Engaging Classroom, som hör till de allra största europeiska satsningarna på it i skolan. Projektet, som omfattar knappt hundra miljoner kronor, ingår i EU:s sjunde ramprogram, avslutas 2014 och drivs av Europeiska skoldatanätet tillsammans med tjugosex partners i arton länder. Till projektets partners hör fjorton utbildningsdepartment från lika många länder samt myndigheter, företag och forskningsinstitutioner.

Syftet med iTEC är att i stor skala ta fram och pilottesta undervisningsscenarier som drar nytta av de pedagogiska och didaktiska möjligheter som it-utvecklingen skapar. Framförallt arbetar man med undervisning och lärande i naturvetenskap och matematik på de sista åren i grundskolan, men ämnesöverskridande undervisning, andra årskurser och andra ämnen förekommer också.

Insikterna från arbetet med scenarierna kan även efter projektets slut vara till nytta i den fortsatta utvecklingen av deltagarländernas nationella styrdokument.Mer än tusen klasser i fjorton länder deltar i utveckling, tillämpning och utvärdering av scenarierna, som har olika inriktning och genomförs i fem överlappande cykler på vardera arton månader.

Sverige deltar inte som partner i iTEC, men är med på ett hörn ändå eftersom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) sedan en tid tillbaka är associate partner. På Mötesplats Skola i Göteborg i november 2011 arrangerades ett seminarium om iTEC där bland annat projektledaren Will Ellis deltog. I januari 2012 medverkade projektgruppen på GR Dropouts på en workshop i London under BETT och erfarenheterna härifrån spreds sedan vidare regionalt.

Häromdagen bytte jag några ord med projektledaren Ingela Lundh på GR Utbildning om tankar och erfarenheter kring iTEC.

– Min medverkan tog fart på allvar först efter årsskiftet, berättar Ingela Lundh. Jag var med i London och deltog i en workshop där vi tillsammans utvecklade ett scenario som snart ska användas i praktiken ute på skolor i Europa. Generellt sätt ger scenarierna ett rätt så imponerande intryck. De är inte särskilt beroende av de digitala verktyg och tjänster som används, utan det hela bygger på själva tänkande kring lärandet och sätter eleverna, de lärande, i centrum.

Att vara  associate partner i iTEC innebär att GR Utbildning kan delta i konferenser, workshops och andra arrangemang, men det deltar inga klasser från kommunerna i det praktiska scenariearbetet. En stor del av arrangemangen i iTEC är förvisso offentliga, men en associate partner får en bättre insyn i vad som pågår och kan delta mer aktivt i diskussionerna, menar Ingela Lundh. Dessutom blir det enklare att knyta kontakter som kan vara till nytta i det egna arbetet.Dessutom kan GR Utbildning dela med sig lärdomar från sina egna projekt och på så sätt bidra till den fortsatta utvecklingen i Europa.

Erfarenheter och lärdomar från iTEC är särskilt intressanta i projektet GR Dropouts, där man arbetar med att hantera ungdomars skolkproblematik för att förebygga utanförskap. I scenarierna går det att hitta arbetssätt och mål som kan göra skolan relevant för de elever som riskerar att hamna i riskzonen. Frågor som rör bedömning och den formativa processen är kanske mer aktuella än någonsin.  I det numera avslutade projektet STEPS, Strategiskt entreprenörskap i skolan, bildades kompetensnätverket Bedömning för lärande tillsammans med Christian Lundahl, och här har man stor nytta av det arbete och de diskussioner som pågår.

– Under våren blir det en spännande uppgift att följa den norske projektledaren Ola Berge, säger Ingela Lundh. Han jobbar på Senter for IKT i utdanningen, som representerar Norge i iTEC. Under hela projektperioden deltar sammanlagt ungefär åttio klasser i olika scenarier, och det här arbetet kan säkert vara värdefullt för den fortsatta skolutvecklingen och arbetet med digital kompetens i Norge. För mig och GR Utbildning betyder den här ”skuggningen” att jag på nära håll kan följa hur undervisningen med scenarierna går till i praktiken och få en bild av vilka möjligheter och hinder som kan dyka upp längs vägen.

Det finns stora skillnader mellan skolorna i de länder som deltar, både när det gäller infrastruktur, pedagogiska perspektiv och vana vid it i undervisningen. Arbetssätt som bygger på att eleverna är aktiva producenter av kunskap, att datorspel och mobiler integreras i vardagen och där samverkan med världen utanför skolan blir en viktig del, är ibland nya erfarenheter för både lärare och elever. iTEC har inneburit ett lyft för många elever och lärare, och kanske är det de som legat efter som haft mest nytta av projektet.

Språkliga barriärer har dock ställt till det ibland. En del lärare och elever är ovana vid att kommunicera på engelska, och utan ett gemensamt språk blir det svårt att samarbeta över landsgränserna. Men det är förstås inget som är unikt för iTEC, utan det är ett hinder som man oftast får räkna med i internationella projekt.

– Kontinuerlig utvärdering är en viktig del av arbetet, men det bygger i hög grad på att lärarna är aktiva, påpekar Ingela Lundh. Hittills har det inte skett någon mer systematisk insamling. Nu när vi är på väg in i den fjärde och näst sista cykeln kommer forskningen att komma in på ett mer tydligt sätt. I Norge innebär det att forskarna åker ut och djupintervjuar både lärare och elever inom projektet. Aktiviteterna bygger vidare på tidigare cykler, och den här gången ska eleverna samarbeta i grupper för att fundera, undersöka och reflektera, och resultaten ska redovisas som spel eller multimediala berättelser. Både i den här och i den sista cykeln ska lärarna på ett mer djupgående sätt försöka ta reda på vad eleverna faktiskt lär sig.

Ingela Lundh konstaterar att deltagandet i iTEC är en spännande omvärldsbevakning som både ger nya perspektiv, förstärker egna tankar och visar var skolorna i GR:s kommuner befinner sig i sitt utvecklingsarbete. Det blir också tydligt att de pågående samhällsförändringarna och dess konsekvenser för skolan och undervisningen måste diskuteras på allvar. Samtidigt är det viktigt att möta eleverna där de är och att kunna utgå från deras vardag och kontext i det dagliga arbetet.

– Vi delar gärna med oss av våra tankar och erfarenheter till alla som är intresserade, avslutar Ingela Lundh. När tekniken och samhället utvecklas och förändras så snabbt som idag, är det viktigt att samarbeta för att både kunna möta utmaningarna och för att dra nytta av de nya möjligheterna. Med hjälp av erfarenheterna från scenarierna går det säkert att hitta många bra sätt att utveckla och förbättra skolans undervisning!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *