Mångsidigt med it i matematik, no och teknik

Skriven av Stefan Pålsson, april 17, 2013 – 18:11 -

I september startar Skolverket en treårig fortbildningssatsning för att skapa ett nationellt nätverk av lärare i naturvetenskap och teknik som har till uppgift att utveckla undervisningen. Satsningen vänder sig till förskolan, grundskolan och gymnasiet.

Tanken är att lärarna ska fungera som stöd för huvudman och skolledare i det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet, och att de ska bli en viktig resurs i det kollegiala lärandet.

Helena Kvarnsell, som är lärare på Björknässkolan i Nacka, är ett exempel på en lärare som utvecklar sin undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik genom att integrera de digitala möjligheterna. För tre och ett halvt år sedan började skolan arbeta med varsin dator, och sedan dess har hon utforskat nya vägar tillsammans med sina elever i sjuan, åttan och nian.

På årets upplaga av SETT gav hon en presentation av hur hon arbetar.

- Min primära utgångspunkt är de mål som anges för undervisningen i matematik, no och teknik i Lgr 11, förklarar Helena Kvarsell. Dessutom vill jag att undervisningen ska väcka elevernas intresse och motivation, och knyta an till deras vardag. Då lär de sig helt enkelt bättre!

EU:s åtta nyckelkompetenser är en viktig grund, särskild digital kompetens, entreprenörskap och initiativförmåga samt att eleverna utvecklar metakognitiva förmågor – att de lär sig att lära. Det amerikanska initiativet 21st Century Skills, som under de senaste åren anammats i flera delstater, är en annan grund. Här tar hon framför allt fasta på samarbete, kreativitet, kritiskt tänkande och färdigheter i informationssökning.

Helena Kvarnsell och hennes elever arbetar bland annat med tankekartor, bloggar och skapar multimediala presentationer. Samtidigt som eleverna utvecklar sina ämneskunskaper och fördjupar sin förståelse, lär de sig att samarbeta, kommunicera, skapa och lära tillsammans med och av varandra. De lär sig att presentera sina kunskaper för andra och tränas i att förklara hur de resonerar och tänker. Eleverna lär sig också att sprida information på webben och att hantera upphovsrättsliga frågor.

- För att verkligen kunna förklara begrepp som till exempel volym på ett tydligt och begripligt sätt, är det nödvändigt att ha en ganska djupgående förståelse, konstaterar Helena Kvarnsell. När eleverna skapar filmer och animationer i olika ämnesområden och teman, är avsikten att ta fram lärresurser som vi kan ha nytta av i undervisningen. Och det har visat sig fungera alldeles utmärkt! De sätter fart på funderingar och reflektioner och vi får diskussioner som ger en god hjälp åt förståelsen av komplexa frågor och problem.

När Helena Kvarnsell arbetade med temat infrastruktur i matematik- och teknikundervisningen, fick eleverna i uppgift att förklara, visa och berätta. Några byggde modeller med gamla märklintåg, några arbetade tredimensionellt i Google SketchUp och två elever byggde och skapade i Minecraft.

Eleverna arbetar sällan ensamma, utan i regel är de två, tre stycken som samarbetar. Det innebär att de kan träna sig att ha olika roller i ett projekt och de lär sig att skapa och lära tillsammans, genom att utnyttja och förena varandras kunskaper.

Men ger de här sätten att arbeta en högre måluppfyllelse än traditionell undervisning?

- I början, när jag fick den här typen av frågor, svarade jag att jag inte visste det, säger Helena Kvarnsell. Och jag tyckte inte att jag kunde ta reda på det genom att undervisa på olika sätt i olika klasser heller. Alla skulle få de här nya möjligheterna. Jag kunde tydligt se att undervisningen blev roligare och mer motiverande, men när eleverna skrivit  nationellt prov i fysik kom bekräftelsen: hälften skrev MVG! I matematik gick det inte riktigt lika bra, men där blev det en tydlig höjning av lägstanivån.

Innebär det här en ökad arbetsbeslastning?

- Nej, det gör det inte, svarar Helena Kvarnsell. Istället kan jag se mängder med vinster. Mitt arbete effektiviseras och det blir bättre arbetsro i klasserna när eleverna tycker att det är intressant och meningsfullt. Istället för att lägga energin på att hålla ordning, kan jag gå runt bland eleverna, bedöma hur de arbetar, vad som kan förbättras och hur de ska komma över trösklarna.

Är det nödvändigt att vara it-expert?

- Nej, det är det inte, påpekar Helena Kvarnsell. Det är klart att jag måste ha en ganska bra förståelse av de tjänster som används i undervisningen, men jag behöver inte kunna allt. Ofta är eleverna bättre än mig, men det är inget problem. Min uppgift är att tillföra det pedagogiska, att hjälpa dem att utveckla sina kunskaper och sina förmågor i ämnena.

Helena Kvarnsell samlar sina lärdomar och erfarenheter på bloggen Matte och no, och här publicerar hon även guider i hur exempelvis Twitter, Youtube och Dayviews kan komma till nytta i undervisningen. Det är en bra startpunkt för lärare som vill hitta mer mångsidiga sätt att undervisa med it i matematik, naturvetenskap och teknik!


Postat i kategorin Datorspel, Digitala lärresurser, En dator åt varje elev, Medie- och informationskunnighet | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS