Öppna kulturarvsdata och skolan

Igår och idag arrangerade Digisam konferensen Öppna kulturarvsdata i Norden tillsammans med Riksarkivet och Media EvolutionMedia Evolution City i Malmö. Konferensen är en del av programmet för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet det här året. Den digitala utvecklingen är ett av de teman som lyfts fram, och här är kulturområdet en viktig del. Bland annat gäller det att på allvar ta tag i frågor som rör digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet i de nordiska länderna, i enlighet med den strategi för kultursamarbetet 2013-2020 som antogs i slutet av förra året.

Här följer en kort sammanfattning av gårdagens presentationer:

Johanna Berg, utredare på Digisam, konstaterade att öppna kulturarvsdata blir en allt viktigare punkt på dagordningen i det globala samtalet kring kultur, ekonomi och samhällsutveckling. Inte minst arrangeras det mängder med konferenser. För två veckor sedan anordnades GLAM-WIKI 2013 på British Library i London och tidigare i veckan var det dags för Kultur på nett 2013 i Trondheim, med temat digitalt värdeskapande i teori och praktik.

I Digital agenda för Europa argumenteras det för att öppna kulturarvsdata är något alla tjänar på och har nytta av – kulturinstitutionerna och kulturlivet, samhällsekonomin samt den enskilde medborgaren.

Den oberoende konsulten Peter Krantz gav en kort och kärnfull presentation av värdet med och betydelsen av öppen länkad data, ett ämne som tidigare behandlats ur skolans perspektiv här på bloggen. I de nordiska länderna finns det redan stora mängder med öppna data från olika källor. Om de kan kopplas samman med länkad data uppstår helt andra möjligheter.

Öppen länkad data bygger vidare på Tim Berners-Lees tankar och visioner om den semantiska webben och ett omfattande praktiskt arbete med standardisering av metadata. Genom länkad data kan webben fungera som en decentraliserad databas där informationen kan kopplas samman på sätt som tidigare inte varit möjliga – och som kan vara till stor nytta och glädje i många sammanhang.

Ett exempel på detta är android-appen Kultursafari, som Peter Krantz nämnde, som kombinerar resedata med kulturarvsinformation från Wikipedia. Under en resa går det både att se vilka kulturminnesmärken som finns i närheten och att läsa mer om deras historia och härkomst. Ett annat exempel är forskningsprojektet WILD, som kopplar lärresurser och andra digitala tjänster till skolans styrdokument. Ett tredje exempel är lärandeanalytik, det vill säga insamling och analys av data från olika källor som gör det möjligt att följa och analysera elevernas utveckling.

Kristin Lyng, jurist på Meteorologisk institutt i Norge, berättade att användningen av väderdata formligen exploderade när de blev öppna och fria 2007. Visserligen förlorade institutet en del intäkter på detta, men de var ändå marginella i förhållande till kostnaderna. Än så länge går det dock inte att slå fast den faktiska vinsten med att släppa all data fri och att se den som en del av den allmänna infrastrukturen.

Maarten Brinkerink från nätverket Open Cultuur Data i Nederländerna berättade om det pågående arbetet med att uppmuntra myndigheter och organisationer att släppa sina data fria. Satsningen på plattformen Open Images, som genom sitt API ger fri tillgång till bilder och multimedia, har blivit en stor framgång sedan starten 2009.

Återanvändningen av materialet i Wikimedia Commons är ett bra exempel på vad som kan hända när data släpps fri. I december 2012 användes bilder, filmer i cirka 1600 artiklar som sammanlagt visats 40 miljoner gånger! Materialet från Open Images återanvänds också i appar som Vistory och tjänster som Tijdbalk. Men hur ska man egentligen analysera genomslaget av hur materialet används? Och hur ska olika slags interaktion med materialet värderas? Detta är några viktiga frågor som Maarten Brinkerink nämnde som kräver reflektion och eftertanke framöver.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth konstaterade att ett nordiskt samarbete är viktigt för att digitaliseringen av kulturarvsdata ska gå att genomföra i Sverige och grannländerna. Dels kan man hjälpa varandra att hitta bra och effektiva lösningarna, dels blir det möjligt att uppnå intressanta synergieffekter genom att koppla samman materialet. Idag kan inte kulturarvssektorn ensamt ha tolkningsföreträde över materialet, utan skolan, de kreativa näringarna och resten av samhället ska bjudas in och bli delaktiga. Det förutsätter att materialet är fritt att använda, att det är lätt att hitta i det och att medskapande är tillåtet.

Kristina Alexanderson, från .SE och Webbstjärnan, höll en workshop om skolans behov när det gäller öppna kulturarvsdata. Hon betonade att det inte är särskilt meningsfullt för kulturinstitutionerna att vända sig till skolor och lärare och fråga om deras behov och önskemål när det gäller metadata, öppen data och öppen länkad data. Kunskaperna inom det området är högst begränsad, och för deras del är den avgörande frågan hur de kan få tillgång till lärresurser som kan användas på bra sätt i undervisningen. Tekniska och juridiska frågor, hur viktiga de än må vara, är de oftast inte särskilt intresserade av att diskutera och resonera kring, menade hon.

Det viktiga är istället att muséer, arkiv och andra kulturinstitutioner bjuder in skolor, lärare och elever att använda, bearbeta och sprida deras digitala material vidare i sin undervisning. Kulturarvet måste komma in i skolan på ett bra sätt, och för att det verkligen ska fungera är det avgörande att knyta an till elevernas utgångspunkter och referensramar, konstaterade Kristina Alexanderson.

Mashups och internetmemer kan vara bra sätt att göra detta på. Eleverna får reflektera, diskutera och arbeta med kulturarvet. Samtidigt lär de sig hur dagens medialandskap fungerar och de utvecklar sin medie- och informationskunnighet. Detta är något som blir allt viktigare i dagens samhälle och det är även en fråga som Sverige lyfter fram under ordförandeskapsåret i Nordiska ministerrådet och för det fortsatta nordiska samarbetet.

Kristina Alexanderson nämnde två exempel från årets och förra årets upplaga av Webbstjärnan som visar vad lärare och elever kan göra med öppna kulturarvsdata i det här avseendet: Gatukonstkartan och avdelningen om propaganda i 9D 1 Ekillaskolans sida om andra världskriget.

Vi är fortfarande på ett tidigt stadium när det gäller användningen av öppna data och öppna länkade data från kulturområdet och resten av samhället. Men möjligheterna är närmast oändliga – och öppnar helt nya dimensioner för skolans undervisning!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *