Distansundervisning – långt borta men ändå nära

Igår arrangerade SKL tillsammans med DIU/Framtidens lärande seminariet Långt borta men nära, för att visa på de möjligheter som den tekniska och pedagogiska utvecklingen ger för att anpassa undervisningen till olika elevers behov på distans, över nätet. Skälet till detta är en statlig utredning som presenterades i november förra året och som nu är ute på remiss. Vi som inte var på plats kunde förstås närvara över nätet!

Förslagen i utredningen begränsar kraftigt möjligheterna för skolor att erbjuda undervisning av det här slaget. Enligt arrangörerna begränsas därmed också möjligheterna för alla elever att få en undervisning av hög kvalitet i alla ämnen. Dessutom menar de att de pedagogiska, sociala och kommunikativa möjligheterna är betydligt större än vad som beskrivs i utredningen.

Den aktuella utredningen (SOU 2012:76) behandlar utbildning för elever i samhällsvård, men undersöker också om distansundervisning i vissa fall kan vara ett alternativ till den vanliga undervisningen, i grundskolan och på gymnasiet. Utredningen gör en uppdelning mellan fjärr- och distansundervisning: I fjärrundervisning interagerar lärare och elever direkt över nätet – de är enbart åtskilda i rummet, inte i tiden. Vid distansundervisning är lärare och elever däremot åtskilda i både tid och rum.

Distansundervisningen är med andra ord asynkron, till skillnad från fjärrundervisningen och den vanliga fysiska skolans undervisning som är synkron. Därmed menar utredningen att distansundervisning riskerar att bli enkelriktad och begränsad till enbart kunskapsinhämtande, och att skolans värdegrunds- och socialiseringsuppdrag riskerar att hamna i skymundan. Kravet på lärarledd undervisning blir också svårare att upprätthålla.

Utredningens förslag är att fjärrundervisning endast ska tillåtas för moderna språk, modersmål, inklusive minoritetsspråk, samiska i sameskolan, teckenspråk, studiehandledning på modersmålet samt för integrerad samisk undervisning. Distansundervisning ska vara möjlig för elever vid särskilda ungdomshem, elever med medicinisk eller psykosocial problematik och för elever som idrottar på elitnivå. Den distansundervisning för elever från hela landet som bedrivs av Sofia Distans och Korrespondensgymnasiet i Torsås föreslås fortsätta enligt gällande förordning, men bör inte utökas, förlängas eller permanentas.

Möjligheterna för skolor att bedriva fjärr- och distansundervisning är inte minst en viktig fråga för glesbygdskommunerna, eftersom de ofta kan ha svårt att rekrytera de lärare som behövs för undervisningen. Det finns också många elever, i glesbygden och på andra håll, som behöver en mer flexibel och anpassad undervisning. Därför är frågan om distansundervisning en viktig fråga för SKL, för kommunerna och för många barn och ungdomar.

Johanna Fors är rektor på Korrespondensgymnasiet, en kommunal skola med riksintag som i dagsläget har 450 elever. Hon berättade att skolan har vuxit kraftigt på senare år, sannolikt eftersom en gymnasieutbildning är nödvändig idag och att de finns utsatta grupper som behöver en mer flexibel utbildning än vad en vanlig gymnasieskola kan erbjuda. Det finns även många svenska elever med föräldrar som arbetar och bor utomlands som gärna vill kunna gå en svensk gymnasieutbildning.

– Teknikutvecklingen ger oss helt andra möjligheter än tidigare att undervis aoch att samverka med eleverna. Den går till och med så snabbt att vi har svårt att hinna med att utnyttja alla spännande pedagogiska och didaktiska möjligheter. Eleverna kan studera helt obundna av den fysiska skolbyggnaden, men de måste komma till skolan vid ett fåtal obligatorika tillfällen. Det brukar bli fem till åtta gånger totalt.

Eleverna söker sig ofta till Korrespondensgymnasiet för att komma bort från miljöer eller strukturer som de inte fungerar i. Skolan har elever på alla stadier, från första terminen i ettan till sista terminen i trean. Därför har man utvecklat en organisation som är flexibel i både tid och rum för att kunna möta alla elever på deras villkor. Tekniken gör det möjligt att underlätta lärande och måluppfyllelse på en rad olika sätt.

Korrespondensgymnasiet använder Google Apps for Education som lärplattform och kompletterar med Adobe Connect för att även få tillgång till ett konferenssystem med whiteboard som kan användas för att undervisa flera elever samtidigt.

– Vi har allt i Google Apps: elevernas dokument och kalendrar, mejl, chatt och videochatt, forum och kurssajter. Här samlar vi också all kontaktinformation och allt som rör skolan: scheman, planering, studie- och yrkesvägledning och elevhälsa. Lärarna har ett eget virtuellt personalrum där de hjälper, vägleder och tipsar varandra. Allt som finns på en vanlig skola har vi på nätet, i Google Apps.

Johanna Fors konstaterar att den nätbaserade tekniken möjliggör ett betydligt mer individuellt möte mellan lärare och elever än vad som brukar vara fallet i den vanliga skolan. Genom att använda digitala resurser, som till exempel inspelade övningar och interaktiva övningar, kan eleverna repetera när de behöver. Tekniken frigör samtidigt mer tid för individuella samtal och diskussioner mellan lärare och elev. Tidsanvändningen blir mer effektiv för både lärare och elever, och det blir även större effektivitet i lärprocesserna.

Enligt Johanna Fors ger det asynkrona studiesättet bättre möjligheter för eleverna att reflektera och att utveckla en djupare förståelse. Dessutom finns lärarna tillgängliga för frågor och ssvar i en betydligt större utsträckning än vad som annars brukar vara fallet.

– Det handlar om undervisning och inte om självstudier! Det flippade klassrummet är en bra liknelse, tycker jag. Det är inte genomgången som kräver närvar, utan samtalet, frågorna och diskussionen. Inspelade lektioner går alltså bra att förena med mejl och videochat. Till skillnad från vad utredningen säger, så går det alldeles utmärkt att prata och undervisa i realtid, så den kritiken håller inte.

Varje elev har en mentor redan från första dagen och för det mesta är det samma person under hela studietiden. Mentorn hjälper , ger stöd och håller koll på hur det går med studierna. Korrespondensgymnasiet arbetar också mycket med förtroende och med att skapa relationer relationsskapande mellan alla elever och lärare. Introduktionsmötet, där eleven kommer till skolan, är en viktig grund för detta. Grunden för ett kvalitativt arbete är goda relationer och lärarnas förmåga att skapa goda relationer är eoumbärligt när det gäller att få hög måluppfyllelse, konstaterar Johanna Fors.

– Vårt fokus ligger på varje elevs måluppfyllelse. Många har särskilda behov på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom, och en stor del av dem har rader av misslyckanden bakom sig. Därför satsar vi mycket på att anpassa undervisningen efter var och ens behov. Vi har bland annat kurslitteratur i ljudform, examinationer kan göras muntligt, och så vidare.

Skolinspektionen kritiserade Korrespondensgymnasiet 2010 beträffande måluppfyllelsen, och enligt Johanna Fors berodde detta på att skolan på kort tid fick ett delvis annat elevunderlag än tidgare och att man inte alls var förberedda på det. Skolan satsade därför på kompetensutveckling för all personal för att komma till rätta med problemet. Tidigare hade skolan också många avhopp, men numera ligger avhoppen under femton procent.

– Vi arbetar målmedvetet med att säkerställa att eleverna verkligen får den undervisningstid som de behöver. Det ärockså viktigt att se till att vi verkligen har alla de resurser som finns på en vanlig skola, till exempel skolbibliotek. Just nu kan vi se att det finns en del att göra när det gäller samarbete mellan eleverna – men det ska vi ta tag i. Målet är att Korrespondensgymnasiet ska vara en virtuell skola som liknar en vanlig så mycket som möjligt. Den enda avgörande skillnaden ska vara att den ligger på nätet.

Ronny Karlsson, som är chef för Sofia Distans, en enhet på den kommunala Sofia skola på Södermalm i Stockholm, inledde med att berätta lite om bakgrunden till att verksamheten drog igång.

– Vi startade 1994 då vi fick i uppdrag av Skolverket att bedriva undervisning över nätet för svenska elever i sjuttan, åttan och nian som bor utomlands. I vårt fall handlar det om att erbjuda en alternativ undervisningsform för att fullgöra skolplikten och vi har 600 elever som bor på runt 200 olika platser runt om i världen. Numera undervisar vi i alla ämnen från sexan till och med nian och vi har fullständig betygsrätt för elever som bor i Stockholm och utomlands. För de andra eleverna lämnar vi betygsunderlag till respektive kommun.

Sofia Distans ger eleverna möjlighet att studera efter sina egna förutsättningar och de kan kontrollera sin egen tid. Skolan ger dem tydliga mål och detaljerade planeringar så att det hela ska fungera för alla. Läsåret är uppdelat i 35 terminer, 17 på vårterminen och 18 på höstterminen. Eleverna kan börja höst- och vår terminen när det passar dem bäst, och då börjar de med första veckans planering. Visionen är att skolan ska finnas där eleverna är och att de ska kunna erbjuda bästa möjliga distansundervisning, oavsett tid och rum.

– Planering och innehåll finns både på vår undervisningsplattform First Class, på dvd och som ett utskrivet kompendium. Vår tanke är att erbjuda det i olika former, så att det blir så flexibelt och lättanvänt som möjligt för eleverna. Det är ju inte alltid som de kan vara uppkopplade eller vid datorn. I planeringen anges syfte, mål och beräknad tid och det finns också en beskrivning av arbetsuppgifterna. Vi använder inspelade lektioner och de olika arbetsuppgifterna ska sedan skickas till den ansvarige läraren.

Allt som eleverna gör under läsåret finns dokumenterat på lärplattformen, och därsamlas även allt undervisningsmaterial. För närvarande finns ungefär 1500 inspelade lektioner tillgängliga. På lärplattformen kan lärare och elever även diskutera och föra informella samtal och diskussioner.

– Elevernas prestationer ligger i genomsnitt på ungefär samma nivå som i stockholmsområdet, men en vanlig erfarenhet är att de klarar sig bättre på gymnasiet eftersom de rent faktiskt ofta har lärt sig mer. Många elever uppskattar också att de kan arbeta mer självständigt, att de kan planera så att det passar, att de får ta eget ansvar och att de inte blir störda på lektionerna. Med distansundervisning äger eleverna sin egen tid och det innebär i regel också att det blir en mer effektiv tidsanvändning.

It-pedagogen Kicki Hammarlund från Norrtälje kommun gav tillsammans med sin kollega Sebastian en kort inblick i hur man börjat fundera kring distansundervisning i kommunen. Norrtälje är en stor kommun nära Stockholm, men där finns många små skolor och en hel del elever ägnar mycket tid åt långa resor till och från skolan. I samband med att skolan nu ska utvecklas i en digital riktning, vill man undersöka möjligheterna för fjärrundervisning och även distansundervisning för de elever som inte kan gå i en vanlig skola.

– Vi har tänkt att öppna ett lärcenter där all teknik och support finns tillgängliga. Med tanke på utredningens förslag, vill vi satsa på undervisning i modersmål och moderna språk. Att en lärare kan undervisa på olika skolor samtidigt och att både lärare och elever sparar restid är en viktig fördel med fjärrundervisningen. Vi genomförde ett försök i Bålbro skola när den ordinarie spanskläraren var sjuk – och det fungerade utmärkt.

Innan riksdagen har fattat sitt beslut, är det svårt för Norrtälje kommun att gå vidare med sina tankar och att omsätta dem i praktiken i större skala. Därför hoppas man på en lagändring eller att kommunen kan få dispens för att undersöka de pedagogiska möjligheterna.

Margit Näsström, förskolechef och rektor i Dorotea kommun i Lappland lyckades trots tillfälliga tekniska problem att ge en bild av tankar och idéer som är på gång. Här rör det sig om en glesbygdskommun med stora avstånd där både fjärr- och distansundervisning sannolikt skulle kunna lösa många problem i vardagen. Den infrastruktur som behövs är redan på plats, så det som man behöver ta tag i är de pedagogiska utmaningarna. Här är man redan på gång med ett samarbete tillsammans med Umeå universitet och några andra glesbygdskommuner i trakten.

Stefan Bonn och Stig Andersson från Specialpedagogiska skolmyndigheten berättade att man gärna står till tjänst och hjälper till med att anpassa digitala läromedel och lärmiljöer efter elevers särskilda behov. Myndigheten har bland annat tagit fram en vägledning för digitala läromedel, som jag skrev om förra året, så att producenterna ser hur de kan anpassas för elever med funktionsnedsättning. De som arbetar med distansundervining kan alltså få all den hjälp de behöver för att se till att undervisningen verkligen blir tillgänglig för alla.

Åsa Frodlund är utredare på Statens institutionsstyrelse, myndigheten som ansvarar för och bedriver tvångsvård för unga missbrukare samt sluten ungdomsvård. Hon berättade kort om hur myndigheten arbetar med utbildning och undervisning. Här rör det sig om en särskild undervisningsform enligt skollagen. Verksamheten är geografiskt spridd över landet och det rör sig om en starkt differentierad verksamhet som omfattar allt från behandlingstider på 90 dagar eller mindre upp till fyra års straff. Trots detta är det samma kursplaner och mål som gäller för dem som för andra ungdomar i samma ålder. De har samma rätt till utbildning, och den ska tillgodoses.

– För att det här verkligen ska fungera, har vi varit tvungna att hitta andra former än i den traditionella, fullskaliga skolan. Vi har riktlinjer som klargör vårt skoluppdrag och det innebär bland annat fullständig skoldag och undervisning sommartid. Fronter används som lärplattform och stora delar av undervisningen sker på distans. Vi har knutit till oss lärare som redan är vana vid det här sättet att undervisa, och de fungerar som loket som visar vägen och drar med sig de andra.

Seminariet gjorde tydligt att det finns en mängd varierade behov och förutsättningar som skolan måste tillgodose för att fullgära sin verksamhet och ge alla tillgång till en likvärdig utbildning som uppfyller målen i styrdokumenten. Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och det finns mycket som pekar på att fjärr- och distansundervisning kan erbjuda intressanta och funktionella lösningar.

SKL och DIU/Framtidens lärande lovade att återkomma i ämnet under hösten. Det kommer alltså mer om de här frågorna på bloggen framöver!


Kommentarer (2)

  1. Bengt,

    Mycket prat och liten verkstad. Så här har man hållit på länge.

    Svara
  2. Josefin,

    Intressant att höra om utredningen, tack 🙂

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *