Framtidens lärande: Digitala framgångsfaktorer

Igår smygstartade Framtidens lärande med ett nordiskt eftermiddagsseminarium som fäste blicken på vad som krävs för att få en bra integration mellan it och pedagogik på gymnasiet.

Seminariet inleddes med några intressanta funderingar ur ett internationellt perspektiv av den norske konsulten Øystein Johannessen. Han utgick ifrån resultatet i ESSIE-undersökningen, som jag skrev om i november, och som nyligen presenterades.

I ESSIE ligger Norge och Danmark i toppen när det gäller tillgång till datorer i skolan, men både elever och lärare förhåller sig negativa eller tveksamma till att använda dem i undervisningen. Men vad krävs för att de digitala möjligheterna verkligen ska komma till sin rätt i skolans vardag? Häromåret visade OECD i sin rapport Inspired by technology, driven by pedagogy att det behövs en balans mellan läroplanens krav, lärarnas kompetensutveckling samt vilka kunskaper och förmågor som bedöms och hur det går till. Annars blir det svårt att få till stånd en lyckad digital förändring och utveckling av undervisningen.

Øystein Johannessen ingår i den grupp som tar fram Horizon Report, K12-Edition, och han tog i all korthet upp årets rapport, som publiceras nästa månad. Här analyseras tekniska förändringar som är på gång inom skolans värld, både på lite kortare och lite längre sikt.  Det är förstås viktigt att beslutsfattare och skolledare har ett öga på vad som händer, för att kunna reflektera kring hur man bäst ska kunna dra nytta av de nya möjligheter som öppnas.

Åke Grönlund, som är professor i informatik vid Högskolan i Örebro, delade med sig av sina insikter från det pågående forskningsprojektet Unos uno. Här analyseras sedan ett par år tillbaka satsningar på varsin dator åt elever och lärare i ett tiotal kommuner.

2011 och 2012 har Åke Grönlund och hans kollegor genomfört enkäter bland rektorer och lärare för att skaffa sig en bild av  förändringsarbetet ute i kommunerna och på skolorna. Förra årets enkät visar bland or behöver annat att det tar lång tid innan förändringarna märks i det dagliga arbetet. Därför ställs det stora krav på skolledningen att kunna styra och upprätthålla arbetet, liksom att hantera kostnaderna för datorer. Åke Grönlund underströk att det gäller att komma ihåg att det inte är datorn som åstadkommer de pedagogiska förändringarna, utan de pedagogiska arbetssätten. Här spelar skolledaren en avgörande roll för att driva på, ge stöd och se till att det finns en kontinuerlig röd tråd i verksamheten.

Det tar ungefär fem år innan effekterna av datorinköp och kompetensutvecklingsarbete börjar synas – men det är då de verkliga utmaningarna börjar, påpekade Åke Grönlund. Då är lärarna tillräckligt kunniga i teknikens pedagogiska möjligheter , kommunen har fått en enhetlig digital lärmiljö och datorn ses som ett sätt att utveckla undervisningen och elevernas lärande. Förändringsarbetet kan börja ta fart på allvar när startsträckan är avklarad.

Åke Grönlund menar att beslutsfattare och skolledare måste börja se change management som en av sina främsta uppgifter. Men det kräver att man vet vart man är på väg och vad man vill uppnå. Framför allt krävs en medvetenhet om att det inte handlar om att ”implementera datorn i skolan”, utan om att utveckla och förändra skolans pedagogiska verksamhet med hjälp av datorn och annan digital teknik.

Kaare Petersen från Århus statsgymnasium berättade att deras förändringsarbete inleddes med att ställa frågan ”Varför it?”. Ofta motiveras den här typen av satsningar med att det handlar om att höja elevernas motivation, att göra dem med aktiva och delaktiga i undervisningen samt att förbättra deras lärande och att öka deras digitala bildning. I den krassa verkligheten handlar det dock framför allt om att skapa och genomföra en undervisning som eleverna uppfattar som trovärdig och som både är effektiv och ekonomiskt försvarbar.

Med inspiration från filmvärlden och manifestet Dogme 95, fastställdes ett antal regler för hur lärare och elever skulle arbeta. Utgångspunkten var att alla skulle arbeta papperslöst: läroböckerna skulle ersättas av eböcker och annat digitalt materialt och logistiken skulle skötas i ”molnet”, det vill säga allt skulle vara tillgängligt på nätet. Google Docs skulle användas som samarbetsplattform och allt inlämnat skriftligt material skulle finnas tillgängligt i öppna mappar. De flesta ungdomar är redan vana vid öppenheten på Facebook och andra sociala nätverk, och detta ville man arbeta vidare med i skolan.

Förändringsarbetet sattes igång 2010, och nu börjar både hot och möjligheter att bli tydligt synliga. Inte minst är det viktigt att sätta undervisning och lärande i en lärandeteoretisk ram, så att man kan lättare kan analysera vad som duger och vad som inte duger. Det handlar om att hjälpa eleverna att utvecklas som individer och personer, och att de tillsammans ska utveckla de förmågor som krävs för att hantera dagens verklighet. Goda grundkunskaper inom en rad olika ämnen och områden är en förutsättning för att kunna hantera dagens komplexa och ständigt förändrade verklighet. Därför måste till exempel informationssökningen sättas in i en tydlig didaktisk ram, så att eleverna verkligen lär sig att reflektera, analysera och att utveckla sin förståelse.

Elever och lärare från Nordahl Grieg videregående skole i Bergen berättade om hur deras arbete med att utveckla och förändra undervisningen går till. Precis som i Århus satte man igång 2010, och deras utgångspunkt är att arbeta forskningsbaserat, entreprenöriellt och att målmedvetet dra nytta av de pedagogiska möjligheter som tekniken kan ge. Visionen formuleras i ett citat från jornalisten och författaren Nordahl Grieg, som gett namn åt skolan: ”dristige hjerner i samspill.” Synen på lärande är förankrad i sociokulturell lärandeteori och skolan ska, med inspiration från organisationsteoretikern Peter Senge, vara en lärande organisation.

Förändringsarbetet har inte varit spikrakt, och i början krävde en del elever att man skulle återgå till traditionell undervisning istället. Nu börjar bitarna falla på plats och både lärare och elever har vant sig vid att arbeta på nya sätt. Det kan till exempel handla om flipped classroom, att samarbeta kring rollspel i en facebookgrupp och om att elever kan få direkt återkoppling från läraren när de skriver en text i Google Docs. Öppna läromedel från satsningen Norsk Digital Læringsarena (NDLA) kommer också till god nytta i undervisningen, och detsamma gäller för datorspel som exempelvis Portal, som kan visualisera och tydliggöra fysiska, spatiala och logiska problem.

Mot slutet av seminariet påpekade Morten Søby från Senter for IKT i utdanningen att det finns många vägar som leder till en digitalisering av skolan. Det som förenar dem är att det gäller att arbeta systematiskt och långsiktigt och att politikerna måste skapa visioner och ge förutsättningar för en konstruktiv och målmedveten utveckling. Utan systematik, visioner, mod och en fungerande logistik och infrastruktur sker ingen långsiktig digital utveckling i skolan, konstaterade Morten Søby.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *