Digitalt förändringsarbete i Botkyrka och Mölndal

På Framtidens lärande igår eftermiddags var temat ”Strategier för framtidens lärande”. Botkyrka kommun och Mölndals stad gav en kort inblick i hur man tänker och arbetar för att få igång ett utvecklings- och förändringsarbete som verkligen omfattar alla.

Ebba Östlin, som är ordförande i utbildningsnämnden i Botkyrka, inledde med att berätta att kommunen sedan 2010 har arbetat med en digital vision och strategi för skolan som det råder politisk enighet kring. Det övergripande målet är att de kommunala förskolorna och skolorna ska vara väl tekniskt utrustade och arbeta på sätt som förbereder barn och ungdomar för ett samhälle som präglas av den digitala utvecklingen.

Varsin dator till lärare och elever på högstadiet och i gymnasiet är en viktig del av detta, men även i de andra åldersgrupperna sker en målmedveten digitalisering. Botkyrka deltar också, tillsammans med ett tiotal andra kommuner, i UR:s pilotsatsning kring Didaktikens verktyg, som jag skrev om i december förra året.

I Botkyrka är utgångspunkten att samhällsutvecklingen kräver ett pedagogiskt paradigmskifte i skolan. För att detta ska gå att genomföra i praktiken, är det nödvändigt att det finns en gemensam bild av visionen i alla led, från beslutsfattare och områdeschefer till rektorer och lärare. Både politiker och yrkesverksamma i skolan har ägnat mycket tid åt att besöka andra kommuner, inom och utanför Sverige, för att dra lärdom av hur de går till väga. Man för också en ständig dialog inom organisationen för att hitta arbetssätt som fungerar. Enligt Ebba Östlin är detta nyckeln till att det nu börjar synas en tydlig förändring ute bland skolorna.

Ebba Östlin påpekade att det är ett antal pusselbitar som måste vara på rätt plats för att den här satsningen verkligen ska landa rätt i skolans vardag. En viktig faktor är när och hur lärarna får sina datorer. Lärarna måste få sina datorer före eleverna, och det måste framgå att det rör sig om ett centralt redskap i den dagliga yrkesverksamheten. Därför krävs det också en obligatorisk fortbildning, så att alla ges de förutsättningar som de behöver för att ta tag i förändringsarbetet. Det är även viktigt att lyfta fram de goda exemplen för att ge kraft åt dem som gått före, liksom att följa upp och beforska den pågående pedagogiska utvecklingen.

Tony McCarrick, som samordnar det praktiska förändringsarbetet i Botkyrka IKT, spelar en avgörande roll i det praktiska arbetet med att genomföra visionen och strategin, betonade Ebba Östlin. Den politiska enigheten i utbildningsnämnden är förstås också betydelsefull. Digitaliseringen är huvudspåret i Botkyrkas skolutveckling, och det gäller att fortsätta utmana organisationen för att föra processer och resultat vidare framåt, underströk Ebba Östlin.

I Mölndal har man inlett ett samarbete med forskningsmiljön LinCS på Göteborgs universitet,  för att komma vidare i utvecklingsarbetet i samband med en systematisk satsning på varsin dator i de kommunala skolorna. Här handlar det om ett samarbete där forskare, pedagoger, skolledare och beslutsfattare lär av varandra och där fokus ligger på skolans utveckling, berättade Christer Ferm, utvecklingschef i Mölndals stad, och Berner Lindström, professor i pedagogik på Göteborgs universitet och verksam i LinCS.

Skolorganisationens kunskapsutveckling fungerar som ett nav som knyter samman det individuella lärandet, verksamhetsutvecklingen och den akademiska forskningen. Det handlar om en dubbelriktad process där initiativen och utvecklingsarbetet både sker uppifrån och underifrån.Tanken är inte att forskarna ska presentera färdiga lösningar som ska implementeras, utan att det ska ske en kunskapsutveckling på Mölndals skolors egna premisser.

I grund och botten gäller det att utveckla lärarnas pedagogiska arbete, och det handlar om en reflexiv process på flera integrerade nivåer. Mötet mellan didaktik, pedagogik och teknik tematiseras: lärare samarbetar kollegialt i utvecklingsgrupper formade efter gemensamma intressen,  till exempel plattor i undervisningen eller att skriva sig till läsning. Forskare, processledare och skolutvecklare möts i gemensamma reflektionsseminarier för att dela tankar och erfarenheter. Det sker även en systematisk utvärdering av det förändringsarbete som pågår i hela skolutvecklingsorganisationen.

Berner Lindström konstaterade att det är på väg att utvecklas en “ny” förståelse av relationen mellan pedagogik och teknik i Mölndals skolor. Pedagogiken reduceras inte till teknikrelaterade frågor, utan tekniken underordnas och inordnas i pedagogiken. Han tillade att det utvecklingsarbete som pågår är en lokalt driven process som nu har kommit en bit på väg och som ger goda förutsättningar för fortsättningen.

Den integration av it och digitala lärresurser i skolans infrastruktur och klassrumsarbete som en-till-en-satsningen innebär, utgör själva grundbulten. Det tar tid att pedagogisera it, och det måste man räkna med.

Skolledarna och lärarna ska ”äga” utvecklingsprocessen och inte pressas in i trånga, tvingande ramar. Det gäller också att se till att alla är delaktiga och att ingen faller utanför.

Under hösten kommer samarbetet att ”skalas upp” och målet är att det ska bli en integrerad del av det reguljära skolutvecklingsarbetet.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *