Pedagogisk utveckling med lärplattor i förskolan

Mediacenter i Västerbottens län arbetar sedan något år tillbaka med fortbildning och pedagogisk utveckling med ipads i förskolan. I likhet med många andra inom skolans värld använder Mediacenter uttrycket lärplattor för att understryka att det inte främst rör sig om underhållning, utan att den digitala tekniken används för barnens kognitiva utveckling och lärande.

Fortbildningsarbetet med lärplattorna inleddes med en grundläggande kurs, men efterhand har kurser och projekt fått en mer specialiserad vinkling. Pedagogisk dokumentation kom först, och sedan har det bland annat kommit att handla om filmskapande, utomhuspedagogik och videosamtal i Skype som ett sätt att koppla samman föräldrar och andra vuxna med förskolebarnen och deras vardag.

– Ofta är det vi på Mediacenter som drar igång kurser och andra satsningar, berättar mediepedagogen Jenny Engström. Men i det här fallet kom initiativet underifrån, och det var förskolorna som vände sig till oss. Några hade bland annat följt bloggen Lustfyllt lärande med iPads i förskola & skola, som beskriver utvecklingsarbetet i Nacka kommun. De hade även själva köpt in ipads och nu behövdes hjälp för att komma vidare – både med tekniken och den pedagogiska användningen.

It-användningen i förskolan har inte varit ett prioriterat område i kommunerna, vilket bland annat innebär att det ibland finns brister i infrastrukturen som kan vara svåra att rätta till med kort varsel. Dessutom varierar it-kompetensen ganska kraftigt bland pedagoger och förskolor. Därför är det viktigt att rektorn tar ett helhetsgrepp och både vidtar åtgärder för att sätta upp trådlösa nät och för att höja personalens kompetens inom de digitala och pedagogiska områdena. Här kan även Mediacenter spela en stor roll.

– Under det senaste året har Umeå och de andra kommunerna satsat på lärplattor i förskolan.  Tyvärr har it-avdelningarna inte alltid koll på de förutsättningar som gäller och de olika behov som finns, säger Jenny Engström. Ibland finns det till exempel begränsningar i användarrättigheterna som innebär att det inte går att installera andra appar än de som följer med. Generellt sett är barnskötare och förskollärare en ganska it-svag grupp, så det är lätt för dem att tappa intresse och engagemang om de inte ens kan använda App Store. Därför är det viktigt för oss att väcka upptäckarglädjen och att visa dem hur enkelt och spännande det faktiskt är!

Pedagogerna har snabbt tagit till sig de möjligheter som lärplattor kan ge i den dagliga verksamheten. Under det senaste året har Mediacenter utbildat 1700 barnskötare och förskollärare, så nu börjar utvecklingen ta fart. De allra flesta rektorerna i länet har insett betydelsen av att digitaliseringen blir en del av förskolans vardag. Många av dem har blivit duktiga på att göra beställningar i storgrupp, för  konstruktiva samtal med kommunens it-avdelning och ser till att alla pedagoger får den kompetensutveckling de behöver.

Rektorerna är viktiga i kommunikationen med föräldrarna, som ibland bekymrar sig för ”ännu en skärm” i sina barns vardag. Därför är det viktigt att visa att det inte alls rör sig om ett stillasittande skärmtittande, utan om aktiva, rörliga aktiviteter som används när de passar in i den pedagogiska verksamheten. Det finns också många mål i läroplanen där lärplattan kan komma in på ett naturligt sätt. Det handlar till exempel om identitetsutveckling, självständighet och tillit till den egna förmågan, utforskande av vardagens teknik och hur den fungerar, förståelsen av talbegrepp och förmågan att förstå och handlar efter demokratiska principer genom att delta i beslutsfattande.

– Pedagogerna är bra på att tänka kreativt och ser till att lärplattorna blir en naturlig del av allt det andra man gör, konstaterar Jenny Engström. De tänker inte att it löser allt, utan vill istället integrera det digitala med den övriga verksamheten, där det kan fungera. Barnen är inte fast i ett traditionellt tänkande, så det finns inte några mönster som ska brytas. Förskollärare och barnskötare är vana vid att använda allt möjligt för att lära barnen och det är lätt att få olika aktiviteter att haka i varandra.

Det kan handla om att barnen först använder en app för att träna att skriva sitt namn, och att de sedan gör pärlplatteramar med sina namn som de sätter upp på väggen. Lärplattorna kan användas för att utveckla finmotoriken och för att träna barnen i att räkna. Det går också att arbeta med geocaching och låta barn och pedagoger vandra ute i skogen och utföra olika uppgifter som har med matematik att göra, exempelvis lägga två kottar på huvudet, som sedan dokumenteras med den inbyggda kameran.

– Förskolorna arbetar väldigt mycket med bild och video på sina lärplattor.  Med andra ord fyller de ganska snabbt det ganska begränsade lagringsutrymmet, påpekar Jenny Engström. Därför har man på flera håll börjat arbeta med molntjänster som Dropbox, Evernote och Google Drive, som både gör det enkelt att dela med föräldrarna och att samarbeta med kollegorna kring dokumentationen av barnens utveckling och lärande. Problemet kan också bli en möjlighet som öppnar nya vägar!

Under de senaste par månaderna har fyra förskolor i Umeå, en i Sörfors och en i Dorotea deltagit i projektet ”Ska vi skajpa?”, där barnen pratar i Skype med föräldrar och andra vuxna på deras arbetsplatser. Här samverkar Mediacenter och förskolorna i en Facebook-grupp, där de inspirerar varandra och delar erfarenheter. Barnen spelar en avgörande roll i utvecklingen av projektet och det är de som styr vad man ska göra tillsammans. Därför är det viktigt för pedagogerna att vara ödmjuka, ha respekt för vad barnen vill lära sig och att inte styra för mycket.

– Första gången Förskolan Kornetten i Umeå skulle kommunicera med en vuxen i Skype gick det inte som förväntat, berättar Jenny Engström. En av förskollärarna var på ett hotell i Stockholm och satt i restaurangen där det trådlösa nätet inte fungerade särskilt bra. Då blev barnen intresserade av vad ett trådlös nätverk är och hur det fungerar! Barnen har också gjort utflykter med gps, där de kan se hur omgivningen ser ut uppifrån, från rymden. Det blir helt andra perspektiv och ett merlärande, när barnen själva får bestämma vad de vill veta mer om. Här är det enklare för förskolan, eftersom de inte är lika styrda som de andra skolformerna.

Alla förskolorna i projektet har provat att kommunicera i Skype med barnens föräldrar på deras arbetsplats. En del vill att alla föräldrar aka medverka, medan andra satsar på frivillighet. Mediacenter har inga synpunkter på detta, utan fokuserar på att dokumentera arbetet istället för att styra. Projektet kommer att slutföras och utvärderas före årsskiftet, och då hoppas Mediacenter kunna visa hur lätt det faktiskt är att använda it i förskolan. Mediacenter kommer också att lyfta fram vilka frågeställningar som dykt upp och vilka vinklingar som använts för att analysera hur man lämpligen kan gå vidare med det här arbetssättet.

Jenny Engström hoppas att de förskolor som arbetar med lärplattor upplever kraften i det billiga verktyget och hittar nya, spännande sätt att utveckla hela verksamheten. Det är redan tydligt att det blir mycket enklare för barnen att skapa, samtidigt som pedagogernas dokumentationsarbete underlättas betydligt. Rit-appar kan till exempel användas i utvecklingssamtalen, både för att visa läget just nu och för att ge en överblick av barnets utveckling genom flera år. Lärplattan har förutsättningar att höja kvaliteten på förskolans arbete och att ge ett gott stöd åt barnens utveckling och lärande.

– Allas tillgång och möjligheter får inte heller glömmas bort, avslutar Jenny Engström. Förskolan har ett viktigt ansvar att göra barnen digitala och att kompensera de som är tekniksvaga. Lärplattorna är intuitiva och lättanvända och ger dem många möjligheter att utveckla sina förmågor och att förstå sin omvärld. Därför måste alla barn få den här chansen att lägga en god grund för sitt fortsatta lärande!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *