Vad krävs för att skolan ska använda ny kunskap?

Enligt skollagen ska den svenska skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det innebär både att skolans verksamhet ska präglas av ett kritiskt, vetenskapligt, sätt att tänka och att aktuell forskning, ny teknik och nya arbetssätt kontinuerligt ska komma till användning i den dagliga verksamheten. Men vad krävs för att detta ska fungera i praktiken? Det har riksdagens utbildningsutskott tagit reda på, och rapporten presenterades i en öppen utfrågning i onsdags: Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?

Rapporten bygger på en enkät bland lärare och skolledare, en genomgång av litteraturen inom området samt en sammanställning av intervjuer med aktörer som arbetar med att kommunicera aktuell forskning till skolan.

I enkäten svarar en majoritet av skolledarna och lärarna att de behöver ta del av och tillämpa ny kunskap för att kunna förbättra undervisningen, men bara omkring hälften av lärarna anser att detta ingår i deras arbetsuppgifter. De allra flesta tar dock regelbundet till sig nya insikter från forskning och undervisningspraktik. Framför allt rör det sig om ny teknik, det vill säga it, men även om nya ämneskunskaper och rön kring skolans psykosociala arbetsmiljö.

Skolverket är den främsta källan till ny kunskap såväl bland skolledare som lärare. Skolledarna drar även nytta av de resurser som finns på högskolan onch på den lokala utbildningsförvaltningen, medan lärarna främst drar nytta av kollegerna och skolledningen.

Enkäten visar också att det är få skolor som faktiskt har en plan för hur inhämtning, spridning och tillämpning av ny kunskap ska bedrivas. Endast var tionde lärare och var fjärde skolledare uppger att det finns en sådan plan på skolan. Det är bara knappt häften av lärarna som upplever att de får stöd från skolledningen när det gäller att hämta in och tillämpa nya kunskap. Bland skolledarna är det något mer än hälften som menar sig ha stöd i detta från sin ledning.

De allra flesta skolledare och lärare, omkring nio av tio, anser inte att de har tillräckligt med tid för att kunna tillgodgöra sig och börja använda ny kunskap i sitt arbete. Förutom tid är det viktigt att känna sig motiverad att söka ny kunskap och att det finns tydliga syften och mål med detta. Fyrtio procent av lärarna upplever att bristen på stöd från skolledningen i det här avseeendet utgör ett tydligt hinder.

I genomgången av forskningslitteraturen, framgår att spridning och tillämpning av ny kunskap måste ses som en process som består av flera steg. Det är medarbetarnas subjektiva uppfattningar som avgörs hur den nya kunskapen tas emot, och det räcker inte att presentera eller att försöka övertyga om att det rör sig om ”rätt kunskaper”. Istället handlar det om att förankra förändringsbehovet bland medarbetarna, skapa samsyn, ge kompetensutveckling och stöd och att visa varför den nya kunskapen är relevant för skolan och leder till önskvärda förbättringar.

Det är skolans och medarbetarnas behov av forskning och praktiska erfarenheter som ska vara vägledande för utvecklingsarbetet. Därför är det avgörande att ledningen regelbundet undersöker vilka behov som finns inom organisationer och hur förutsättningarna  för förändring faktiskt ser ut. Det gäller också att fokusera på några få förändringsområden, annars är risken stor att uppgiften blir för stor och att arbetet inte leder någonstans. Planeringen är viktig, och det gäller både att förankra förändringarna och ha en beredskap för att hantera det motstånd som kan uppstå på ett bra sätt.

Ledningens engagemang har stor betydelse, men det gäller också att sprida ansvaret bland medarbetarna, att dra nytta av informella ledare och att få igång en kollegial samverkan och coachning. Det är även viktigt att tillämpningen av de nya kunskaperna blir en naturlig del av vardagen, att förändringsarbetet uppfattas som relevant och att alla får den tid som de behöver för att lära sig att tänka och arbeta på nya sätt. Kunskaperna ska också vara enkla att använda, och medarbetarna behöver kunna se positiva resultat ganska snabbt.

Litteraturgenomgången visar att lärarna har ett stort ansvar att ta till sig ny kunskap för att utveckla sin undervisning och för att förbättra elevernas lärande. Men för att lyckas med detta måste de ges de förutsättningar som krävs för att detta ska vara genomförbart. Med andra ord spelar statens riktlinjer, skolhuvudmännens planer och strategier samt rektorernas ledning en stor och viktig roll.

Sammanställningen av intervjuerna visar att den praxisnära forskning som skolan behöver i stor utsträckning saknas, och att den som faktiskt finns är svår att överblicka. Inom det här området finns det med andra ord mycket att göra. Det krävs också att skolan som organisation kan värdera, bedöma och tillgodogöra sig den forskning och de praktiska erfarenheter som finns. Därför är det av stor betydelse att skolan kan bli en lärande organisation med professionella ledare och arbetslag som delar kunskap och lär tillsammans. Här är det möjligt för den nya lärarutbildningen att lägga en viktig grund för den kommande generationen av lärare.

Skolan behöver ockå bli en öppen organisation som villigt samarbetar med andra yrkesområden för att dela erfarenheter och kunskaper. På så sätt kan skolan samtidigt bli en attraktiv och utvecklande arbetsplats för flera, konstaterar rapporten.

I den här rapporten finns bland annat ledtrådar till vad som behöver göras för att få fart på den pedagogiska it-användningen ute i den svenska skolan. Skolverkets rapport om it-användning och it-kompetens i skolan, som presenterades i mitten av april, pekar bland annat på avsaknaden av genomtänkta planer och strategier, många rektorers sviktande förtroende för sin egen förmåga att leda utvecklingen i it-realterade frågor och det stora kompetensutvecklingsbhovet bland lärarna.

Grundförutsättningen för att skolan och lärarna ska börja använda ny kunskap och utveckla undervisning och verksamhet, är att det finns en förståelse i hela ledningskedjan kring de vilkor som krävs för att forskning ska kunna omvandlas till praktik. Här är politiker och tjänstemän minst lika viktiga som skolledare och lärare.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *