FlipKlipp – skapa och dela öppna lärresurser

De senaste par åren har ”det flippade klassrummet” varit ett av de hetare ämnena i svenska diskussioner kring undervisning och lärande, men själva konceptet är egentligen amerikanskt. Kort sagt innebär det att den traditionella modellen för klassrumsundervisning vänds upp och ner. Istället för att läraren gör sin genomgång under lektionen och sedan ger eleverna i läxa att arbeta med sin förståelse av det som gåtts igenom, får eleverna genomgången i läxa, oftast som film. Tiden i klassrummet ägnas åt gemensamt arbete med förståelsen av det som undervisningen handlar om, och läraren och eleverna lägger tillsammans grunden för nästa genomgång med åtföljande diskussioner och problemlösningar.

Konceptet bygger på ett konstruktivistiskt lärandeperspektiv: läraren ska vara ”guide on the side” och hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse och att reflektera kring sitt lärande istället för att vara ”sage on the stage” och försöka förmedla sin egen kunskap. Filmerna fungerar som lärresurser i dialogen och samspelet mellan eleverna och mellan eleverna och läraren.

Karin Brånebäck, som arbetar som 1-7-lärare i Täby, hör till dem som gör på det här sättet och som även kombinerar det med en strävan att integrera it och nya lärandeperspektiv i undervisningen. För ungefär ett år sedan startade hon Facebook-gruppen Flippa Klassrummet, som i skrivande stund har 3320 medlemmar. Gruppen fungerar som ett utvidgat kollegium där lärare som ”undervisar flippat”, eller som är intresserade av att göra det, utbyter erfarenheter, tankar och idéer. Det är högt i tak och alla frågor är tillåtna.

I vintras blev det uppenbart att det finns ett behov av ett gemensamt öppet arkiv av genomgångar som kan användas fritt av andra lärare och fungera som inspiration. Karin Brånebäck resonerade om detta med Ylva Pettersson, gymnasielärare och styrelseledamot i Wikimedia Sverige, som föreslog ett samarbete. På FlipMeet, en knytkonferens eller unconference, som arrangerades i Stockholm i januari, diskuterade hon därför detta med Sophie Österberg, numera global education manager på Wikimedia. De kom tillsammans fram till att det vore en bra idé att göra arkivet till en del av Wikimedia Commons, en samling av fria bilder, filmer, ljud och musik.

I mitten av juni öppnades FlipKlipp, och arkivet är öppet för filmer som vänder sig till grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Häromdagen bytte jag några ord med Karin Brånebäck och Sophie Österberg om FlipKlipp och hur de ser på den fortsatta utvecklingen.

– Det finns ett starkt behov bland lärare att snabbt och enkelt kunna nå de lärresurser som behövs i undervisningen, exempelvis när de ”flippar”, konstaterar Karin Brånebäck. Här tror jag att FlipKlipp kan spela en viktig roll. En poäng i sammanhanget är att det inte är någon skolhuvudman eller något kommersiellt intresse som står bakom. Ingen äger det material som laddas upp, utan det är öppet och fritt tillgängligt för alla.

Sue Gardner, vd för Wikimedia Foundation, konstaterade nyligen i ett tal att Wikipedia ska vara som en park på nätet, ett offentligt rum som kan användas av alla.

– Visionen bakom Wikimedia och Wikipedia är att samla all kunskap och göra den fritt tillgänglig, säger Sophie Österberg. Dessutom handlar det inte bara om text och om artiklar till Wikipedia, utan även andra medier och typer av kunskaper ryms inom den övergripande visionen. FlipKlipp passar alltså in alldeles utmärkt i det här sammanhanget.

Det gäller att se till att lärare verkligen känner sig uppmuntrade att dela med sig av sina genomgångar på FlipKlipp. Många vill förstås ha tillgång till andras material, men för att det ska kunna bli något av arkivet måste så många som möjligt bidra till samlingen.

– Tänk om alla som är med i Facebookgruppen lägger upp varsin film! Då får vi ett innehållsrikt arkiv som kan vara till stor nytta, menar Karin Brånebäck. Men tyvärr är det inte så enkelt. Jante-lagen är fortfarande stark. Samtidigt måste vi komma ihåg att ”den mentala flippen” sannolikt är den viktigaste faktorn för att FlipKlipp ska kunna lyckas. Det räcker inte att ge eleverna tillgång till filmer som förklarar och berättar, utan det viktigaste är att lärarna börjar reflektera kring sin undervisning. Vad krävs egentligen för att eleverna ska lära sig det som de behöver idag? Hur förändras lärarens och elevernas roller i klassrummet? Hur kan eleverna göras delaktiga i undervisningen och börja ta ansvar för sitt eget lärande?

Det centrala är att undervisning och lärande i skolan börjar närmar sig hur det faktiskt ser ut och går till ute i samhället, menar Karin Brånebäck och Sophie Österberg. Utanför skolans väggar handlar det om att lära sig för att förstå och kunna hantera verklighetens förutsättningar och krav och en stor del av lärandet innebär att man lär tillsammans, av varandra.

– Filmerna ska inte bara ersätta eller komplettera läroböckerna, påpekar Sophie Österberg. Det handlar framför allt om att förändra sättet att se på undervisning och lärande och att lära eleverna hur deras lärande faktiskt fungerar. I ett samhälle som präglas av informationsöverflöd och snabba förändringar är de metakognitiva förmågorna kanske viktigare än någonsin.

Genomgångarna i filmerna ska fungera som katalysatorer för elevernas lärande. Det är när eleverna samlas i klassrummet tillsammans med läraren som de individuella och kollektiva processerna tar fart.

– Det allra roligaste med att flippa är att jag aldrig vet var jag hamnar till slut, säger Karin Brånebäck. Jag har förstås övergripande mål med mina genomgångar, men hur arbetet går vidare bestäms av vad eleverna griper tag i. När jag hela tiden kommunicerar med eleverna, blir undervisningen mycket mer formativ än om jag hade arbetat traditionellt och förmedlat ur läroboken från katedern. Nu kan jag tydligare se vad eleverna lär sig och vad som är oklart. Samtidigt lär sig eleverna mer om hur de lär sig och hur de kan få hjälp att utveckla sin förståelse.

Från Wikimedias sida är man intresserade av att utveckla FlipKlipp vidare internationellt om det visar sig fylla en funktion här i Sverige. Men de är samtidigt noga med att understryka att det inte handlar om någon snabb och enkel lösning på hur undervisning och lärande går till. En dominerande modell ska inte ersättas av en annan, utan ”flippandet” är ett sätt bland många att undervisa och att utveckla elevernas lärande.

– Den mentala flippen är avgörande, betonar Sophie Österberg. Det är förstås enklare att undervisa som vanligt med läroboken, men att flippa ger ett mycket större mervärde för eleverna. Därför är det väl värt ansträngningarna, både för eleverna och för läraren. När man arbetar så här blir det uppenbart att alla har kompletterande kunskaper och att alla kan lära av varandra. Att uppmuntra delande och samarbete är alltså viktigt. Men för oss gäller det också att visa att Wikipedia i skolan inte enbart handlar om att skriva artiklar, även om vi förstås gärna ser att skolans undervisning kopplas till samhället på det sättet. Min och Karins tanke är att använda Facebook-gruppen som ett stöd i arbetet med FlipKlipp för att hjälpa och uppmuntra lärare att komma igång.

Prestigelöshet och ett accepterande klimat är nödvändigt för att användningen av FlipKlipp ska komma igång på allvar. Annars är risken stor att nybörjare skräms bort och att tröskeln för att våga delta blir allt högre – och då blir det inget av idén.

– Det är tanken som är det viktiga, understryker Karin Brånebäck. Alla har inte samma tillgång till teknik, men det ska inte vara ett hinder för att delta. Avsikten med FlipKlipp är inte i första hand att skapa ett arkiv med professionella filmer, utan att ge lärare en inblick i hur andra jobbar, att inspirera och att visa på nya möjligheter. Det är händelserna i klassrummet som ger utgångspunkten för genomgångarna, så därför är det nödvändigt att lärare skapar sina egna filmer. Den som bara använder andras filmer har alltså missat poängen. De egna elevernas lärande står i centrum och genomgångarna ska hjälpa dem att komma vidare i sitt lärande, efter sina förutsättningar.

Förhoppningen är att FlipKlipp ska fylla en utjämnande funktion. Det ska inte ha någon avgörande betydelse var man arbetar, utan alla ska få tillgång till ett kollegium där man samarbetar, delar med sig och hjälper varandra att utvecklas och komma vidare i sitt arbete.

– Här tror jag att Skollyftets MOOC Det utvidgade kollegiet, som startar i höst, kan ge en signal om hur viktigt detta faktiskt är för alla lärare, menar Sophie Österberg. Skolans styrdokument talar om en tidsenlig undervisning med moderna lärverktyg och betonar att alla elever ska lära sig att söka kunskap, kommunicera, söka och lära. Det förutsätter att lärare tänker utanför de traditionella ramarna och försöker hitta vägar som hjälper eleverna att utveckla sitt lärande och sin förståelse. Och det är ett arbete som aldrig tar slut.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *