En analys av europeiska en-till-en-satsningar

Satsningar på att ge lärare och elever tillgång till varsin laptop, platta eller smartphone har blivit allt vanligare i många länder under de senaste åren. Förra året genomförde Europeiska Skoldatanätet en studie av 31 aktuella en-till-en-projekt i 19 europeiska länder på uppdrag av Institute for Prospective Technological Studies – och för ett par veckor sedan presenterades rapporten.

Studien bygger på en genomgång av aktuell forskning samt samtal med experter och berörda parter i de olika länderna. Rapporten fokuserar hur satsningarna har genomförts, vilka finansieringsmodeller som använts samt hur de pedagogiska ramarna har utformats. Den avslutas med ett sammanfattande resonemang och en samling rekommendationer för kommande satsningar.

Det här är en del av det pågående arbetet med Europa 2020, som är EU:s strategi för en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Den vilar på sju pelare, och hit hör bland annat En digital agenda för Europa.

Ett av de fem övergripande målen i strategin är att minska andelen ungdomar utan gymnasieutbildning och att se till att fler genomför en högre utbildning. Enligt EU-kommissionen har den pedagogiska it-användningen i skolan en stor roll i det här sammanhanget, samtidigt som den kan höja utbildningarnas kvalitet och elevernas förmåga till nytänkande och kreativitet. I nuläget används dock inte de digitala möjligheterna fullt ut i skolan. Därför är det viktigt att försöka skapa förutsättningar för detta. Forsknings- och utvecklingsprojekt, exempelvis iTEC, är en möjlig väg; studier, undersökningar och rekommendationer är andra möjliga vägar.

De satsningar av varierande storlek som ingår i studien – däribland En-till-en Falkenberg – omfattar totalt 17.5 miljoner elever i 47 000 grund- och gymnasieskolor. I de flesta fall handlar det om att lärare och elever har fått tillgång till varsin bärbar dator. I ett mindre antal fall rör det sig om plattor och det finns även några exempel på projekt där smartphones har använts. I regel kombineras satsningarna med en utveckling av den digitala infrastrukturen, exempelvis trådlösa nät och videoprojektorer. Ungefär hälften av projekten är även knutna till en nationell eller regional strategi.

I rapporten konstateras att de olika satsningarna anger flera skäl till att förse lärare och elever med varsin dator. I så gott som samtliga satsningar betonas att tillgången till varsin dator kommer att leda till pedagogisk utveckling och förnyelse. Ett annat viktigt skäl är att utjämna skillnaderna mellan eleverna och att ge alla samma tillgång till de digitala möjligheterna. Några pekar på värdet av att utveckla elevernas digitala förmågor och att öka deras intresse för undervisningen i skolan. Det är bara ett fåtal av satsningarna som lyfter fram behovet av att utveckla elevernas lärande och att förbättra deras allmänna kunskaper och förmågor som ett avgörande skäl.

Rekommendationerna i rapporten baseras på analyser av de olika satsningarna, genomgången av aktuell forskning samt samtal och workshop med tio internationella experter.

När det gäller genomförandet av en-till-en-satsningar, rekommenderas i rapporten att det tas fram en gemensam samling riktlinjer för hur det hela ska gå till, som även tydligt beskriver och förklarar varför satsningen är viktig. Enligt rapporten handlar det om en systemförändring som ska stödjas av pedagogiska värden och principer.

I rapporten betonas att det gäller att ta reda på hur den bärbara datorns, plattans eller telefonens möjligheter kan användas på bästa sätt i olika situationer och sammanhang och med varierande undervisningsstrategier. Därför är det viktigt att lärarna arbetar fram undervisningssätt som fungerar, att de delar med sig av insikter och erfarenheter och att alla ges den hjälp och den uppmuntran de behöver för att utveckla och förändra sin undervisning. Det gäller också att arbeta med formativ bedömning för att hjälpa eleverna att utvecklas, och att särskilt lyfta fram de kompetenser och färdigheter som är betydelsefulla när it och digitala medier integreras i undervisningen.

Framför allt gäller det att inte fastna i själva tekniken, utan att se till att kompetensutveckling och gemensamt lärande bland lärarna fokuserar på hur tekniken kan komma till nytta i undervisningen. I rapporten konstateras att det kan vara en god idé att kombinera satsningen på varsin dator med en allmän kompetensutvecklingsinsats bland lärarna.

Enligt rapporten är det viktigt att eleverna äger sina datorer, plattor eller telefoner. Det utvecklar deras förmåga att ta ansvar och det gör det även enklare att överbrygga informellt och formellt lärande, fritid och skola.

När det gäller finansieringen av en-till-en-satsningar, påpekas att det för långsiktighetens skull kan vara lämpligt att huvudmän och föräldrar delar på kostnaden för den typ av enheter som ska användas. En annan möjlig lösning är att eleverna tar med sig sin egen hårdvara till skolan, men det kräver bland annat att skolledningen reflekterar kring likvärdigheten, definierar en lägsta standard och ser till att den övriga infrastrukturen anpassas till detta. I rapporten påpekas också värdet av att skolhuvudmän, skolledare, lärare och föräldrar engagerar sig i satsningen, delar erfarenheter och samverkar för att driva utvecklingen framåt.

Rapporten understryker att utvärderingen måste planeras direkt när en satsning dras igång, och att det är nödvändigt att en institution eller individ utses som ansvarig för detta. Det är även lämpligt att utvärderingarna från lokala satsningar görs lätt tillgängliga på en nationell nivå, så att andra huvudmän och skolor kan dra lärdom av erfarenheter och resultat.

Det slås fast att forskningen framför allt bör ägna sig åt frågeställningar som rör färdigheter, förmågor och resultat. Enligt rapporten är det en primär uppgift att  bidra till att utveckla undervisning och lärande i skolan. Det fordrar i sin tur att den bygger på ett kvalitativt angreppssätt.  Effektiva strategier för att införa varsin dator i skolan, hur undervisning och lärande bäst bedrivs samt vad de kan innebära på längre sikt för elevernas livslånga lärande är exempel på områden som behöver undersökas närmare. Det är också nödvändigt att engagera lärarna i detta genom att arbeta med aktionsforskning i deras vardagliga undervisning.

En-till-en-satsningar är i hög grad aktuella i svenska skolor. Sannolikt kan analyser, resonemang och rekommendationer i den här rapporten komma till nytta i det fortsatta arbetet.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *