Regeringen, SKL och skolans digitalisering

Strax före midsommar slöt regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om att genomföra insatser för att främja digitalisering och digital samverkan inom olika samhällsområden. För skolans del handlar det om att ta fram ett ramverk som kan användas som stöd i det digitala utvecklingsarbetet och att etablera en samverkansgrupp med viktiga aktörer inom skolområdet. Regeringen skjuter till 2.8 miljoner kronor för att finansiera arbetet och SKL ska slutrapportera i början av nästa år.

Överenskommelsen är en del av Digitala agendan som presenterades i oktober 2011. Parallellt med det här programmet startade SKL sin satsning eSamhället, som bygger på en strategi och en handlingsplan för att med hjälp av it och digitala medier utveckla demokrati, organisation och arbetssätt i kommunerna. Center för eSamhället samordnar alla projekt som genomförs inom området, och de tar även tag i de uppgifter som följer av överenskommelsen. Johan Wahlström ansvarar för programmet Skola i eSamhället, och i fredags talade jag med honom för att ta reda på vad som är på gång.

– Vi har resonerat med Näringsdepartementet under en längre tid för att få till stånd en överenskommelse, berättar Johan Wahlström. Digitala agendan och eSamhället strävar åt samma håll, så därför är det förstås viktigt att vi samarbetar. Inte minst behöver vi reda ut vilka digitaliseringsfrågor som är statens respektive kommunernas ansvar. Samtalen har letts av Näringsdepartementet eftersom de samordnar arbetet med agendan, men Utbildningsdepartementet har förstås varit med under hela processen.

Uppdraget att ta fram ett ramverk som kan användas för att mäta och bidra till den digitala utvecklingen i de svenska skolorna. Med andra ord rör det sig om ett utvärderingsverktyg som bygger vidare på Digitaliseringskommissionens pågående arbete med att ta fram indikatorer på digitalisering och digitala förmågor. Det redovisades strax före sommaren i kommissionens första delrapport: En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter.

– Tanken är att ta fram ett verktyg som kan användas på samma sätt som SKL:s eBlomlådan, en tjänst på nätet som hjälper kommunerna att utvärdera sin digitala verksamhetsutveckling, säger Johan Wahlström. Det ska ge en övergripande bild av skolans digitala utveckling, allt ifrån infrastruktur och digitala enheter till pedagogisk it-användning och kompetensutvecklingsbehov. Med hjälp av verktyget ska det gå att sammanställa rapporter från skolor, kommuner och regioner, vilket både gör det lättare att få ett grepp om läget och att se vad som behöver göras för att komma vidare.

Erfarenheterna från Monitor och SMIL i Norge visar att det inte är tillräckligt med kvantitativa indikatorer för att mäta och förstå skolans digitala utveckling. Datortäthet och antal timmar som it används i undervisningen per vecka är exempel på kvantitativa indikatorer som lägger den nödvändiga grunden för analysen. Kvalitativa indikatorer, exempelvis hur de digitala möjligheterna upplevs av lärare och elever, på vilka sätt de används i undervisningen och hur den formativa bedömningen och ledningen av klassen fungerar, behövs för att få en mer konkret och djupare förståelse av hur det faktiskt ser ut och vilken typ av åtgärder som kan behövas. Detta pekar John Hattie på i sin metaanalys Visible Learning och det betonas också i OECD:s antologi Assessing the effects of ICT in education, som ligger till grund för det ramverk som Rune Krumsvik använder i SMIL.

– Inom det här korta uppdraget hinner vi bara med de kvantitativa indikatorerna, påpekar Johan Wahlström. När det är utfört och klart får vi fundera på vad som behöver göras med de kvalitativa indikatorerna på lite längre sikt. Målet med det här utvärderingsverktyget är framför allt att göra det lättare för kommunerna att se vilken grundnivå av teknik och kompetenser bland lärarna som måste finnas för att den didaktiska och pedagogiska utvecklingen ska kunna ta fart.

I det andra uppdraget ska SKL samla beslutsfattare i en grupp som kan koordinera och styra det fortsatta arbetet med digitaliseringen av skolan.

– Gruppen kommer att utses under hösten och ska bestå av personer som kan fatta beslut för sina organisationers räkning, säger Johan Wahlström. Förutom SKL handlar det bland annat om Utbildningsdepartementet, Skolverket, Skolinspektionen, fackförbunden, Friskolornas Riksförbund och representanter för teknikleverantörer, läromedelsförlag och UR. Vårt första möte kommer antagligen att hållas någon gång i september eller oktober.

I den här gruppen kommer man att diskutera postitiva och negativa erfarenheter från det praktiska arbetet ute på skolorna, och tillsammans resonera kring vilka riktlinjer och incitament som krävs för att få utvecklingen på rätt köl. Det kan också bli aktuellt att titta närmare på om något behöver ses över i skolans styrdokument och vad som bör finnas med i Utbildningsdepartementets uppdrag till de statliga myndigheter som arbetar med skolan. Vart tredje år ska gruppen genomföra en övergripande analys av utvecklingen, som även pekar på hur ramar och styrmedel behöver utformas för att målen med digitaliseringsarbetet ska kunna uppnås.

– Jag tror inte att det krävs en särskild it-strategi för skolan för att få en snabbare och mer likvärdig utveckling, konstaterar Johan Wahlström. Allt som behövs i det avseendet finns egentligen redan i styrdokumenten. Nu gäller det att verkligen genomföra det som står där. En fördel med styrdokumenten är att innehållet innehåller det mesta som är aktuellt idag, samtidigt som formuleringarna är mer flexibla och mindre tidsbundna än tidigare. Samverkansgruppens roll blir att lyfta fram och visa vad som behöver göras av myndigheter och kommuner, och att förklara varför det är viktigt.

Skolfederation, en ny tjänst som ska fungera som nationell struktur för identifering och inloggning till nätbaserade lärresurser, är enligt Johan Wahlström en av pusselbitarna i det fortsatta arbetet med skolans digitalisering.

– Arbetet med svenska it-standarder för lärande är en viktig del av detta, menar Johan Wahlström. Det som görs inom ett tekniskt område ska även kunna användas inom andra, därför ser vi till att det arbete som pågår inom vårdsidan kan komma till nytta i det här sammanhanget. Krav på säkerhet skiljer sig förstås åt, men den tekniska grunden är densamma. Sandviken, Uppsala och ytterligare några kommuner har testkört systemet under våren, och nu börjar det bli skarpt läge. Flera av de stora förlagen är på väg in, så nu hoppas vi att verksamheten snart kan komma igång på allvar.

Medie- och informationskunnighet, som jag tog upp förra veckan,  är en annan viktig pusselbit som Johan Wahlström nämner.

– Att kunna läsa och skriva betyder inte alls samma sak idag som det gjorde innan den digitala revolutionen slog igenom, säger Johan Wahlström. Att kunna sortera fram vad som är relevant och att kunna hitta trovärdig och användbar information är något som alla behöver lära sig. Om eleverna inte får lära sig det i skolan, vet jag inte vad man ska ha skolan till. Fler och fler ser behovet, men jag tror att det behövs tydligare signaler i styrdokumenten och från skolmyndigheterna för att det här verkligen ska slå igenom överallt.

Det handlar om att lägga en god grund för skolans arbete med informationskunnighet, så att alla lärare och elever lär sig att hantera den digitala utveckling som vi med stormsteg är på väg in i. Kroppsnära it, det vill säga klockor, glasögon och annat bärbart som gör oss ständigt uppkopplade, är en viktig tendens vars betydelse inte ska underskattas. Digitaliseringen präglar både samhället och vår verklighetsuppfattning, vilket i hög grad ställer andra krav på skolan och undervisningen än tidigare.

– Inom tio år kommer det att behövas en helt annan skola än idag, avslutar Johan Wahlström. Därför är det nödvändigt att lyfta de viktiga frågorna till den nivå där de nationella besluten kan fattas. Prioriteringar måste göras och avgörande processer måste drivas framåt. Det förutsätter att regeringen fattar de beslut som behövs och att department och myndigheter utvärderar och följer upp. Idag är det ungefär en tredjedel av rektorerna som driver på utvecklingen på egen hand, men resterande två tredjedelar måste också komma med. Här tror jag att tydliga nationella riktlinjer, klart utsagda stimulansåtgärder och krav samt en genomarbetad uppföljning och återkoppling spelar en avgörande roll.


Kommentarer (2)

  1. Pernilla Larsson (@Qvittra),

    Högintressant och mycket som känns helt relevant. Däremot tycker jag och känner att tio år är ett för långt tidsspann. Vi är längre komna och kan klara det snabbare. Med tydliga, mer än vägledande och hårdare uppföljningar. Där Ekonomi och Politik går hand i hand.

    Svara
  2. Johanna Karlén,

    Arbetet med ramverket är i full gång nu och det är oerhört spännande att vara en del av det. Vi tar avstamp i några befintliga ramverk, bl.a. ett Lund/Lidingö jobbat fram: självskattningsmodellen ”IT-tempen”, som hämtat inspiration från t.ex. eBlomlådans tankar. Målet är att det ska vara enkelt, konkret och generera tydliga handlingsplaner åt såväl säkra som osäkra rektorer så att de kan ”leda med IT”, dvs definiera och prioritera vilka områden de vill och behöver arbeta med! På sätt och viss tangerar det även det kvalitativa tycker jag! Primärt fokus är inte att räkna antalet datorer, utan hur man kan använda tekniken. Och som sagt – mycket spännande arbete att vara del av 🙂

    Är ni nyfikna eller har input? Kontakta gärna mig!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *