Nästa steg framåt för Skolfederation

Arbetet med it-standarder för lärande, som pågår i en teknisk kommitté på SIS sedan mars 2011, spelar en stor roll för digitaliseringen av den svenska skolan. Tekniska standarder är värdefulla för den pedagogiska utvecklingen och möjliggör att lärplattformar och digitala lärresurser blir lätt tillgängliga för alla. Det handlar om att ta fram ämnesordlistor och att skapa en svensk metadataprofil för att hantera digitala lärresurser. Det gäller också att enhetliggöra arbetet med att anpassa lärresurserna för elever med funktionsnedsättning och att se till att hantering och distribution sker så smidigt och funktionellt som möjligt.

I det här sammanhanget är Skolfederation en viktig pusselbit. Det rör sig om en tjänst som fungerar som nationell struktur för identifiering och inloggning till nätbaserade lärresurser och som drivs av .SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Nu har tekniken fallit på plats och tjänsten är klar att använda.

– Förra året var det mycket diskussioner kring tekniska funktioner, säkerhet och ansvar, säger Staffan Hagnell, som ansvarar för Skolfederation och är forsknings- och utvecklingschef på .SE. I år har det börjat rulla igång på allvar. Skolfederation har för närvarande 79 medlemmar och intressenter, och det har ökat snabbt. De som är medlemmar har skrivit kontrakt och intressenterna vill gärna bli medlemmar efterhand. Läromedelsförlag och andra tjänsteleverantörer var tidigt ute som medlemmar, men just nu är majoriteten av intressenterna skolhuvudmän.

Skolfederation bygger inte på en central katalog, utan det är istället skolhuvudmännen som ansvarar för att uppgifterna om lärare och elever verkligen stämmer. Tanken med Skolfederation är att de lärresurser som lärare och elever på skolorna betalar och har tillgång till enkelt kan nås inuti den egna lärplattformen utan att några ytterligare lösenord behöver användas. Med andra ord handlar det om en single sign-on-lösning. .SE ansvarar för att samordna tjänsten som tar hand om detta, och förutsätter att de uppgifter om användarna som hämtas från huvudmännens egna kataloger är korrekta.

– Vår roll är att vara federationsoperatör och att leverera den här tjänsten på ett så bra sätt som möjligt, säger Staffan Hagnell. Det är förstås också viktigt att vi fortsätter dialogen bland medlemmarna och tillsammans resonerar kring hur tjänsten kan utvecklas vidare. Andra samhällssektorer, exempelvis vård och omsorg, kan också ha nytta av federativa tjänster. Här kan Skolfederation fungera som en förebild.

Sandviken är en kommun som var tidigt ute med att anmäla sig till Skolfederation. Ett viktigt skäl till detta är man länge arbetat med en-till-en, och nu  återstår det bara ett fåtal skolor innan alla lärare och elever i kommunen, från ettan till gymnasiet, har varsin dator. När hårdvaran och infrastrukturen väl är på plats, är det enklare att se behovet av digitala tjänster.

– Här har förstås rektorn en stor och viktig roll, säger Erik Holmqvist, it-strateg i Sandvikens kommun. Det gäller att vara medveten om vad en modern skola är för något och att avsätta de resurser som behövs. Vi har arbetat målmedvetet med it och pedagogik i ungefär tjugo år här i kommunen, så kompetensen bland skolledare och lärare är på en rätt hög nivå. Jag kan också tydligt se att utvecklingen långsamt är på väg åt rätt håll. Det är betydligt mer digitala tjänster som köps in nu än för bara något år sedan. Allt fler skolor börjar också bli intresserade av öppna digitala lärresurser, som de själva kan förändra och utveckla vidare.

En viktig poäng med Skolfederation är att tillgången till de digitala lärresurserna kan anpassas och styras på ett mycket detaljerat sätt. Alla användare betecknas med pseudonymer och till dem kan man lägga attribut som till exempel visar vilken årskurs en elev går i, vilken klass och på vilken skola. Detta gör det bland annat möjligt för kommunerna att styra så att bara vissa elever, skolor eller klasser har tillgång till en viss typ av material.

– De som levererar tjänsterna vill förstås ha detaljerad information som de kan använda i sin marknadsföring, påpekar Erik Holmqvist. Men på det här sättet kan vi se till att de bara har tillgång till den information som krävs för att Skolfederation ska kunna ge alla tillgång till det material som de har behörighet till. Det är lika viktigt att skydda elevers och lärares integritet som att se till att de har en god tillgång till bra lärresurser i undervisningen.

Nu när infrastrukturen är på plats, gäller det att politiker och skolchefer i hela landet blir medvetna om vilka möjligheter som finns. Det är den avgörande uppgiften nu när federationsregistret är på plats och den gemensamma infrastrukturen fungerar.

– När jag träffar skolchefer har de ofta ingen aning om vad Skolfederation är, säger Mats Östling, fristående konsult, som var projektledare under uppstartsfasen. Men de blir entusiastiska när jag berättar vad det är för något! Under hösten kommer jag därför att lägga ner mycket arbete på att försöka nå ut till beslutsfattarna, eftersom inte en de it-intresserade skolcheferna har riktigt kläm på saken. Det räcker inte att anordna konferenser som samlar alla beslutsfattare under ett tak- Istället gäller att hitta andra, kanske mer informella, samtalsformer som kan fungera. Det här arbetet kommer inte att vara lika synligt som de teknikinriktade seminarier SIS och .SE arrangerar, men det är oerhört viktigt för den fortsatta utvecklingen.

Trots att det händer mycket ute i kommunerna när det gäller tillgång till datorer och användning av surfplattor, så går det fortfarande rätt trögt med utvecklingen av digitala lärresurser som är något annat och något mer än digitaliserade läroböcker. Det finns några få exempel, men det måste börja hända mer.

– Det är inte särskilt meningsfullt att skylla på att förlag och andra tjänsteleverantörer är tröga, konstaterar Mats Östling. De reagerar på marknadens behov. Så länge marknaden inte efterfrågar något annat än det som de är vana vid, så händer det inget. Jag tror att avsaknaden av ett tydligt nationellt initiativ som pekar på behovet av nya lärresurser och andra sätt att undervisa är det stora problemet.

Regeringens uppdrag till SKL att främja skolans digitala utveckling har stor betydelse för den fortsatta skolutvecklingen. Enligt Mats Östling räcker det inte med punktinsatser, utan skolan är ett komplext och sammanhängande område som kräver ett mer systematiskt tänkande och agerande. Det politiska intresset för de här frågorna börjar vakna, och det finns även en insikt om att det får långtgående negativa konsekvenser för hela samhället om möjligheterna till distansundervisning och flexibelt lärande begränsas istället för att uppmuntras. Delar av näringslivet börjar också bli intresserade. Beslutsboken, med fem förslag på nationella åtgärder för att främja it i undervisningen, som DIU och IT & telekomföretagen tog fram tillsammans till Almedalsveckan, är ett exempel på detta.

– Om vi inte får igång en marknad för moderna digitala lärresurser med livskraftiga svenska företag, finns det risk för att de internationella jättarna tar över, varnar Mats Östling. Läroplanerna i världens länder blir alltmer lika varandra, bland annat på grund av att det arbete som pågår i OECD, EU och liknande organisationer kring den digitala samhällsutvecklingen får en allt större roll för beslutsfattarna. Det blir också allt lättare att snabbt få fram översättningar på många olika språk, eftersom maskinöversättningen numera kan lägga en bra grund och det snart räcker med manuell finputsning och korrigering. Därför är det viktigt att tjänsteleverantörer och skolhuvudmän möts och hittar samarbetsformer som kan ta utvecklingen vidare.

Innehållet i de digitala lärresurserna går att märka upp på ett detaljerat sätt, så att det blir möjligt för lärare och elever att kombinera delar från olika håll och skapa en egen helhet. Detta fungerar utan problem om man använder öppna lärresurser, öppna data och öppen länkad data. När det gäller kommersiellt material, blir det i regel problem med upphovsrätten. Än så länge saknas också fungerande betalningsmodeller som kan göra detta möjligt.

– Det vore idealiskt om Skolfederation fungerade ungefär som en bokvagn där man kan plocka och kombinera som man vill, mot betalning, säger Erik Holmqvist. Men det förutsätter att alla tjänsteleverantörer märker upp sitt material på samma sätt, och där är vi inte ännu. Dessutom är det nödvändigt att hitta andra betalningsmodeller än de traditionella, där skolan köper ett helt läromedel från en producent. Här återstår det förstås mycket tänkande, många diskussioner och mycket praktiskt arbete. Det är viktigt att aktörerna verkligen tar tag i detta eftersom det öppnar för en mycket spännande utveckling i skolan.

Eduroam är en annat intressant federation som på samma sätt som Skolfederation kan spridas inom skolan. Högskolor och universitet världen över använder sedan flera år ett standardiserat system som ger alla lärare och studerande tillgång till trådlöst nät när de besöker andra lärosäten, såväl inom landet som utomlands. Nu hoppas .SE att även grund- och gymnasieskolor kan innefattas i det här systemet, först i Sverige men på sikt även internationellt. Detta kommer bland annat att tas upp 5 september i Stockholm, när .SE arrangerar heldagsseminariet Skolfederation, utveckling och möjligheter.

– Det här är ett system som kan fungera smidigt när lärarstuderande är ute på praktik, säger Staffan Hagnell. Då har de automatiskt tillgång till skolans nät, utan att de behöver få ett nytt användarnamn och lösenord. Det blir helt enkelt single sign-on även här. På lite längre sikt kan folkbibliotek och andra samhällsinstitutioner samlas i det här systemet. Det är bättre att skapa nationella och internationella system som ger samordningseffekter än att var och en sitter och bygger egna system som är inkompatibla med varandra. Här är mejlen ett bra exempel. Användningen kom inte igång på allvar och nyttan blev inte uppenbar förrän POP3 och SMTP slog igenom på Internet. Samma sak gäller här. När systemet är plats blir fördelarna och möjligheterna fullt synliga.

Idag är det inte längre stationära eller bärbara datorer som dominerar marknaden, utan små, mobila enheter får en allt större roll. Det här får naturligtvis också konsekvenser för hur de digitala möjligheterna används i skolan och vilken typ av infrastruktur som är nödvändig.

– Kanske befinner vi oss i slutet av pc-parentesen med  it-avdelningar och stela strukturer som gör det omöjligt för läraren att själv styra över sitt arbete, säger Mats Östling. Om det är så, innebär detta snart även slutet för en-till-en-satsningarna. Istället för att se till att alla har varsin dator, inriktas arbetet på att se till att alla har tillgång till nätet och en mer flexibel och varierad it-användning med smarta telefoner, surfplattor och andra typer av enheter kommer igång. En-till-en bygger egentligen på en väldigt konformistisk och fantasilös föreställning om vad it kan användas till. En större flexibilitet inom hårdvaruområdet kommer samtidigt att ge ökade pedagogiska möjligheter.

Mats Östling konstaterar att den här utvecklingen innebär att skolans kompensatoriska uppdrag kommer i fokus på ett annat sätt än tidigare.

– Det går snart inte längre att blunda för de sociala skillnader som finns mellan eleverna, avslutar Mats Östling. Det blir nödvändigt att tag i frågor som rör lärarnas kompetenser, vilken typ av handledning som eleverna behöver i undervisningen, vilka tekniska hjälpmedel som måste till, och så vidare. Men det här ställer också krav på att arbetet med att utveckla och metadatamärka digitala lärresurser, anamma nya pedagogiska perspektiv och utveckla andra betalningsmodeller än de traditionella tar ordentlig fart. Vi kan vara på väg mot en spännande digital framtid i skolan. Men för att den ska förverkligas krävs visioner och hårt arbete!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *