Europa behöver en strategisk plan för it i skolan

Skolverkets senaste undersökning av it-användning och it-kompetens i skolan, som kom i april, visar att tillgången till datorer är bättre än någonsin. Nästan alla gymnasielärare och tre av fyra grundskollärare har en egen dator. Bland eleverna har tillgången fördubblats sedan 2008, då den förra undersökningen publicerades. På kommunala och fristående grundskolor går det i genomsnitt 3.1 elever per dator repektive 2.4 elever per dator. På gymnasiet går det i genomsnitt 1.3 elever per dator.

Trots den kraftigt förbättrade tillgången på datorer, har it-användningen i undervisningen inte utvecklats i någon större grad. Det finns bland annat ett stort behov av kompetensutveckling kring den pedagogiska användningen av de digitala möjligheterna. Endast hälften av grundskolorna och två tredjedelar av gymnasieskolorna har en samlad plan för hur it-användningen ska integreras i undervisningen. Detta är förstås allvarligt idag när it-utvecklingen i snabb fart ändrar förutsättningarna för samhället, livet och tillvaron. Dessutom är den pedagogiska it-användningens ökade betydelse något av den röda tråden i styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet. Det är alltså en viktig del av den svenska skolans kunskapsuppdrag.

I april publicerades också Survey of schools: ICT in Education (ESSIE), en enkätundersökning som omfattar samtliga EU-länder samt Island, Kroatien, Norge och Turkiet. Den ingår i arbetet med En digital agenda för Europa och utfördes av Europeiska Skoldatanätet på uppdrag av EU-kommissionen. Europeiska Skoldatanätet publicerar löpande tematiskt indelade briefing papers från undersökningen.

ESSIE visar att det finns stora skillnader mellan länderna när det gäller datortäthet och tillgång till infrastruktur. Men även i de länder som har en god tillgång till datorer och nät ligger it-användningen i undervisningen på en förvånansvärt låg nivå. Enligt ESSIE är den avgörande faktorn om det finns en plan för it-användningen. Utvecklingen kommer igång när det finns ett strategiskt tänkande  och lärarna får en kollaborativt inriktad kompetensutveckling på skolan som tar avstamp i pedagogiken.

Det räcker inte att kunna använda datorn och andra enheter, utan det måste finnas en konkret förståelse av hur it-användningen kan utveckla undervisning och lärande. När lärarna känner sig säkra på tekniken, hur den kan komma till nytta och varför det är viktigt, blir it-användningen en integrerad och naturlig del i undervisningen. Det är också värdefullt att lärarna delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter och hjälper varandra att komma vidare.

ESSIE rekommenderar därför att skolor, kommuner, medlemsländer och även unionen som helhet tänker och arbetar strategiskt kring it-användningen i skolan. Här spelar en pedagogiskt inriktad kompetensutveckling för de som arbetar i skolan en avgörande roll. ESSIE lyfter också fram värdet av att delta i det informella lärande och den kunskapsdelning som sker i de sociala medierna – och att detta ska vävas in i det gemensamma utvecklingsarbetet på den egna skolan.

De senaste tre, fyra åren har allt fler svenska pedagoger upptäckt det utvidgade kollegietknytkonferenser som Teachmeet och Bibmeet och den kunskapsdelning och diskussion som sker  på Twitter, inte minst på #skolchatt, och även i olika Facebook-grupper samt på ett stort antal bloggar. I månadsskiftet oktober-november startar MOOC-kursen Digitala Skollyftet – och det vidgade kursbegreppet, som drivs av fyra svensklärare inom ramen för den ideellt drivna gruppen Skollyftet. Mycket talar för att den här informella kompetensutvecklingen får betydelse för dem inom skolans värld som är intresserade av att integrera it i sin undervisning.

ESSIE konstaterade att de flesta europeiska lärare sköter sin kompetensutveckling inom it-området på fritiden, av eget intresse. Men om det inte finns någon samlad strategi som formar och strukturerar det dagliga arbetet, så sker det inte heller någon genomgripande förändring. För att den digitala utvecklingen ska kunna lyfta i skolan, i kommunerna, i medlemsländerna och i hela EU måste både beslutsfattare, skolledare och lärare ha en bra karta och en väl fungerande kompass.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *