Teknikstöd för elever med kognitiva svårigheter

Skriven av Stefan Pålsson, september 17, 2013 – 14:56 -

I oktober 2011 fick Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag av regeringen att undersöka hur digitala hjälpmedel kan användas i skolan för att ge stöd åt elever med kognitiva svårigheter. Under tre terminer genomfördes ett nationellt utredningsarbete parallellt med försöksverksamheten Teknikstöd i skolan på gymnasiet, gymnasiesärskolan, i vuxenutbildningen och på särvux i två kommuner och ett kommunförbund.  För ett par veckor överlämnades slutrapporten till regeringen.

Kognitiva svårigheter är vanliga bland personer som har förvärvad hjärnskada, psykiska funktionsnedsättningar eller en neuropsykiatrisk diagnos. Det innebär bland annat problem med att planera och att minnas vad som ska göras samt att hålla uppmärksamhet och koncentration. När arbetsmarknaden ställer allt högre krav på initiativförmåga, planering och flexibilitet, blir den här gruppen extra sårbar och riskerar att hamna utanför. Därför är det viktigt att fånga upp dem så tidigt som möjligt i skolan och att ge dem det stöd de behöver.

Rättigheterna för elever i behov av hjälp har stärkts i den nya skollagen. I skollagens tredje kapitel, Barns och elevers utveckling mot målen, ställs tydliga krav på att behov av särskilt stöd ska utredas, och om det finns ett behov av stöd har eleven rätt till det. Skolinspektionens granskningar av grundskolan och gymnasiet visar dock att det inte alltid fungerar. Enligt Skolinspektionen beror detta på att skolan i hög grad saknar kunskap om hur undervisningen kan anpassas efter elevernas behov. Dessutom är kognitiva svårigheter ofta ett dolt problem. Många elever ber inte om hjälp, utan försöker istället dölja sina svårigheter.

Teknikstöd i skolan genomfördes i Halmstads kommun, Kalmarsunds gymnasieförbund samt Växjö kommun. Arbetsterapeuter och tekniker arbetade tillsammans med personalen ute på för att hitta effektiva sätt att utnyttja tekniken och för att öka kunskaperna om de möjligheter som finns. Man samarbetade också med andra organisationer, bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, för att få igång en dialog kring de här elevernas behov och för att skapa ett större kontaktnät ut i samhället. I Kalmarsunds gymnasieförbund sammanföll försöksverksamheten delvis med satsningen på digital kompetens och varsin dator till alla gymnasielever som påbörjades höstterminen 2012.

Det ställdes inte något krav på diagnos, utan försöksverksamheten vände sig till alla elever som upplevde problem med tidsuppfattning, planering, koncentration, minne, problemlösning samt att läsa och skriva. Arbetsterapeuterna använde intervjuinstrumentet Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS), där de tillsammans med eleverna identifierar vilken slags hjälp och stöd som behövs. Genom att prata med eleverna och inte om dem, ökade deras motivation att förbättra sin situation och de fick också en ökad förståelse för sina svårigheter.

Slutrapporten visar att kognitiva svårigheter är ett större problem än vad som tidigare antagits. Upp emot femton procent av eleverna på gymnasiet behöver något slags stöd, och många riskerar att falla mellan stolarna eftersom de saknar diagnos. Det krävs både högre kompetens och nya arbetssätt i skolan för att hantera detta på ett bra sätt. Arbetsterapeuter är en resurs som både kan komplettera elevhälsan och lärarna. Det är tänkbart att insatser redan i grundskolan är ett bra sätt att hjälpa och stärka elever med kognitiva svårigheter, men det är inget som undersökts i försöksverksamheten.

För det mesta behövs inte några större insatser för att hjälpa eleverna och för att öka deras motivation i skolan. I mobilen eller surfplattan kan eleverna till exempel använda appar som gör det lättare att överblicka schema och andra aktiviteter, och det finns gott om digitala hjälpmedel för dem som har läs- och skrivsvårigheter. Lärarna har ofta upp till 200 elever, så det är svårt för dem att hinna individanpasa så mycket som skulle behövas. Generella lösningar som bättre ljudmiljö i klassrummen, tydliga scheman och rutiner för att sprida schemaändringar underlättar för många elever och minskar sannolikt även behovet av individuella anpassningar. Det som framför allt behövs är mer kunskap och en högre medvetenhet kring de kognitiva svårigheter som många elever upplever i skolan.

Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att det är svårt att nå ut med information som rör teknikstöd för elever med kognitiva svårigheter. En möjlig förklaring är att lärarna har en pressad arbetssituation; en annan är att studiedagarna varit planerade sedan länge. Det är dock viktigt att vara medveten om detta för att kunna se till spridningen av kunskaper kring detta verkligen tränger in bland lärarna och resten av skolans personal.

Ibland används de ökade kostnaderna som ett argument mot att satsa på den här typen av hjälp i skolan. En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden som genomfördes inom ramen för regeringsuppdraget visar dock att vinsterna är mycket högre än kostnaderna – men kortsiktighet och stuprörstänkande bland beslutsfattare lägger hinder i vägen. Utanförskapets kostnader drabbar någon annan aktör och märks i regel långt senare. Det saknas tydliga incitament och ansvarsfrågan är komplex, men det rör sig dock om kostnader – såväl för den enskilde som för samhället. Analysen avslutas därför med en retorisk fråga: har vi råd att avstå från att agera?

Regeringen rekommenderas att initiera en nationell satsning för att höja kompetensen och för att öka förståelsen kring kognitiva svårigheter och teknikstöd i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten lyfts fram som en lämplig aktör. Det påpekas att det behövs mer forskning som närmare undersöker effekterna av teknikstöd i skolan.

Det konstateras att den arbetsmodell som använts i försöksverksamheten, där skolpersonal och arbetsterapeuter samverkat och skolledningen prioriterat arbetet, bör testas och utvärderas i grundskolan. Det är även nödvändigt att någon aktör tar ansvar för och kan uppdatera det utbildningsmaterial som tagits fram.


Postat i kategorin Digitala lärresurser, Kompensatoriskt stöd, Skolutveckling | 4 kommentarer »

4 kommentarer till “Teknikstöd för elever med kognitiva svårigheter”

  1. Dan Frendin skrev:

    Jag som har varit ”vanliga” lärare där detta projekt genomförts och där det samtidigt införts 1-1 dator till varje elev kan se att den kombinationen varit mycket bra. De elever som får teknikstöd avviker inte särskilt från ”vanliga” elever och arbetar man med en ny digitalt anpassad pedagogik så upplever jag att det gått att hjälpa de elever som behöver mer hjälp mycket bättre. Att införa alternativa examinationsformer har också hjälp de elever som tidigare inte fått möjlighet att visa alla sina kvaliteter. Att låta en elev med dyslexi få göra ett radioprogram istället för ännu en skriftlig rapport har fått dem att växa och tro mer på sig själva.

    Dan Frendin
    Lärare i Naturkunskap och hållbart samhälle
    Kalmarsund gymnasieförbund

  2. Stefan Pålsson skrev:

    Ja, här finns det verkligen mycket att dra lärdom av! Det finns skäl att återkomma i ärendet framöver.

  3. Tobias Strindlund skrev:

    Skoldatatek finns i närmare 200 kommuner och de har kompetensen kring IT och funktionsnedsättningar inom kognitiva svårigheter samt läs- ocv skriv svårigheter. Det är en enorm resurs som redan finns och gör ett otroligt arbete. Om deras kompetens nyttjades vid övergripande IT-satsningar i skolan skulle fler elever få vara med och lära på sina villkor utan att känna sig annorlunda eller exkluderad.

  4. Ewa Wahlin skrev:

    Fantastiskt bra skrivet!

    Jag arbetar sen hösten 2010 i projektet ”Vägar till Arbete” med exakt samma sak. Vår slutrapport kommer i juni 2014 och ska bli väldigt intressant.

    Vi har både en arbetsterapeut och en IT-pedagog från Skoldatateket med och tillsammans med mig som specialpedagog i skolan kan vi mixa det bästa av tre världar.

    På det här sättet skulle alla arbeta redan från skolår ett så hade vi sluppit en massa misslyckande och elever som hoppar av skolan för att de inte får rätt stöd!

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS