Skolbibliotekets funktioner i en digitaliserad skola

Skriven av Stefan Pålsson, oktober 11, 2013 – 16:00 -

I onsdags arrangerade Skolverket ett heldagsseminarium i Stockholm för att belysa skolbibliotekets roll och funktion ur olika aktörers perspektiv – och för att i möjligaste mån försöka ge en helhetsbild. Här rymdes både Skolinspektionen, SKL, exempel på strategier och utvecklingsarbete i enskilda kommuner och inblickar i skolbibliotekariens vardag.

Flera av deltagarna beskrev löpande seminariet på Twitter med hashtaggen #skolbib1009 och det kan även läsas i efterhand. Nästa vecka publiceras en artikel på sidorna om skolbibliotek på Skolverkets webb där jag sammanfattar dagen.

Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, inledde onsdagens seminarium med ett anförande där hon bland annat konstaterade att skolbiblioteket spelar en viktig roll på många plan. Inte minst har skolbiblioteket en central funktion i arbetet med att stärka och utveckla den svenska skolan och för att tillsammans med lärarna se till att eleverna lär sig det som de har rätt till enligt läroplanerna.

Skolbiblioteket blir inte mindre viktigt när vardagen i skolan blir allt mer digital och informationsflödet på nätet strömmar in i skolan – snarare tvärtom. Det får bli utgångspunkten för veckans blogginlägg!

Lagar och styrdokument ger tillsammans en god bild av de förutsättningar som gäller för skolbibliotekets verksamhet. Skolinspektionen har också tagit fram ett blad som kortfattat beskriver de krav som ställs på skolans huvudmän.

Enligt skollagen är skolbibliotek obligatoriskt, och i förarbetena sägs att det ska vara ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande”. Skollagen säger att eleverna ”ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”.

Läroplanerna tar upp skolbiblioteket som en del av rektors ansvar. I Lgr 11 står att rektor har ett särskilt ansvar för att ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,”. I Gy 11 sägs  att rektor ansvarar för att utbildningen utformas så att eleverna, ”för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel”.

Informationssökning och källkritik, läsning och språkutveckling är viktiga områden i läroplanerna, där ett pedagogiskt samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare är gynnsamt för elevernas lärande och utveckling. Här är det bland annat viktigt att komma ihåg att den digitala läsförmågan och läsförståelsen blir allt viktigare. Det gjordes en särskild delundersökning inom ramen för PISA 2009, där Sverige rankade bland de främsta länderna, efter Sydkorea, Australien, Nya Zeeland och Japan. Men för att nå upp till den absoluta toppen när det gäller digital läsförståelse krävs även en mycket god traditionell läsförmåga. Här har den svenska skolan en del att arbeta med.

Medie- och informationskunnighet har på senare tid lyfts fram som en nyckelfråga för skolan. Det handlar om att skolans undervisning ska hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter om medier och information som är nödvändiga ur ett medborgar- och demokratiperspektiv. I mars gav Nordicom vid Göteborgs universitet ut UNESCO:s internationella ramverk för lärares medie- och informationskunnighet på svenska och samtidigt presenterade man en antologi där forskare, lärarutbildare och praktiker analyserar och reflekterar kring kritiska kunskaper i det digitala medielandskapet.

2 oktober arrangerade Statens medieråd ett nordiskt expertmöte i Stockholm, där man presenterade en översikt av det arbete som institutioner och praktiker inom skolan i de nordiska länderna utför inom området. Nu går arbetet vidare och bland annat kommer det att ske ett formaliserat utbyte på myndighetsnivå för att stärka arbetet i de nordiska länderna och för att stärka den nordiska rösten på de globala arenorna. Under hösten anordnar Statens medieråd fyra seminarier om medie- och informationskunnighet för bibliotekarier. Det kommer jag att återkomma till om några veckor på sidorna om skolbibliotek på Skolverkets webb.

I november förra året arrangerade Skolverket seminariet Spaning på IT i skolan – användarmönster och trender i Sverige, EU och världen tillsammans med Internationella Programkontoret och Stiftelsen DIU. Här påpekades inledningsvis att it-utvecklingen är på god väg att ändra förutsättningarna för livet och tillvaron, men att det inte alltid är så tydligt i skolan, varken i Sverige, i Europa eller i resten av världen.

För Sveriges del är det tydligt att användningen av it i undervisningen ökar i takt med att skolbiblioteket utvecklas och skolbibliotekarien ses som en pedagogisk resurs och samarbetspartner för lärarna. Det slår Krister Widell och Mats Östling fast i rapporten Det moderna skolbiblioteket – en framtidsskiss, som de tog fram förra året på uppdrag av SKL. När jag samtalade med de båda författarna i början av förra året, betonade de att beslutsfattarna måste börja reflektera kring vad ett skolbibliotek kan och behöver vara idag. Annars blir det svårt att utveckla skolans undervisning så att den motsvarar dagens villkor och krav och förbereder barn och ungdomar för verkligheten ute i samhället.

Det pågår en hel del spännande arbete ute i landet, även om utvecklingen är ojämn. På Skolverkets webbplats finns en rik samling av exempel på hur skolbibliotekarier arbetar och samarbetar med lärare och förenar sin verksamhet med pedagogiken. Här kan man bland annat läsa om skolbiblioteket som pedagogisk miljö, olika perspektiv på undervisning i informationssökning, skolbibliotekets  roll och funktion i satsningar på varsin dator och hur en höjning av skolbibliotekets och skolbibliotekariens status lyfter den pedagogiska utvecklingen i skolan.

Skolbiblioteket kan också bidra till att göra nätet till en tryggare plats för alla och ge gymnasieelever det stöd och den hjälp de behöver för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. En kommun som sätter skolbiblioteket i fokus för skolans verksamhet underlättar pedagogisk samverkan och kunskapsutbyte mellan skolbibliotekarier och lärare och mellan skolorna. Samtidigt kan eleverna få en kreativ lärmiljö som utvecklar elevernas läsförmåga och medie- och informationskunnighet och ger positiva effekter i alla ämnen.

För två veckor sedan meddelade EU-kommissionen att det är hög tid att släppa in it i skolan. Exemplen från den svenska skolan visar att det är en bra idé att ta vägen genom skolbiblioteket.


Postat i kategorin Medie- och informationskunnighet, Skolbibliotek, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS