Svensk MOOC-inspirerad webbkurs om bedömning

I månadsskiftet september-oktober startade den webbaserade öppna kursen Bedömning och betyg, som ges under läsåret 2013/2014. Det är en av de första kurserna på den nystartade Lifelong Learning Web, en webbplats Högskolan i Karlstad och Høgskolen i Lillehammer driver tillsammans med Skolverket. Tanken med Lifelong Learning Web är att skapa en plattform för MOOCar och andra webbaserade kurser för yrkesverksamma i Sverige och Norge.

Häromveckan pratade jag med Pernilla Lundgren som är med och skapar kursen Bedömning och betyg. Hon arbetar till vardags som FoU-samordnare på FoU-enheten på Stockholm stads utbildningsförvaltning. Just nu är Pernilla Lundgren projektanställd på deltid på Karlstads universitet för att ansvara för innehållet i kursen tillsammans med pedagogikprofessorn Christian Lundahl och doktoranden Anna Karlefjärd. Allt innehåll är öppet med undantag för två bokkapitel om man köpt rättigheterna till från ett förlag.

Høgskolen i Lillehammer står för paketeringen och fungerar som bollplank för innehållet och ansvarar för tekniken och administrationen av Moodle, som är den plattform man använder. Plattformen har sina begränsningar, men en fördel är att den även kan användas i surfplattor och i mobiler, vilket underlättar åtkomsten och kan främja ett flexibelt lärande.

– Vi har funderat mycket på MOOC-begreppet, som inte är helt enkelt att reda ut. Alla pratar om MOOC, men de flesta säger också att de MOOCar som finns egentligen inte är riktiga MOOCar… Vår ambition är att det här åtminstone ska vara en MOOC-liknande öppen kurs. Vi står för upplägg och innehåll, men vi uppmuntrar till kunskapsdelning, diskussioner och nätverkande, både på och utanför nätet.

Under de allra senaste åren har begreppet och företeelsen MOOC – Massive Open Online Course – slagit igenom på bred front och fått en växande betydelse i det internationella samtalet kring lärande. MOOC växte fram för sex, sju år sedan i Kanada när forskare och lärare började experimentera med kurser utanför institutionerna, bortom de traditionella undervisningsmodellerna. Det handlar om öppna kurser, utan akademiska poäng, där kursledare och kursdeltagare utvecklar planering och innehåll tillsammans.

Rötterna finns i konnektivismen, ett socialt och konstruktivistiskt grundat perspektiv på lärande som utgår från dagens digitala villkor och förutsättningar. I det här sammanhanget ses kursen som ett ramverk som gör det möjligt för deltagarna att knyta kontakter och att skapa nätverk för sitt lärande. Sociala medier används för att underlätta kunskapsdelning och diskussioner mellan dem som deltar i kursen. Vi lever i en ständigt uppkopplad värld, som i allt högre grad formas av digitala medier och en global, interaktiv och ständigt pågående kommunikation. Det måste undervisningen dra nytta av och lära oss alla att hantera, menar konnektivisterna.

Numera har dock de stora universiteten i USA och i andra delar av världen i stor utsträckning tagit över begreppet, och det har startas satsningar som Udacity, Coursera och edX. I Sverige kommer Karolinska Institutet arbeta med den här typen av MOOC från och med hösten 2014, som en del av edX – och flera andra högskolor och universitet ligger i startgroparna. Universitetens MOOCar fungerar ungefär som traditionella kurser, fast i regel utan akademiska poäng. De består av videoföreläsningar, kortare texter som ska läsas och skriftliga uppgifter som ska utföras. Diskussioner och samarbete mellan kursdeltagarna stimuleras ofta, men det är inte något bärande drag.

– För att en MOOC ska fungera som en digital och samarbetsinriktad verksamhet, behöver de som deltar i kursen ha en ganska god digital kompetens. Nu ser vi gärna att deltagarna arbetar på det här sättet, men det är ändå inte vårt främsta fokus. Vår utgångspunkt är att de som går kursen vill lära sig mer om bedömning, och att de är beredda att göra det på nätet. Upplägget är ganska traditionellt, men vi försöker också att tänja på ramarna.

Kursen omfattar totalt cirka fyrtio timmar och det går att anmäla sig löpande under det här läsåret. Innehållet läggs ut efterhand under hösten och just nu finns två av de sex delarna publicerade, samt en del som vänder sig till rektorer. Kursen ger inte några högskolepoäng, men de som genomför en slutuppgift får ett intyg från Karlstads universitet om att de genomfört kursen.

– Vi vänder oss till lärare som undervisar i årskurs fyra till sex samt till skolledare. Kursen är en del av det stöd som ges till lärare som ska betygsätta elever i sexan. Den rymmer allt från styrdokument till planering, betygsättning och dokumentation.

Kursdeltagarna kan antingen gå in och följa kursen på egen hand eller göra det tillsammans med några kollegor. Kollegiala samtal uppmuntras, antingen i något fysiskt rum, exempelvis på skolan, i kursens Facebook-grupp eller i diskussioner på Twitter. Deltagarna ska också kunna dela med sig av det material som de utvecklar under kursens gång. Det är en fördel att kunna ta del av hur andra tänker när man lär sig och när man själv ska skapa, i synnerhet om det är en aning komplicerat.

– Det finns delbara wikis i plattformen där man kan skapa texter och det finns även ett diskusionsforum. De samarbetsinriktade delarna vill vi få in mer i de avslutande delarna av kursen. Vi är inte klara med dem än, så det återstår att se hur det blir till slut.

I kursens senare delar kommer det att vara mindre föreläsningsinriktat än i de tidigare delarna. Här kommer det istället att handla mer om samtal och dialoger. Bland annat kommer man att knyta an till det praktiska bedömningsarbetet och försöka belysa olika sätt att arbeta, till exempel med bedömningsmatriser.

– Vi kommer att ge mycket stöd kring slutuppgiften, så att den inte blir ett oöverstigligt hinder för deltagarna. Ambitionen är att vara så tydliga som möjligt med hur våra krav ser ut och vi kommer också att ge gott om möjligheter att öva och förbereda sig under kursens gång. Både uppgifter och bedömning är lite kniviga att få till. Vi kan ju inte ha en kurs med enbart flervalsfrågor, så därför jobbar vi med att få dem så kvalitativa som möjligt. Den som ger ett otillräckligt svar kommer att få återkoppling som visar varför ett annat svar var mer rätt.

Kursen är ett pilotprojekt och när den är avslutad ska det beslutas om vad som ska göras framöver. Samtliga arrangörer har mycket att lära av den här kursen, tror Pernilla Lundgren. För Karlstads universitet kan det till exempel vara intressant att se hur det hela fungerade pedagogiskt och administrativt och vad man kan dra för lärdomar av det. Skolverket kan sannolikt lära sig en del om hur den här typen av stödverksamhet fungerar, om det är en lämplig väg att att gå och hur man i så fall kan utveckla konceptet vidare. Høgskolen i Lillehammer får en mätare på hur pass väl plattformen fungerar i sådana här sammanhang och vilka utmaningar och möjligheter som öppnar sig.

– Anna-Karin Munkby och Helena Karlsson på Skolverket kommer att ansvara för den samlade utvärderingen. En formativ bedömning av själva kursen kommer att vara en viktig del av den. Det är omöjligt att veta på förhand vad som kan missförstås, vad som kan gå fel, och så vidare. Därför gäller det att kunna lära av misstagen.

Pernilla Lundgren konstaterar att hon redan har fått en mängd nya insikter under arbetet  – och ännu bättre kommer det att vara till våren, när kursen avslutas.

– Det är en helt ny värld som öppnar sig och jag ser redan mängder med möjligheter att gå vidare. Kanske är det här något som andra skolverkssatsningar kan använda sig av? Jag funderar också på vilka aktörer som är bäst lämpade att driva sådana här kurser. Antagligen kan det vara svårt för högskolorna att få plats med detta i sin verksamhet. Men jag tror att det kan vara en bra idé för Skolverket att arbeta så här för att verkligen nå ut till skolledare och lärare. En MOOC eller något liknande är nog en bättre väg för professionellt lärande eller som implementeringsstöd än att arrangera en stor konferens eller ta fram en bok.

Skolverket kommer att ha flera seminarier på Mötesplats Skola i Göteborg för att informera om kursen och uppmuntra intresserade att delta. Förhoppningen är att det blir många som tar den här  chansen att lära sig mer om hur man kan arbeta med bedömning och betygsättning i årskurs fyra till sex.

Nästa månadsskifte drar den ideella föreningen Skollyftet igång MOOCen – Digitala skollyftet och det vidgade kursbegreppet. Här knyter man tydligt an till ett konnektivistiskt perspektiv på kunskap och lärande, med nätverkande och kunskapsdelning som en bärande grund.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *